januari 21st, 2015
1 Kommentarer
Bisfenol stör hjärnceller!
En ny studie från Calgary University (pnas) visar att det hormonstörande plastämnet bisfenol A, som är förbjudet i nappflaskor, liksom dess mindre kända syster bisfenol S, stör normal celltillväxt av neuroner i hjärnan, något som kan orsaka hyper-aktivitet. Åtminstone hos zebrafiskar. Då främst pojkfiskar, och hypotetiskt hos människan.
Men människor utsätts inte alls i samma grad, hävdar en amerikansk branschorganisation för kemikalietillverkare i en artikel i Washingtonpost, och dessutom utsöndrar vi fort ämnet, menar man, och då kan det ju inte vara farligt är den underförstådda hypotesen (= obevisat antagande). Det har dock blivit mer än en hypotes att hor-monstörande ämnen kan påverka biologiskt även i ytterst små mängder. Hur små är frågan. Kan t.ex. så lite som en biljondel-bisfenol-s skada oss? Att olika mängd kan ge olika slags påverkan är en kvalificerad forskarhypotes*. Betydligt mer hypotetisk är frågan om bisfenol A:s oskadlighet.
Ämnet är dock inte tillräckligt skadligt för att förbjudas, enligt EFSA, EU:s livsme-delsmyndighet, hör jag nu i radion. Sanning eller hyperaktiv hypotes? Har man stressat, haft svårt att koncentrera sig och klättrat på väggarna när man har kommit fram till detta är frågan. Denna högst hypotetiska hyperaktivet gäller dock ej typ ADHD-barn som bevisligen ibland beter sig på nämnda vis. (En orsakshypotes är amfetaminbrist. Sök på ADHD på bloggen.)
P.s. På sidan genteknik.nu läser jag (hypotesen?) att ”Ungefär 70 procent av alla sjukdomsgener i människa har sin motsvarighet i zebrafisk. Det är en av an-ledningarna till att zebrafisk de senaste åren har blivit allt populärare inom den medicinska forskningen.”
*) det är nog betydligt mer än en hypotes, men hittar inte nån studie att länka till just nu.
(Se även Bisenol påverkar epigener) BLOGGPOSTA permalänk Hypotetiskt hyperaktiv..
januari 19th, 2015
Kommentering avstängd
Är ordet högfluorerad lättbegripligt?
Högfluorerade ämnen i miljön ska begränsas, enligt Miljöministern i Svd
Vad tänker du på när du hör ordet högfluorerad, frågar jag hälsomedvetne grannen Calle. Svar: -Jag tänker på tandkräm med mycket fluor i! Det gör nog inte myndigheten Kemikalieinspektionen som numera använder högfluorerad istället för perfluorerad ”för att det kan-
ske ska vara lite mer lättbegripligt för gemene man”, men mannen Calle begriper varken eller.
Men Teflon vet han vad det är och han förknippar det inte med tandvård*. Fast varför inte för-resten? Ett snabbhärdande Teflonskikt** på tänderna kanske vore mer effektivt mot tandtroll än fluor? (mer om förvirringen ang. fluorerat (som teflon) o. grundämnet fluor i skidvalla &-fluortant)
Vissa grundämnen som ex. kol och väte (kolväten) gillar att hänga och bilda olika molekyler ihop, men fluor är ingen polare de självmant skulle välja, och grundämnet fluor, som är typ lite ego, föredrar ofta att umgås med sig självt i naturen (som fluorid) framför att befatta sig med kol. Men det skiter kemister i när de tvångsplacerar fluor som ersättare för väte (i ett kolväte)!
Men skulle ju kunna tro att fluoratomer skulle ta varje tillfälle i akt att hoppa av ett så onatur-ligt arrangemeng, men det är precis tvärtom. Likt medlemmar i en religiös sekt, förlorar de snabbt sin personlighet och blir till en del av något större som HATAR vatten, fett, smuts och eld, varför många människor (och brandmän) älskar att ha denna molekyl på ex. jackor och i brand-skum, kanske för att de inte har upplysts om de långsiktiga nackdelarna, att den fäster på krop-pens proteiner, kan skada levern och sköldkörteln, orsaka tidigt klimakterium mm, och typ aldrig bryts ner! (Avprogrammering tycks bita föga på dessa kemiska, högfluorerade sekter..).
Perfluorerade ämnen är ett problematiskt samlingsnamn för (ca 800) fluorkarboner eller fluor-plaster (som de också kallas ibland), då prefixet ‘per’ betyder alla, dvs att alla väteatomer i kolked-jan har ersatts med fluor, vilket långt ifrån alltid är fallet*, men vad betyderr ‘hög’ i högfluorerad?
Samlingsnamnet PFAS används också, bl a av Miljöministern ovan och forskare (se Impregnering-i-hjärnan), men förkortningen kan lätt förväxlas med PFOS, en av två värstingPFAS***.
PFAS är inte ens entydigt. På Kemikalieinspektionens sida står ex. slutbokstaven S för olika saker (sulfonates resp. substances) i olika artiklar. Varför, frågar jag via mail.
———————————————————————————————————————————-
SVAR: Hej! Den här ämnesgruppen har ju inte varit aktuell så länge***, och sedan 2000 då intresset startade så har man insett att gruppen fluorerade ämnen är väldigt komplex. Det har där-för varit en succesiv utveckling av terminologin både i forskarvärlden och i myndighetsvärlden.
Beroende på när en text är skriven (och kanske av vem) så kan terminologin skilja sig åt. Beroen-de på språk så kan den också skilja sig åt (perfluorinated alkyl acids-PFAA; perfluorerade alkylsyror-PFAS). Dessutom har intresset under resans gång breddats från perfluorerade ämnen till att nu också inkludera polyfluorerade**** ämnen (t.ex. för att de kan nedbrytas till perfluorerade ämnen). Idag försöker vi använda PFAS för polyfluorerade alkyl substanser när vi skriver svenska texter, eller alternativt högfluorerad för att det kanske ska vara lite mer lättbegripligt för gemene man. Eftersom detta är ett dynamiskt område så lär terminologi-förvirringen bestå, och kanske ändras terminologin ytterligare med tiden. Mvh Bert-Ove Lund
*) Användning av ordet fluorering (fkarlson) om fluortandkräm bidrar till förvirringen.
**) I en studie satte man in teflon i tänderna på apor, men jag kan inte hitta länken.
***) Värstingämnena PFOA och PFOS började (så smått) produceras i slutet av 1940-talet.
****) prefixet poly betyder många. Se även Miljögift-i-barnstövlar o. Scotchgard-skadar-säl!
BLOGGPOSTA permalänk Fluorerad förvirring!
januari 13th, 2015
Kommentering avstängd
Är det militanta vantar?
Det är kallt. Söker efter ekologiska vantar på nät-et. Hittar vantar utan lidande. Jättebra! Man vill ju inte orsaka lidande bara för att man fryser om händerna: greenlaces. Men vá nu – de är ju av AKRYL!!? Ett slags plast! Råoljebaserad! Ökar koldioxidutsläppen! Förstör haven! Men akrylvan-
tar säljs ju överallt. Vad är det för speciellt med de här? Hm. Det kanske är militanta vantar, såna som orsakar lidande för att stoppa lidande?
På vilket sätt är era plastvantar utan lidande, frågar jag butiken. Svar: ”Tack för ditt rara mail. Vi har i dagsläget inga ekologiska vantar eller hals-dukar utan jobbar företrädelsevis med återvunnet material i våra akrylvantar från Mandalou. Green Laces är ett veganskt företag som strävar efter att göra så liten miljöpåverkan som möjligt. Våra leverantörer tar fram bättre och bättre material och den senaste generationen konstläder är helt fritt från pvc:er, azofärgämnen och ftalater. Återkom gärna om du har fler frågor. Mev vänlig hälsning Nina Färdig”
Jag har återkommit och frågat vad det veganska konstlädret består av (ofta polyuretan) samt varför ex. ullvantar skulle orsaka lidande, vilket man antyder i sin marknadsföring (jag lider inte när jag klipper mig). Ur miljösynpunkt är det förstås bra med återvunnen plast, så länge den inte
blir till Plågsamt-plastskräp! Ett dilemma är att plast kan vara belastad med miljögifter från tidigare användning. Fast finns det egentligen några textilier som är helt utan lidande - se Toxiska-textilfibrer! BLOGGPOSTA permalänk Vantar utan lidande?
januari 8th, 2015
Kommentering avstängd
Kan slumpen öka?
Kan slumpen öka, och om den kan det, är det då slumpen, tänkte jag den första januari när jag hörde att otur-är den viktigaste-cancerorsaken. Detta enligt en ny studie från John Hopkins universitetet i USA, där forskarna beräknade antalet mutationer (föränd-ringar i cellers genetiska material) under stamcellsdelning i 31 olika slags vävnader och drog slutsatsen (efter att ha jämfört med cancerstatistiken) att slumpen (otur) är orsak i två tredje-delar av fallen. Men är inte slumpen typ en konstant som inte kan öka, vilket den om detta stämmer måste göra, eftersom antalet cancerfall har ökat/ökar, inte bara totalt utan procentuellt i befolkningen. (två tredjedelar av av ex. 90 är ju mindre än två tredjedelar av 120)? Eller tänker jag galet, frågar jag forskaren och professorn i onkologi Lennart_Hardell i Örebro.
”Du tänker helt rätt”, svarar han. ”Slumpen kan ju inte öka och förklara den ökande incidensen. Jag har inte läst artikeln än, men detta med slumpen – hur lättlurade är journalisterna egentligen?”
Alla är inte lika lättlurade. Den erfarne cancerforskaren vid University of Cambridge. Bruce Ponders, säger till Sciencemag att linjen mellan mutation och cancer inte nödvändligtvis är rät.
”Det handlar inte bara om huruvida en mutation äger rum” “Det kan finnas flera faktorer i vävnaden som avgör om mutationen bibehålls och om den triggar en elakartad tumörtillväxt”.
Lennart Hardell tillägger (efter att ha tagit del av studien (länk här: hopkinsmedicin):
”Man kan notera att de inte kunde studera de vanligaste cancerformerna, hos kvinnor (bröstcan-cer) och män (prostatacancer)*. Det är matematiker som gjort statistiska beräkningar. Man måste invända mot deras slutsatser, då det knappast är så att slumpen har ökat över åren och kan för-klara uppgången av antalet cancerfall, även taget hänsyn till ålder. Vidare är olika faser i cellcyk-
eln mer känsliga för mutagena ämnen än andra. Snabb celldelning gör att fler celler befinner sig i ett känsligt stadium för mutation varför matematikernas resonemang saknar en viktig slutsats.”
Studiens slutsats modifieras i en intervju med BBC av en av författarna, Christian Tomasetti, som säger: ”Jag påstår inte att alla cancerfall i befolkningen orsakas enbart av slumpen. Men jag påstår att det finns vissa vävnader – t ex blodcancer – där det finns väligt lite bevis för någon ärftlig eller miljömässig faktor”- Hm. Inkluderar det regionala faktorer? Statistik visar ju att norrlänningar har större tur i tumör-tombolan än sörlänningar meddelar sverigesradio idag.
*) anledningen är att forskarna inte kunde hitta pålitliga celldelningshastigheter för dessa cancertyper i den vetenskapliga literaturen.
Foto: teaterbolaget BLOGGPOSTA permalänk Tur i tumör-tombola?
januari 4th, 2015
Kommentering avstängd
Varför plasta in eko-frukt?
Jag brukar ge mögliga bananer till rumänska tig-gare. Tack sa micke, säger de. Fast en del sä-ger bara peng-gar, peng-gar. Då får jag lust att ta tillbaka min banan. Den är ju faktiskt ekologisk!! Och rättvisemärkt, och inte så möglig att det syns.
Folk älskar såna bananer. Annars skulle de väl
protestera mot de täta plastpåsar som ekobana-ner ofta förpackas i och som torde öka den mikro-biella påväxten. Har man tur är bara skalet drabbat och luktar skunk, men ibland smakar även inne-hållet småruttet och obananigt. Åtminstone i min kräsna* finsmakarmun.
Varför kräver man inte plastpåsar med hål i, så att frukten kan andas? Fast då skulle ekobana-ner kunna smittas med bekämpningsmedel från besprutade bananer. Så argumenterar Johan
Cejie på Krav i sverigesradio som försvar för plasten, men en kommentator skriver att det i så fall 
vore mer lämpligt att plasta in icke ekologisk frukt. Håller med.
Att hålla värmen när man sitter på gatan på vintern är nog inte lätt. Inte heller att hålla sig torr och omöglig när man sover ute. Hur sjutton står dessa EU-migranter ut? Kanske har de det inte så mycket bättre i Rumänien, där de ständigt måste elda i sina små ruckel till hus (om de har något)?
De eldar t o m med plastskräp, berättar Sara-som blev-vän-med-en-av tiggarna i radion (sr). Vá!? Har de inga återvin-ningsigloos i Rumänien? (Är det ett EU-land eller ett U-land?)
Hur som helst så bildas det väldigt giftiga ångor när plast brinner**, som de kanske slipper i Gnosjo-där man sätter-tigg-are-i-arbete, något de har svårt att få hemma, där minimilönen f.ö. är ca 10 kronor/timmen (eurupaportal).
*) Flera byggnadsrelaterade mögelskador har gjort mig super-känslig, och för att få ett hum om graden av påväxt, brukar jag smygöppna bananpåsarna i butiken, men det händer att jag gör en felbedömning.
**) Plaströk innehåller ämnen som framkallar cancer, stör hormoner och skadar lungorna. Med anledning av detta (och för att jag är så himla snäll!) ringer jag nämnda Sara (Olausson) och ber henne hälsa sin nya vän att plasteldning medför avsevärda hälsorisker, särskilt för barn, något hon säger sig redan ha påtalat, men frågan är om vännen (eller ens Sara som har fb-sidan DET-KUNDE-VARIT-JAG) har fattat HUR farligt det är (de flesta gör nog inte det). Sara lovar motvilligt att säga det igen. F.ö. är det åtalbart att elda plastskräp i Sverige (dn) Hur är det i övriga EU?
(Se även Maffig-majbrasa och Gasmasker-åt-folket och kap. Flamskyddad i kemikaliebok ovan)
P.s. Folk föredrar frukt i lösvikt, enligt Ica: sr. BLOGGPOST permalänk Mögel till migranter, mm
december 31st, 2014
4 Kommentarer
Bebis firar med tomtebloss!?
En 6-åring jag känner ska ut vid midnatt och välkomna 2015. Tillsammans med sin 2-månaders syster. Det fick jag till min fasa veta i går. Fast de har ju vuxna med sig
och ska bara tända tomtebloss, så det är väl inte så far-ligt? Men om nu tomteloss är så ofarliga ”hur i helvete kan det vara 18-årsgräns”, undrar 16-åringar på Flashback.
Kanske för att de innehåller giftiga bariumnitrater.
Därtill metallen aluminium. För övrigt visar en ny studie att aluminium-skadar-människans-spermier! (sciencedirect) Fast de här barnen har ju inga sper-mier. De är ju flickor. Men mannen i familjen (som jag inte känner alls) kanske har. Än så länge.
Men om man käkar äpplen så utsöndrar man mer aluminium, enligt en annan studie i nyss nämnda svenska länk. Fast oddsen kan vara sämre om man ex. har kvicksilveramalgam, tror artikelförfattaren. Hur som helst så kommer familjen även att andas in strontium som ger lila färg i fyrverkerier, antimon, klor, titan, mm. Det sistnämnda bidrar till silverspraket* Och alltsammans till
att skadliga partiklar tränger djupt ner i lungorna, skrev jag förra året i Fy-för-fyrverkerier!
Jag blir så trött! Fast tänk om mina varningar har stoppat dem? Själv har jag tagit min tillflykt till ett hundpensionat i glesbygden. Nej, jag skojar. Man jag har barikaderat mig, Inomhus!
*) Här kan du läsa vilka ämnen som skapar de olika färgerna i fyrverkerier chemistry.
P.s. Det förbjudna HCB hittades i fyrverkerier så sent som 2011 (Se Cancerregn-i-natten!) (Mer om aluminium i kommentarsr) Foto: wiki, se ovan. BLOGGPOSTA permalänk Aluminium i afton!!
december 28th, 2014
Kommentering avstängd
december 23rd, 2014
1 Kommentarer
Stinkande snören?
Önskar alla en riktigt God Jul! Själv har jag and-nöd av julpapper från Akademibokhandeln. Det luktar lim- och lösningsmedelsaktigt om paketen som nu ligger på balkongen. Att man aldrig lär sig. Jag skrev ju faktiskt om Jobbigaste-julpappret
2012. Fler jobbiga julinlägg: Fiskvänlig-julklapp,
Luktande-julklappshund Giftig-plastgran
Foto: Spelande tomte vid St Eriksplan!
BLOGGPOSTA permalänk God giftfri julhelg!
december 22nd, 2014
Kommentering avstängd
Hur kan en biljondels gram skada?
Det verkar finnas lika många bisfenoler som storlekar på bh-kupor (wiki). Bisfenol S (BPS) är den vanligaste ersättaren för plastkemikalien bisfenol-A (BPA) som är förbjuden i nappflaskor. BPS kan påverka celler på lik-nande sätt som BPA. men tas lättare upp av huden och medan man i sportvärlden räknar 100-delar (av en sekund). så räknar man i bisfenol-världen biljondelar* av ett gram! (bpa-obesity) Hm.
Det är nästan homeopatiska doser (wiki) sa en forskare vid ett möte om hormonstörande ämnen. Homeopati är en 1700-talslära som bygger på att ont i typ pyttedoser ska hjälpa kroppen bekämpa samma onda i större mängd. Torde funka särskilt dåligt i bisfenol S-sammanhang, där en picomol (mindre än en del på biljonen) kan störa cellernas normala funktion.
Det fann man i en studie från 2013 vid ”University of Texas Medical Branch at Galveston” där man menar att störningen potentiellt kan leda till ämnesomsättningsstörningar som diabetes och astma, fosterskador och t o m cancer. (scientificamerican) Det låter helt sjukt!
Hur ska man som konsument förhålla sig till det här? Hur sjutton undviker man biljondelar av BPS? I USA har man nog inte ens försökt, då nästan 81 procent av befolkningen har detekterbara nivåer av BPS i urin. I en tidigare studie hittades BPS i 97% av testade personer, se Kissar-du-bisfenol-S! Hur mycket BPS används och kissas ut i Sverige? Kemikalieinspektionen har undersökt användningen av BPA i varor** men inte BPS, som kan finnas i bl a kvitton.
P.s. Är större mängder BPS mindre farliga eller farliga på andra sätt? Det kan vara så. Det här känns långt ifrån färdigutrett, men det får ju inte förstöra julfirandet, så vi tar det 2015.
*) En biljon, är talet 1 000 000 000 000 (en etta följd av 12 nollor) eller 1012 i tiopotensnotation. Samma antal kan anges som ”tusen miljarder” eller ”en miljon miljoner” (wiki/Biljon) (Bisphenol)
**) Här listas produkter med BPA: svd.se
Se även inlägget Begransa-bisfenoler! BLOGGPOSTA permalänk Biljondel bisfenol S!
Tvärforska på kombi-spöken!?
