Hur blir man lite lagom panikslagen över alla larm?

-Hur rädd ska man vara, är en fråga jag ofta får, medan andra (ofta unga) säger DET DÄR VILL MAN INTE VETA (med något skrämt i blicken). Det hände senast när jag signerade böcker i en ekobutik. Och jag förstår dem – jag vill egentligen inte heller veta. För då kan man ju bli lite bekymrad. Och en del är väldigt bekymrade över mycket!   
-Jag kan inte ge din bok till min väninna för hon är hypokondriker, sa en.  
Neej, kanske bäst att låta bli, sa jag, -hon kan ju bli kemikondriker!
Men å andra sidan – hur ska man kunna förändra nåt som man inte vet nåt om? 
Kunskap ger makt att göra nåt åt situationen. Det tycker i varje fall coola Camilla som jobbar på H&M i Fältöversten och blev jätteglad när jag frågade efter ekologiska jeans. Hon lär sin pojkvän att sopsortera och vill att fler ska engagera sig.
-Jag blir så arg när en del gamla tanter säger ”jag ska ju ändå dö snart, så jag bryr mig inte”.
En del gamla gubbar bryr sig inte heller. De bombar, dödar och förstör bara för att få behålla makten. Ingen sopsortering där inte.
(Elfenbenskusten.yle) (Svd/senaste-nytt-om-laget-i-libyen-8-3)

P.s. När allt känns övermäktigt, bara fööör mycket, kan man ju ta en sak i taget. Ett litet steg mot ett giftfriare liv. Varje dag! Om man inte är kemikaliekänslig vill säga, (som spanska Eva Caballé ) – då blir man lätt lite extra kemikondrisk. (om doftkänslighet) Siberisk tiger: www.fotoakuten.se 

Barn kan utsättas för halter av kadmium som ligger 100 gånger över gränsvärdet! 

Strängare lagstiftning för användning av bly i Kina har, enligt amerikanska nyhetskanalen ABC, lett till ökad användning av den ännu giftigare tungmetallen kadmium som bl a kan skada njurarna. Barn kan utsättas för höga halter, visar en studie. Det är främst när smyckena repas,  barnen har dem i munnen eller råkar svälja en del av dem som exponeringen kan bli hög.: childrens-jewelry
Sänkning av gränsvärde
Gränsvärdet för kadmium i leksaker bör sänkas, så att endast spår finns kvar. Vi tål nämligen mindre än man tidigare trott, skriver Kemikalieinspektionen. Regeringen ska fokusera på leksaker i sin nya 100 miljoners kemikalie-satsning. (Regering) (kemi)
Bly i hundleksaker
Man ska se upp med bly i leksaker och elektronik, varnar kemi.se. (Leksaker som piper, låter och rör sig innehåller elektronik i någon form.) Att hundar exponeras för höga halter bly från sina leksaker framgår av en videosnutt i första länken ovan. Obs: Smyckena på fotografierna är från H&M & jag vet inte vad de innehåller!

Brist på miljötänk när Svt rekommenderar kemisk underkjol & mystisk mousse!

Ska man ha antistatisk spray under klänningen istället för underkjol? Det tyckte man i varje fall i Svt-programmet Go´kväll (förra torsdan), där en kvinna ”gjordes om” och blev jättetjusig. Men vad var det för antifukt-preparat som användes i håret? Vilka kemikalier innehåller det? (nåt perfluorerat som i barnjackor - se även förra inlägget) Vilka material finns i kläderna? Var har de tillverkats? (kanske finns informationen nånstans eller så har man inte ens ställt frågorna?)
Integrera miljöaspekterna!
Föreslår att Svt integrerar begreppen miljö, hälsa & hållbarhet i samtliga konsumentinriktade program istället för att ta upp dem som udda, trendiga företeelser. Har man stylat nån helt giftfritt & närproducerat i Go´kväll? Det vore väl en utmaning!!

Perfluorerade ämnen kan ge prematur menopaus!

Perfluorerade ämnen (PFCer) används bl a som fett- och vattenavvisande impregnering i många vardagsprodukter, t ex stekpannor, barnkläder och glasögon.
I en studie vid West Virginia University i USA, med målsättningen att undersöka hormonpåverkan av (PFCer), deltog närmare 26.000 kvinnor. Man fann att östrogenhalten påverkas samt att de som hade högsta halterna PFCer (typ PFOS & PFOA) i kroppen hamnade tidigare i klimakteriet än övriga, (ncbi.gov)
Förorenat dricksvatten
Det var en stämningsansökan i samband med förorenat dricksvatten (i 6 vattendistrikt i 2 olika stater) som föranledde studien. Problemet med ”perfluorerat” dricksvatten finns även i Sverige (fast kanske inte i samma utsträckning). Läs om vattnet i Rosersberg i  inlägg om PFOS-minkar.   (Ju mer vi av slentrian eller bekvämlighet använder den här typen av ämnen desto större är risken för att de hamnar där vi absolut inte vill ha dem.)   
Här förklaras skillnaden mellan ‘fluor’ och ‘perfluor’: k-detektiven.se  Foto: www.fotoakuten.se
P.s. Nu ser jag plötsligt att Aftonbladet skrivit rätt utförligt om den nya studien.
Tidigare artiklar i pressen om för tidigt klimakterium (som enligt en definition är före 46 års ålder):
sverigesradio.se Tjugosju-ar-och-redan-i-klimakteriet 36-ar-redan-i-klimakteriet aftonbladet.se-29 år 
BLOGGPOST permalänk Tidigt klimakterium?!

Bisfenol A i urin minskar snabbt när tillförseln upphör!

Idag skämtar DN  ’aprillo’ om varfor-män-mår-samre-än-kvinnor, men det här är en allvarlig vetenskaplig  studie där fem familjer fick äta icke plastförpackad ekologisk mat i tre dagar och bisfenol-halten i urin sjönk med över 60 %. Det visar att det kan löna sig att leva sunt! sfgate.com. Dock kan bisfenol A påverka på olika sätt i olika mängd. (Mer i boken).

Stora butikskedjor har nu bisfenol-fria kvitton – utom Coop, eller?

Bara Coop har bisfenol-kvitton kvar skrev Handelsnytt i januari i år. Upphandlingen skulle vara klar i mars. Är den det? Det märkliga är att nästan ingen kassapersonal verkar känna till problemet.
-Det har jag inte hört nåt om, sa en kille i Coops kassa i Hammarbyhöjden häromdan och tillade (förtrytsamt): – Det finns dom som har jobbat i kassan i 40 år och dom har minsann inga problem…
Hm, läs om Bisfenol A i Butikspersonal, Bisfenol på Sedlar  & Kvar i Kvitton. Se även länkar till ‘Impotens’ & ‘Infertilitet’ i förra inlägget.

Ekologisk bonde drack vatten med hormonstörande bisfenol A?

Sex frivilliga i Vermont, USA, screenades för 40 kemikalier. En av dem var eko-bonden David Zuckermann som blev fundersam över sin höga belastning med den östrogena kemikalien bisfenol A. Orsaken är, tror han, de vattenflaskor av plast* han alltid druckit ur. 
(Eller har han ätit med plastbestick, hällt i sig burköl på kvällarna, använt hormonstörande brillor, kramat giftiga kvitton, låtit laga tänderna med bisfenol-plast eller nåt annat olämpligt?)
Om han blivit impotent och/eller infertil av bisfenolbelastningen förtäljer inte historien, men nu dricker han ur metall-flaska (?). 
De tre äldsta deltagarna i studien var mer belastade med äldre kemikalier, typ DDT, än övriga.
Källa: Toxics-Hazardous-chemicals-pervade-everyday-products-Americans-bodies
(Kanadensare är f.ö. mindre belastade med bisfenol A än sina grannar i syd: sciencedaily)
* plast som inte består av polykarbonat, t ex PET, ska inte innehålla bisfenol A, men motsatsen har hävdats (kemins vägar äro outgrundliga precis som vissa experters…). 
Fler förbud i Sverige?
Nappflaskor med bisfenol A är förbjudna i EU sedan 1 mars 2011 (och även Kina överväger ett förbud). Livsmedelsverket och Kemikalieinspektionen utreder förbud i fler plastprodukter. Beslut i april 2011, (kemi.se) men sex-av-tio-plasttillverkare-fortsätter-med-bisfenol-a. Nödvändigt och ”ofarligt så länge det inte kommer in i kroppen” skrev göteborgspolitker och fick mothugg.

Känner mig som Askungens syster när jag ska ta på mig mina välluktande vårskor…

- Hur kan skinn vara vegetabiliskt, frågar jag expediten i skobutiken, efter att ha läst informationen på de blå läckra skorna.  -Är det nån slags vegansyntet? 
Nej, skinnet är garvat utan den giftiga tungmetallen krom. (hembygd.se) (Vegetabilisk_garvning) Den som var cancerframkallande i sexvärd form i filmen om Erin_Brockovich med Julia Roberts i huvudrollen.
Men om nu krom är så himla hälsofarligt varför används det så mycket – inte bara i skor och i mina badrumskranar utan t o m som koststillskott?  Svaret kan finnas i länkarna nedan. Kommentera gärna!
Som Greider…?
Hur som helst, när jag kommer hem är skorna inte alls är lika bekväma som tidigare. Jag får inte ens på mig den ena som visar sig vara en halv storlek mindre än den andra och dessutom har jag köpt TVÅ VÄNSTERSKOR! -Precis som Göran Greider, säger en bekant som hört nämnde ”Dalademkrat” berätta om sina skovanor i radion. (Men det var visst i ett humorprogram..) I kapitlet ”Sko dig lagom” i boken kan man läsa mer om skogifter och hälso-dojor och i Skonsamma Skor får du veta mer om ”uretan-Inga”.
Några kromlänkar: www.slv.se/sv/   www.occmed.uu   www.dagensarbete.se/  wiki/Krom

Diskutera golvbeläggning och lukta på mattan av get & syntet!

Det kan du göra imorgon kl. 18 på Ekoteket i Kulturhuset i Stockholm. Passa på och kolla in den trendiga utställningen med bl a pallar av julgran. Vad är bäst och finns det nåt man kan ifrågasätta? Är återbruk alltid bra?  kulturhuset.stockholm.se/ (Klicka på bilden för att se mattan! – om du inte kan komma kan du läsa om mattor i kap. Utmattad i boken)
Den 14 april kan du diskutera målarFÄRG!
Skitmöbler? DN skrev nyligen om möbler av sopor och koskit. (undrar hur de luktar?) (slow-living-och-sopor) (För övrigt kan det finnas bajsämnen även i parfym – läs mer i kap. Doft & Hygienhysteri i ovannämnda bok.)