Nytänk var ångestskapande!

Den parfymerade f.d. ”då-och-då-älskaren”, som jag inte tålde, 
(se inlägget ”Parfym-som-potensmedel”) ringer oväntat.
-Du hade inte helt fel, säger han. Nähä!
-Jag har blivit mer försiktig och läser innehållsförteckningar. Jaha!
-Det var över ett år sen vi hördes vid! Ja, det var det!
En del behöver längre tid än andra. 
Deras inre GPS* tycks alltid leda dem till typ samma hylla på Ica Maxi där de alltid plockar ner typ samma stinkande familjeschampo i kundkor-gen, inte för att det är så himla bra, utan av gammal vana. Fördelen är att de slipper tänka och spar energi. Nytänk däremot kan vara mer energi-krävande. Ibland till och med ångestskapande. 
-Min separationsångest handlar inte bara om människor, säger parfym-älskaren.  -Den handlar också om vanor, ideer och prylar. (Precis vad jag misstänkte, då jag vet att han vid 8-månaders ålder blev bortlämnad i lika många månader.) 
För ett år sen ville han varken separera från mig eller från kemdofterna och föreslog därför att vi skulle fortsätta träffas på caféer eller utomhus, där man kan hålla ett lagom fysiskt avstånd (han ville  ju inte göra mig sjuk, sa han), men då hade jag redan fått nog. 
När vi ses får jag en överraskning. För första gången är han faktiskt helt parfymfri (ser piggare och lite snyggare ut, verkar mer fokuserad), och som om det inte vore nog, säger han: 
-Jag har bara några få amalgam kvar nu. Aha. han törs separera från dem också. Inte illa!
Men inte kan väl hela 50 procent av svenska konsumenter lida av separationsångest, tänker jag, när jag hör i Plånboken i Sverigesradio att det är så många som INTE ENS VILL VETA vad maten de äter innehåller och hur den påverkar hälsan och miljön!   
*) Vår inre GPS, som kan bidra till vanans makt (?), finns i hjärnans hippocampus. Se länk sist i Plågsamt-plastskrap! Foto 1: wiki/Hippocampus Foto 2: Coop Supermarket.  
BLOGGPOSTA permalänk Svåra separationer…