Små lokala enheter där man pratar med folk – gud vad radikalt! Är psykologi/psykisk-sjukdom-en-myt, frågar sig Svd! Tidigare har jag skrivit om grön mentalvård – kan man kanske kombinera de båda? (När jag kollar närmare ser jag att Svd-artikeln först publicerades 2004 och uppdaterades 2007 - vad har hänt sen dess?) P.s. Sjukhus-är omedvetna-om-biverkningar av läkemedel. Om det rapporterar ”Kaliber” idag. BLOGGPOSTA permalänk Demokrati & psykiatri?
Vad äter de här fina firrarna då, frågar jag damerna som säljer inplastad lax på Bondens marknad.
-Pellets från Danmark, svarar man.
Vad innehåller de? -Vet ej! Men de vet att laxarna simmar omkring i en fjärd nära Norrtälje inneslutna i ett stort nät. Smakar på en pyttebit och den är rätt god. Mer vågar jag inte äta.
Kronisk konsumtion?
Om man äter mycket fet Atlantlax så kan man bli fet och/eller insulinresistent. Ialla fall om den råkar vara smockad med POPs (persistenta organiska miljögifter, typ dioxiner, furaner och PCBer) och man är en liten 8 veckors manlig mus som deltagit i en ny norsk-dansk studie.
Farligare än vanlig fet mat?
Möss som enbart åt POP-kontaminerad fet odlad lax löpte större risk att bli feta och utvecka typ-2 diabetes än möss som åt vanlig mat (utan lax) med samma totala fetthalt. Att äta enbart vanlig mat med låg fetthalt innebar också en förhöjd risk. Om jag tolkat det hela rätt (har inte hunnit studera resultatet så noga ännu). Fjournal.pone pops-farmed-salmon-fatten-mice/.
Gäller det all fisk? Ännu en ny studie!
Forskarna vet inte om mönstret stämmer för all fisk (odlad eller inte) och om totalt undvikande av POPs kan leda till ännu lägre viktökning och insulinresistens (hos mössen). Så hur vet man i vilken grad resultaten kan appliceras på människor och kan odlad lax vara POP-fri? Nyligen hörde jag vittnesmål i P4 om alla mediciner laxen får käka. Inte konstigt att den blir hjärtsjuk! En simmande grönsak, skriver Nyteknik, med lägre halter av den viktiga fettsyran omega-3! Vägs det upp av lägre halter av miljögiftet dioxin (en typisk POP) (mariannslchf)? Onyttig & dålig för miljön, enligt Matbluffen, medan Livsmedelsverket ger_fortsatt_grönt_ljus_for_fisk, men man har inte undersökt förekomsten av bromerade flamskyddsmedel, vilket Naturskyddsföreningen bl a har gjort i en ny studie på 12 fisktyper.(sr.se) (svd.gift-i-fisk) (a-blad) (gp.se/) (dn.se) Själv tål jag nästan ingen fisk. Undrar varför! (Avgifta fisken!) BLOGGPOST permalänk Diabetes av odlad lax?
Kemikalieinspektionen tycker att det är för-mycket-bly-i-leksakerna, skriver DN. Och hur är det med vattenkranarna nu för tiden (Lite blyvatten, tack!) och giftiga bilbarnstolar? Vad beträffar halloween-produkter sålda i Sverige blev resultatet gott! De innehöll inga höga halter tungmetaller som de gjorde i USA Nervgiftig halloween! På torsdag deltar jag i ett seminarium om hur vi skyddar-barnen-bättre! BLOGGPOST permalink Bly i el-leksaker!
Bisfenol A har förbjudits i nappflaskor. Ämnet finns även i epoxibehandlade rör, något som nyligen behandlades i medierna (se”Slapp bisfenol-vatten” ). Redan förra hösten fick jag veta av Cajsa Wahlberg, miljökemist vid Stockholm Vatten, att man avstått från att epoxibehandla insidan av sina vattenledningar (som går till bostadshusen) pga ”otillräckliga mätmetoder för bisfenol A” . Men hur är det med vattenreservoarerna? Det har jag 
funderat på sen jag samma höst fick ett meddelan-de från ”Eva” som av e-post adressen att döma arbetar i epoxibranschen:
”Hade det inte varit läge i debatten om bisfenol A att förtydliga i vilka sammanhang man skall se upp? Så vitt jag hört finns det inga bevis på att en fullt uthärdad epoxi släpper ifrån sig bisfenol A enligt uppgifter från bl.a. Stockholm vatten. Och det är ju tur eftersom epoxi bl.a. används till att belägga insidan av vattenreservoarer…”
Förekommer ej?
Ovannämnda Cajsa Wahlberg tror inte att epoxibehandling av reservoarer förekommer, men hon jobbar bara med ledningar, så hon skickar mig till en man som kan det här med reservoarer som säger att det kan ha funnits ett misslyckat försöksprojekt för 10 år sen i Haninge, men han ska fråga en annan man och återkomma. Det gör han inte!
Relinade reservoarer!
Så jag ringer Svenskt Vatten, pratar med vattenansvarig, Gullvy Hedenberg, och får veta att jag kan ha druckit bisfenol A-vatten under 80- och 90-talen (fastän väldigt utspätt förstås…).
-Man använde tvåkomponentsbehandling i många vattentorn och reservoarer i landet, säger hon. -Men det funkade dåligt* och flagnade så man har gradvis tagit bort det.
Finns det kvar nånstans, frågar jag. -Kanske på nåt ställe i Göteborg, svarar hon.
Vad används istället?
Glömde fråga om man använt nåt annat istället för epoxi (eller vad det nu var?) – har man det, så är det i alla fall inte perfluorerade ämnen från företaget 3M, som man övervägde att använda, eftersom den produktionen lades ner. (Läs om vad de här hormonmarodörerna i en annan applikation har ställt till med i Toxiska Tullinge!) Kommer beläggningsfrågorna att behandlas Uppströms och på den Nordiska-Avloppskonferensen? GP skrev nyligen om hur vi-fasar-ut-hormonstörande-ämnen, något som även diskuterades av miljöministrar: regeringen.
*) epoxi brukar vara rätt stabil, men kan bli kvalitetsmässigt sämre om man blandar i ytterligare ett hormonstörande ämne… Forts. Foto: orebro Bloggposta: permalänk Bisfenol A i vattentorn?
Ordet stress betyder påfrestning/belastning. Den kan vara psykisk eller fysisk, detsamma gäller reaktionerna. Det finns olika typer av stressorer; trauma, virus, strålning, en alltför krävande situation och inte minst giftiga kemikalier som vi mer eller mindre ständigt underkastar oss. (Läs mer i Utmattning & vit. B12). Ordet stress får ofta beteckna både reaktionen och det som orsakat den, vilket kan vara förvirrande enligt primavi.se. Hur som helst så snabbar stress-på-åldrandet. skriver DN. Så det är dags att ta en paus, för jag blir lite bloggstressad av allt som ständigt måste kommenteras, och som en del förmodligen stressas av att läsa (häromdan skrev en läsare att hon både fascineras och skäms, hm, undrar varför) (Suntliv/Stress)
BLOGGPOST permalänk Kemikaliestress!?
Otestade-tillskott-säljs-på-nätet, skriver DN. Man häpnar! Guldpartiklar i nanoformat! Prestationshöjande, enligt reklamen (vadå, tror man att det är så man vinner guld, eller?), men dylika pyttepartiklar kan enligt forskare bli nästa hälsokatastrof: Onyttig nano!?
Finns det nano-galvanism?
Guldtillskott kan vara särskilt olämpligt om man har amalgam i munnen, eftersom guld används för att utvinna kvicksilver och skulle kunna få den sistnämnda metallen att röra på sig, (Det kallas galvanism chem.umu.se, efter läkaren och fysikern Luigi_Galvani.), men man kan ju inte förutsatta att nanoguld beter sig på samma sätt som vanligt guld som också är ett känt allergen ( melisa.org ), liksom några av de metaller det kan vara uppblandat/förorenat med: Nickel & bly i kronor. Så, nanoguld kanske ger medaljchans, vem vet?! Tempel i guld: fotoakuten BLOGGPOST permalänk Medalj av nanoguld?
Idag rapporteras om cancergiftet aflatoxin och ochratoxin i Sempers barnprodukter. (sverigesradio) Det är inte första gången. (Se Kriminell av välling). Det finns inga ofarliga halter, men trots detta hävdar Semper att nivåerna är ofarliga. Precis som Saltå kvarn för ett par år sen, när jag blev sjuk och kräktes upp deras äppel-mango juice som sen visade sig innehålla mögelgifter. Ska försöka hitta kopian på testprotokollet. Juicen tillverkas i Tyskland. De röda varianterna (Röda bär) verkar vara OK, äppeljuicen har jag inte vågat prova sedan dess, men det verkar vara bisfenol A i kapsylen på samtliga (se inlägg). (svd/gift-i-barnmat) (dn/mogelgift-i-barnmat ) (sv.sr) (skanskan) (tv4play)
(svt.cancerframkallande gift) BLOGGPOSTA permalänk Mögelgift i äppeljuice!
Skolelev upptäckte gift i vattnet!Nu oroas forskare över perfluorerade-ämnen-i-Tullinges-vatten!
Dricksvattnet har kontaminerats med några av de värsta miljögifter som finns, PFOS & PFOA (som inte bryts ner), något som upptäcktes av en slump i samband med ett skolarbete. Brandsläcksningsskum är orsaken.
Bör brandmän simulera mera?
Föreslår att brandmän i likhet med t ex piloter i högre grad använder simulator (firefighter) (fire-forums) (billingsgazette) när man övar (varför skulle inte det funka?). Eller nåt miljövänligt i stil med det som föreslogs i slutet på ett (obegripligt?) tidigare inlägg. (Rädda Teflon-minkar!). Kan man få bort gamla perfluorerade synder, månntro? Och vad tänker man göra med övriga riskområden? Inte vänta på att de ska kartläggas av ungdomar, väl?
Därtill borde vi se över den ofta brandfarliga och flamsäkra* inredningen i våra bostäder? -Får du inte ihop ekvationen? – Läs kap. Flamskyddad i boken Impotensmadrassen (klicka ovan).
*) neeej, flamskyddsmedlen är inte till nån nytta när det väl brinner, snarare tvärtom!
P.s. Perfluorerade ämnen finns även i havet (Miljögift i hav) och i golvpolish! För övrigt undrar jag över innehållet i de röda brandsläckare som finns på bussar m.fl. ställen. De verkar inte kräva några övningar eller gör de? BLOGGPOST permalänk Toxiskt i Tullinge!
Häromdan besökte jag vackra Vinterviken. Det har jag gjort tusentals gånger förut eftersom jag un
der en lång tid bodde i dess närhet. Nu uppmärksammas åter föroreningarna! Det var ju här som Alfred Nobel härjade med sin dynamit, ibland så att många dog och det hördes över hela stan.
Nobelpris för miljörening?
En del av hans pengar borde ha använts till att rena området, kan man tycka. Eller till ett särskilt nobelpris för dylika ändamål! Utmed vattnet finns speciella spränggårdar, ett slags grottor, där man testade ämnena. Historiska bilder.
Jag har ofta tänkt på tungmetallerna och när mitt promenadsällskap plockade en läkeört intill en av huvudbyggnaderna ringde varningsklockor. ”Inga förhöjda värden i jorden”, enligt mätningar skriver kolonilottsforeningen. Ska man tro på det? Av Miljöbarometern framgår att det även finns kadmium, koppar och zink i Vinterviken, men hur är det med värstingen k
vicksilver?
Hur säkert är området?
S.k. knallkvicksilver*, som antänds med en mekanisk stöt, utvecklades på 1800-talet och användes av Nobel i en särskild tändhatt för dynamit (”nobeltändaren”, ”gurdynamit”): Dynamit teknm matpool skytte. Hur mycket finns kvar i området? Räcker det med grusövertäckning eller bör Vinterviken-spärras-av? Är det pga tungmetallerna som jag numera mår bättre i en del andra områden? ) Om kvicksilver i damm & i tänder.
*) kvicksilverfulminat Hg(ONC)2) BLOGGP. permalänk Vådliga Vinterviken!
Det föreligger ingen ökad-hjärtrisk-av-ADHD-medicin, skriver DN idag. Vilken tur! Men tänk om risken för ADHD minskar om man undviker mjukgöraren DEHP*, som bl a kan finnas i parfym (som doftfixerare) och i mjuk plast (PVC). Den hör till de ftalater som förbjudits i produkter för små barn (kemi.se). Av inlägg Mammas mjukgörare framgår att DEHP skulle kunna orsaka ADHD.
Färre nervtrådar visar ny studie!
Hjärnans utveckling påverkades när manliga möss utsattes för ftalaten DEHP under en känslig tidpunkt i utvecklingen, vilket ledde till att färre nervtrådar utvecklades i området hippocampus som styr inlärning. Motsvarande förändringar hos människan skulle kunna leda till beteende-förändringar och försämrat minne, kanske t o m lägre IQ senare i livet. sciencedirect
Mindre smarta pojkar!
Studien är den första i sitt slag och gick till så att 10 mg DEHP per kilo kroppsvikt injicerades i 16 dagar gamla möss av båda könen under 7 dagar. Förändringarna i hippocampus skedde inte hos kontrollgruppen och inte heller hos flickmöss, vilket troligtvis har med könshormonet testosteron att göra**. Vidare studier behövs för att klargöra hur människor påverkas, menar forskarna… 
(Ett foster lär knappast utsättas för så höga doser, men det skadar inte att vara försiktig, för vi vet ju inte var den lägre gränsen för påverkan går!)
Deklareras inte!
De flesta parfymämnen behöver inte deklararas. Så här skriver Läkeme-delsverket om parfym 2010. Man får alltså inte veta om produkten inne-håller DEHP eller andra ftalater. Men vad får man veta om miljömärkt?
Miljömärkta ftalater?
Miljömärkta produkter tillåts innehålla parfym. Varför, frågar jag David Gunnarsson, ansvarig för ”Bra Miljöval” hos Naturskyddsföreningen. -Det måste finnas ett miljöval, och kunderna vill ha det, svarar han. Innehåller de ftalater? -Nej, säger Gunnarsson! Hur det är med Svanen-märkta produkter vet jag inte. Man lär i alla fall vara bra på att deklarera parfymämnen: testfakta
Ökar eller minskar?
Enligt den här sidan har antalet ftalater i parfym minskat: health/2008-12-09-perfume utom i vssa märken där de ökat! Läs mer om parfym i kap. om Doft i ”kemikalieboken”, klicka överst. Det finns s.k. ekologisk parfym (är den bra?), och fotot har jag snott från primulina.
*) di2etylhexylftalat **) se studier i förra inlägget på bisfenol A, möss & flickor!
BLOGGPOSTA permalänk DUM AV DEHP I DOFT?
