Tandfyllnadsmaterial läcker bisfenol A och ftalater!
En del barn får sin första fyllning redan i 3-4 årsåldern. Är hålet pyttelitet behandlas det med fluor eller
fissurförseglas, ofta med plast. Är det större kan det bli en kompositfyllning (också plast).
Ombildas från Bis-GMA
Bisfenol A finns i kompositer och plastförsegling som en del av bis-GMA (=bisphenol A glycidyl methacrylate), något som inte framgår av in-nehållsdeklarationen och som många tandläkare är omedvetna om. Dock
inte Anders Berglund vid Odontologiska Institutionen, Umeå Universitet.
-Det skulle kunna ombildas till bisfenol A av enzymer i munnen, säger han om bis-GMA, men det sker i så fall i väldigt begränsad omfattning. Tillräckligt för att det ska vara biologiskt aktivt, hävdar en grupp forskare som undersökt fissurförsegling med bis-GMA http://www.mindfully.org/Health/Dental-Sealants-Bisphenol-A.htm som i motsats till beståndsdelen bisfenol-A inte är hormonstörande. Man vet dock inte hur bis-GMA omsätts i kroppen http://jada-plus.com/cgi/reprint/130/2/201.pdf
Bisfenol-larm 1996!
En forskare i Granada (Spanien) visade redan 1996 att bisfenol A läcker från kompositer och fissurförsegling. (Det var även han – Nicolas Olea – som larmade om bisfenol A i plastflaskor av polykarbonat (=karbonsyror+bisfenol A).) http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1469315
Läcker olika mycket
Olika dentala plaster avger olika mycket bisfenol A: http://jdr.sagepub.com/content/83/3/222.
Nya fyllningar läcker mer än äldre och allra mest utsätts man hos tandläkaren eftersom fyllningen tillverkas i munnen (och delar av den förblir ohärdad). Ovannämnde Olea fann 3,3-30 mikrogram bisfenol A per milligram saliv en timme efter isättning (2005).
Förbjudna ftalater
Kompositer kan vara förorenade med bisfenol A http://jada-plus.com/cgi/reprint/130/2/201.pdf
Liksom med andra oönskade ämnen, http://clubweb.interbaun.com/~jevans/compositeresin.htm
inklusive ftalaterna DBP och DEHP http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/9781860 som är förbjudna i barnartiklar i EU i sammanlagd koncentration över 0,1 %
http://www.kemi.se/upload/Trycksaker/Pdf/Faktablad/FbFtalateriLeksakerAug09.pdf Ftalaterna tillsätts som mjukgörare eller katalysatorer http://www.mindfully.org/Health/Dental-Sealants-Bisphenol-A.htm och deklareras inte. Heliomolar, Z100 och Marathon One var de material som testades i ncbi-studien ovan och befanns läcka ftalater, det sistnämnda mest.
Hanteras försiktigt!
Många beståndsdelar i ohärdad akrylatplast kan vara giftiga och/eller allergiframkallande (inkl. metaller och acceleratorer) och den måste hanteras enligt gällande arbetsmiljölagstiftning. http://www.av.se/lagochratt/afs/afs2005_18.aspx
http://www.av.se/dokument/publikationer/adi/adi_491.pdf År 2005 utgjorde härdplast (kompositer) 78 % av fyllningar gjorda i Sverige, något som lär ha ökat efter amalgamförbudet 2009.
Enklare med flaskor!
På Facebook krävs förbud mot nappflaskor med bisfenol A och Regeringen utreder frågan. Bra, men som medveten konsument kan man köpa en flaska i glas och slippa all plast. När det gäller tandlagningsmaterial är det inte lika lätt att hitta ett självklart alternativ.
Bis-GMA-fri komposit?
Var fjärde tandläkare i Kalifornien, USA, är bekymrad över bisfenol-problemet:
http://www.thewealthydentist.com/PR/067-Dental-Bisphenol-A-BPA.htm På några diskussions- och tandläkarsidor föreslås kompositen Diamond venus från Kulzer som ett bisfenol A-fritt alternativ http://www.mgoldmandds.com/BPA%20and%20Dental%20Composites%20-%20are%20they%20safe.htm men den visar sig innehålla bis-GMA:
http://www.heraeus-venus.com/media/downloads/en/Venus_Product_Information.pdf
-Ingen tillverkare tillsätter numera bisfenol A, säger den tidigare nämnde Anders Berglund. -De vet att de inte ska göra det. De använder bis-GMA.
Finns det bis-GMA i alla kompositer, frågar jag. -I många, svarar han, men kan inte nämna några som är bis-GMA-fria på rak arm. Antar att han menar dimetakrylater i kombination med nåt som även finns i skosulor, billack, kondomer och ”impotensmadrasser” (se bok!), nämligen uretaner (del av UDMA). http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/(SICI)1097-4628(19991017)74:3%3C735::AID-APP28%3E3.0.CO;2-U/abstract Deras (o)lämplighet i barnamunnar tar vi upp en annan gång. (En del material innehåller både UDMA och bis-GMA.) Eller menar han kanske bis-MPEPP (=bisphenol A polyethoxymethacrylate) som ingår i Marathon One som läckte mest ftalater i studien ovan?
Glasjonomer
Glasjonomer är det bis-GMA och plastfria alternativ som ibland används för att laga mjölktänder. Det är inte särskilt hållbart. Innehåller aluminium-silikat glas och enligt Socialstyrelsen ibland lite strontium! http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/17976/2010-3-30.pdf Biverkningar hos känsliga individer har rapporterats (www.tf.nu)
Graviditet & pubertet
Amalgamsanering under graviditet bör undvikas (Socialstyrelsen 1999.) Varför inte även kompositarbeten (i beaktande av fostrets särskilda känslighet för östrogener)? http://-virginiahopkinstestkits.com/bisphenolapregnancy.html (se även kap. Kemikaliebarnen o. HBT-måsar & translaxar i boken Impotensmadrassen, där man även kan läsa om kompositrelaterad fetma.)
Barn hamnar allt tidigare i puberteten. Det är en av många misstänkta biverkningar av bisfenol A (& ftalater). http://fertilityoptionscoach.com/48/girls-experiencing-early-puberty/ Därtill infertilitet medan missfallsrisken är mindre klarlagd. http://infertility.about.com/b/2008/04/23/water-bottles-and-bisphenol-a-can-bpa-cause-infertility.htm
Doxadent eller galla?
Tänk om alla barn och gravida som behöver en tandfyllning kunde få det fantastiska Doxadent, ett material som jag själv och tusentals andra sedan 10 år har i munnen. Det innehåller varken hormoner eller metaller, är miljö-, hälso och klimatvänligt (t o m närproducerat i alla fall om man bor nära Uppsala) och inte dyrare än en komposit. Men Doxa AB (som innehar patentet) vägrar att sälja det https://kemikaliedetektiven.se/Tf-bladet1_2010Doxadent-Monica_K.pdf Man har ett nytt material på gång. Kommer det att innehålla metaller eller bis-nånting annat? Det lär i varje fall inte innehålla gallsyra som det nya kroppsegna tandlagningsmaterial som utvecklats av kinesiska forskare: http://www.sciencedaily.com/releases/2009/05/090525115400.htmet Men det kan dröja länge innan det eller nåt annat naturmaterial finns på marknaden! Tills dess kan vi låta laga barntänder med ett provisoriskt s.k. zinkfosfatcement (kan hålla i några år) och vårda dem ömt. Finns det nåt mer vi kan göra?
Se även tidigare inlägg Grön tandvård – finns det? Läs mer om plast och kompositer i kap. ”Plufsig av plast” i boken Impotensmadrassen www.kemikaliedetektiven.se
P.s. Jag har bevakat tandvårdsfrågor i ett internationellet perspektiv i snart 20 år.
Tidigare inlägg om bisfenol A:
http://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=3926 (bestick o. burkar)
https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=3728 (barnmatslock)
https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=3652 (kvitton)
https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=472 (i lösnaglar)
Andra medier om bisfenol A:
http://www.nyhetskanalen.se/1.1741147/2010/08/11/bisfenol_i_kvitton
http://www.dn.se/nyheter/sverige/regeringen-utreder-bisfenolforbud-1.1145339
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/regeringen-vill-forbjuda-bisfenol_5056777.svd
http://www.kemi.se/templates/Page.aspx?id=6015
Foto: www.fotoakuten.se BLOGGPOSTA permalänk Bisfenol A i barntänder!!
Ja jag har ingen aning, åkte just på en till lagning i en konstans och fick som arbetslös änka välja plast och har nu hela munnen full med plastploppar. känns jättetråkigt men va 17 gör man? Dra ut 6 tänder känns ju inte heller vettigt. Jag är ju glad att jag inte satte in alla dessa lagningar för 2 år sen när jag var gravid utan väntade tills efteråt. Har funderat på att spara ihop till att kunna borra ur o lägga i porslin men som sagt… Hur vet jag att det är bättre om det finns så mkt skräp i keramiken? Beträffande barn – vi borstar fett! Bäst att undvika hål Mao, givetvis med ekotandkräm utan ska o flour med… Kanske dags att leta upp ekotandborste!? när man ändå är i farten. Suck
Keramik är nog det minst problematiska, men det kan bara användas som inlägg, kronor, etc. Men s.k. MK-kronor ska undvikas – se förra inlägget.
Glasjonomercement är mycket bättre än sitt rykte.
Jag har aldrig lagat mjölktänder på barn med composit.Jag har lagt i de djupa fårorna (fissurerna) på patientbarnen fissurförseglatsnabbt enkelt.Glasjonomer-jonerna fäster (utan att borra) på tandytan,binder ”Joniskt” med tandjonerna direkt på tandytan
Jag har sedan 20 år tillbaka satt fast nästan alla vanliga kronor och broar med glasjonomercemnt.
Det finns en tandläkar-forskar-kollega i Finland Lennart Forsten (på Åbo Universitet ?) Han har stor erfarenhet av Glasjonomercement och har hållit föreläsningar i ämnet för tandläkarkåren i Sverige på -90 talet.Jag har varnat Tandläkarna som ”borrat” amalgam (Metallbiologiskt Centrum fick 10″skatte” milj)för att komposit inte är något lågtoxiskt alternativ och Glasjonomercementets små utlösta halter Aluminiumjoner dessutom förekommer naturligt i dricksvattenoråden i Sverig…
Fördelar förutom lågtoxiska är att Glasjonomercementet mindre sällan får sekundärkaries = hål på nyt,mycket tät,ingen ”skarv” lagning/tand.Det tar nämligen upp och avger små mängder Fluor till omgivande emalj/dentin(dentin = tandbenet under emaljen.
Fluorupptaget sker från främst Fluortandkräm.Vad jag förstår är jonomerer en sorts jonbytare.(Tar upp och avger det som för tillfället finns mest av hydroxyl eller fluorjonor t.ex.)
Någon har framkastat hypotesen att,
FLUORET ÄR DET ENDA LÄKEMEDLET I ”TANDSUBSTANSVÅRDEN” idag.
GLASJONOMERER kan OXÅ bidraga här med lite fluor.
Glasjonomerernas föregångare hette Silikat och var det första användbara tandfärgade material som kom på 1950-talet.OBS!på F E M T I O T A L E T! Det finns kvar ännu idag som tandlagningsmaterial… = GLASJONOMERCEMENT
Vet man dess begränsningar och betraktar det som dentin i slitstyrka år det ett bra material.Det slits och frakturerar lätt i tuggytor,men bra på sidoytor.Extra slits det om saliven är dålig, har dålig buffring,lågt pH ,=”surt” i saliven.
Det händer att jag gör en akutlagning med Glasjonomercement på tänder som man bitit bort hela/bitar av på ut eller insidan,kindtänder med amalgamlagning kvar i mitten.D blir lite mindre ”plattare”insida/utsida och gamla Amalgamlagningen får stå kvar annars blir det ofta så lite kvar att tanden måste rotfyllas(”dödas”) och få en kopositkrona/”Guld” krona med pelare.Patienten får spara pengar för att åtgärda/rotfylla/laga när det går sönder ordentligt igen.
Jag har vissa,lite slitna men som är bortåt 10 år …tanden helt intakt amnnars och det är bara att välja ”fylla”/rotfylla. Jag skulle ha svårt idag att jobba utan Glasjonomercement.Fråga sjukhustandläkarna vad de lagar med på gamla och sjuka om inte Glasjonomercement är ett av huvudalternativen..
Jag har lagat med Doxa intressant men mycket sämre än glasjonomercement!
Lagningarna höll inte alls i längden och var kritvita.De kan vara bra som vävnadsvänlig underfyllning till komposit.DoxaT ljusbrunt mkt bättre men..
Jag har fått förmånen att göra några lagningar med nyare Doxa T som verkar vara lika bra som gamla Doxa var dåligt.
Tyvärr enligt ryktet så skulle det nya Doxa T innehålla komposit…
Glasjonomer – Hälsnlngar Bill Bergman
[...] (MDA) samt de tre mjukgörande ftalaterna DBP, BBP och DEHP (som finns i bl a plastgranar, barntänder, hantlar och partytält) och som redan är förbjudna i barnprodukter ska avvecklas inom tre [...]
[...] kvällarna, använt hormonstörande brillor, kramat giftiga kvitton, låtit laga tänderna med bisfenol-plast eller nåt annat olämpligt?) Om han blivit impotent och/eller infertil av [...]
[...] barn har så dåliga tänder, skriver Aftonbladet. Antar att de fortfarande får hormonstörande bisfenol A i tänderna ! Fluorlack ska de visst också få (läs mer i ”Skidvalla och fluortanter”). När [...]
[...] det kan vara hormonstörande och i längden orsaka andra problem. Läs om femta i boken och om bisfenol A i barntänder. Helkeramiska material är bra som inlägg och Doxadent skulle kunna vara ett alterntiv för [...]
[...] balkongen (för den börjar lukta typ kemiskt). P.s. Läs alla tidigare bisfenol-inlägg, t ex om Bisfenol i barntänder , genom att skriva in ordet i sökrutan! Inlagd i Okategoriserade | « FTALATER I [...]
[...] till höger. Foto skogsmus: fotoakuten P.s. Bisfenol A är förbjudet i nappflaskor i EU men används flitigt i barntänder! Inlagd i Okategoriserade | « TILLVÄXT I ALMEDALEN! Du kan lämna en kommentar, eller [...]
[...] fler hormonstörande ämnen i relining-epoxi? Mer senare! (….och tänk om vi kunde slippa bisfenol A i tänderna?) * Det finns reliningföretag som istället för epoxi använder thermoplast. (fotoakuten) [...]
[...] amalgamsanering. En av dem är Brunes. ”Patienterna mår bättre av keramik än av plast i tänderna”, minns jag hon sa.. (för vem blir väl gla av bisfenol A ?) Inlagd i Okategoriserade | [...]
[...] kvicksilvret? Smittskyddsinstitutet om vaccin. En annan länk; kvicksilver–autism-stoller (Bisfenol A i barntänder) (Spruta: fotoakuten) P.s Läste om en ny metod att tillverka vaccin helt utan tillsatser, [...]
Hjälp! Vad ska jag låta tandläkaren använda för materiel när han lagar min sons tänder?
Han har sagt 4u som innehåller polymetylmetakrylat detsamma som 2-propenoic acid/Vedril/PMMA etc. Detta hittas med Bisfenol A överallt när jag sökt. För att inte tala om det han limmar fast det med Clearfil SE Bond Bonding dvs. 2-hydroxylmetakrylat, innehåller det också Bisfenol A eller Bis dylikt.
Så orolig! Vad ska jag göra???
Du skulle kunna föreslå att ett provisoriskt zinkfosfatcement används – kan hålla allt från nån månad till år. I väntan på nåt mer hälsovänligt. Hur gammal är sonen och hur stora är hålen?
[...] på barntröjor? – mer senare) Se även inlägget: Är all plast östrogen? och om lite ftalater i tandplast. * Läs mer i kap. Doft- och Hygienhysteri i Impotensmadrassen. ** Användn. av dipentyl ftalater [...]
[...] allmänhetens bästa. P.s. Nästa steg blir nog att skona även småbarnen: Bisfenol A-fri mun Bisfenol A i barntänder tandfyllning BLOGGPOSTA permalänk Bisfenol-fri fyllning! Inlagd i Okategoriserade | Tags: [...]
En tre-årsuppföljning av posteriora Doxadentfyllningar.
Share on google Share on facebook Share on print Share on email
Jan WV van Dijken, K Sunnegårdh-Grönberg. Swed Dent J 2005;29:45-51.
Under de senaste 20 åren har patienternas önskemål att få vita, tandfärgade fyllnadsmaterial som ersättning för amalgamfyllningar och vid kariösa angrepp ökat. En dramatisk utveckling har skett både för keramiska material och kompositer och många nya produkter har tagits fram och marknadsförts.
Ett av dessa produkter är fyllningsmaterialet Doxadent (Doxa AB, Uppsala, Sverige) som består av ett kalciumaluminat cement. Materialet blev introducerat på marknaden efter CE märkning i oktober 2000. I samband därmed utförde författarna under perioden februari-maj 2001, 63 posteriora Doxadent-fyllningar på 47 patienter, som sökte tandbehandling vid Tandläkarhögskolan i Umeå. Efter utförd behandling har dessa patienter inkallats till systematisk uppföljning upp till 3 år.
Preparering av den indicerade tanden skedde enligt vedertagen praxis och fyllningen applicerades efter matris läggning genom att en Doxadent tablett åt gången applicerades i kaviteten tillsammans med lösningsmedel. Efter initial härdning formades fyllning till att anpassa form och funktion. Puts och polering av fyllning utfördes några dagar därefter.
Varje tand utvärderades efter besöket då fyllningen helt färdigställts (baseline) och därefter efter 6, 12, 24 och 36 månader.
Till utvärdering användes ett modifierat USPHS system (United States Public Health System) för att bedöma anatomisk form, marginal adaptation, färg stabilitet, marginal missfärgning, ytråhet och karies angrepp. Utöver klinisk undersökning röntgenfotgraferades samtliga tänder under intervall. Postoperativ smärta från tanden registrerades separat.
Totalt kunde 62 fyllningar följas upp till 3 år. Redan vid baseline avvek färgen från tandens egen färg men både en god finish och marginal adaptation observerades vid baseline. Författarna meddelar i artikeln att en ny Doxadent tablett finns nu tillgänglig där färgåtergivning till den naturliga tanden förbättrats.
I fyra fall rapporterades postoperativ smärta i samband med tuggning, kyla, luft och sött upp till 3-9 månader efter behandling.
Redan efter 6 månader rapporterades att 9.5% av fyllningarna ej var acceptabla och den kumulativa misslyckandefrekvensen vid 3 år var 72,6%. Huvudorsaken till komplikationerna var material eller tandfrakturer.
Författarna har, på basis av den höga frekvensen av komplikationer av posteriora Doxadent fyllningar efter 3 år in situ, anmodat med styrka att ”klinisk utvärdering är en nödvändighet för att på ett korrekt sätt kunna bedöma ett materials kliniska potential”. Vi är många som stämmer in i denna konklusion och denna rapport visar också betydelsen av kliniska prospektiva studier.
Sammanfattat av Kristina Arvidson
Tack för din sammanställning Kristina Arvidsson. Du kanske har sett att jag lagt ut 2 länkar till nämnds studie i inlägget om Klimatsmart fyllning. Av texten på svenska framgår att man hade vissa problem med att hantera fyllningarna – det var en lång startsträcka tyckte man. Det tyckte inte de båda tandläkare som satte in dem på mig, i en klass I och en förmodad klass II fyllning ( du kan se dem på fotot) och mina fyllningar funkar jättebra efter 12 år.
Är jag ett undantag – knappast! Träffar ofta personer med fullt fungerande Doxadent. Hur många är okänt, men man skulle ju kunna göra en studie på oss, samt fler studier i likhet med den i Umeå.
Det måste vara första gången i världshistorien som man dömer ut ett material på basis av en enda studie på några få fyllningar som aldrig upprepats.
tKanske var det dumt av Doxa att påstå att det skulle hålla i flera typer av fyllningar, man kunde gått ut mer försiktigt och klassificerat det för klass I fyllningar till att börja med och att man om man ville kunde använda det även på klass II, etc. Men det är inte för sent än att göra det.
Varför ska de tandläkare som vill och kan använda materialet behöva avstå bara för att några inte fixar det? Eller vill?
Och var finns varfriheten för patienten?
Även om det vore så att det bara skulle hålla i några få år (vilket det ofta alltså inte är) så är det väl patientens ensak om man väljer det, istället för plast eller som i många länder amalgam. Och i mjölktänder behöver det inte hålla i räcker det om det håller i 20 år.
Kriterierna för vad som är ett bra, godtagbart (good enaugh) tandlagsningsmaterial bör omarbetas så att de även inkluderar miljö och hälsa, och de sistnämnda bör väga högre än rent mekanisk hållbarhet.
Som det är nu tvingas många som vill vara klimatsmarta och miljövänliga eller är känsliga att använda sig av provisoriska tandlagningar som bara håller några månader och kan ge ett dåligt bett.
Och vad gör alla akrylatallergiska tandläkare idag? Har de skolat om sig till nåt annat? Eller använder de glasjonomercement som Bill Bergman skriver om ovan och som han påstår är mer hållbart än man trott? Tyvärr har erfarenheter visat att många inte tål det, om det beror på förekomsten av aluminiumfluorid vet jag inte, men det kan misstänkas, och det är många som vill undvika fluor.
[...] man då fick bästa utslag) och det är ingen hemlis att det innehåller bisfenol A. (se inlägg) Flera yrkesgrupper – korsallergi? Deltagarna i studien var tandvårdspersonal, patienter, [...]
[...] hg.org **) chicagotribune.amalgam ***) Bis-GMA kan frisätta BPA i kroppen (läs mer i BPA i barnfyllning) något som Socialstyrelsen (se ovan) och en del andra inte håller med om. ****) Metallen [...]