Nyttiga eller farliga?

Rök-från-stearinljus-är bra-för-hjärtat, skrev Dn 2014, men
2015 var den värre än att vistas i en hårt trafikerad vägkorsn-ing, eftersom ljusen-förorenar-inomhusluften med pyttesmå partiklar av sot, metaller och flamskyddsmedel, skrev Sydsven-skan. Märkligt kan man tycka. Att det är samma forskargrupp i Lund som står bakom de studier som inspirerat till de motstri-diga rubrikerna gör det hela ännu märkligare.
Kanske finns det både goda och dåliga ljuspartiklar?
I den förstnämnda studien fann man en varierad hjärtfrekvens hos testpersonerna av rök från stearinljus, något som anses vara bra. Natrium- och kaliumsalterna i röken tros ligga bakom effekten. En förutsättning är att ljusen inte fladdrar och att det inte är doftljus eller färgade ljus. (lu.se) r
Anledningen framgår av den andra studien (2008) (lub/pub) där man testade två typer av vanliga ljus; vita i ren stearin och mörkblå av stearin och paraffin. De vita avgav nästan inga metallpartiklar, medan de blå avgav zink, koppar och kobolt som sannolikt kommer från fårgen. ”Metaller har nämnts om orsak till hälsopåverkan från ultrafina partiklar”, läser jag. De vita avgav också ammo-niumfosfat* och de blå alkaliska nitrater, potassium och natrium från flamskyddsmedel i veken.

Utan flamskyddsmedel skulle veken förstöras och flödet av vax upphöra och det skulle bildas mer rök och dålig lukt. I alla fall enligt wikipedia. Medlen har alltså en fördröjande snarare än en skyddande funktion (något som bättre avspeglas i den engelska benämningen ”flame retardants”). Gäller det även mina bivaxdoftande eko-ljus, tänker jag när jag läser att ”så gott som alla vekar är behandlade med olika flamdämpande lösningar” (wiki) (goog) Medlen kan nämligen bli giftigare när de brinner (se ”kemikaliebok ovan).
MEN BEHÖVS DE VERKLIGEN? Levande ljus har ju tillverkats i tusentals år, långt innan de synte-tiska flamskyddsmedlen** i stor skala trädde in i våra hem för att ”skydda” lika syntetiska nya material som var mer lättantändliga än de gamla naturmaterialen.
De gamla Egyptierna tillverkade ljusvekar av fiberrik vass som de doppade i djurfett, en teknik som Romarna förbättrade genom att väva ihop fibrer något som medförde längre brinntid utan att veken förändrades. På medeltiden tillverkades illaluktande talgljus men också vaxljus som var dyrare och på 1800-talet kom det moderna stearinljuset av animalisk stearinsyra. (Candlwic)
(gardencandles) (wiki/Levande_ljus) (hagaljus) (svd/ljus-på-medeltiden) (britannica) (candles/hist)

Egyptierna använde redan 450 f.kr alun** för att göra trä mindre lättantändligt och Romar-na vinäger och alun. 1735 patenterades det första flamskyddsmedlet som var en blandning av alun, bor och järnsulfat. Om medlen användes på ljus framgår inte.
Inte heller framgår det av studie 2 vem som har tillverkat de testade ljusen, men tillverkarna kan, enligt Lunda-forskarna, ”i hög grad minska både antal och massemissionsfaktorer under stabil förbränning” genom att välja alternativa flamskyddsmedel och andra tillsatser (lup.se).
Så vad väljer den kända svenska ljustillverkaren Liljeholmens, månntro?
Är det metaller och flamskyddsmedel i era stearinljus, frågar jag. -Nej, varför skulle det vara det, det låter ju jättekonstigt, svarar Britta Hugosson. Vad består veken av?  Svar: bomull. Har ni bara vita ljus? -Nej vi har ljus i färg som doppas i lite paraffin, och till jul har vi röda ljus. Färgen finns i stearinet. Vad färgen består av ska hon kolla upp och sen återkomma. Hm. Är osäker på om hon har gjort det. (Intervjun gjordes för ca ett år sen.) Hur som helst så innehåller mina bivaxljus inga flamskyddsmedel.
P.s. Bidra-inte-till-vaxthuseffekten–tand-Svanenmarkta-stearinljus-i-jul/ Läs även om bly i veken: Dödande-doftljus
*) Ammoniumfosfat Ammonium_polyphosphate ncbi.nlm.nih
**) används även i typ naturliga deodoranter. Tagg: levande ljus levande ljus stearinljus stearinljus historia historia flamskyddsmedel flamskyddsmedel partiklar partiklar
BLOGGPOSTA permalänk Vem ljuger om ljusen?