Hur vanliga är värstingarna?

Forts. från del 1 av inlägget Personlig-provsmakare!
Olivolja toppar matfusklistan. Därför vill jag gärna veta vil-ket område (inte bara land) som en olivolja kommer ifrån, men
det framgår sällan (utom vid direktimport), vilket lämnar utrym-me för varierande kvalitét (och ursprung), något jag tycker har kännetecknat Coop Änglamarks olivoljor från Spanien/Italien.
(Kanske tar man den från det område där den för tillfället är billigast?) Provade den italienska igår igen. Helt ok, det var även Ica-I-love-ecos rapsolja
(deras olivoljor från Spanien och Grekland har jag ännu inte haft tillfälle att smaka på).
Dock kan jag varken rekommendera eller varna för någon enskild olja efter att bara ha provat den en enda gång, som den spanska ekologiska olivoljan från Ica/Arvid Nordquist jag ”dissade” i ovannämnda inlägg, då det skulle kunna ha rört sig om en tillfällig förorening i detta parti.
De föroreningar jag reagerar mest på är bekämpningsmedel, skadliga metaller och mögelgifter. De senare, samt halvmetallen arsenik, kan bl a finnas i ris (radron/test) och spannmål (inlägg). 
Tål nästan aldrig: ecofresh bananer. Har aldrig tålt: päron från Argentina*,
Tål oftast: frysta och färska eko-grönsaker/rotsaker från Sverige/EU, samt dito kyckling, lamm och vilt, mm. Rätt ofta även potentiella värstingar.
Det som skulle kunna vara värst om det var fusk är grödor som be-sprutas hårt i konventionell odling**, och mat från länder som tillåter i EU förbjudna bekämpningsmedel, som kan vara särskilt giftiga eller persistenta och stanna kvar länge i kroppen. Hur ofta sådant fusk faktiskt förekommer (jämfört med EU-fusk) vet jag inte, men jag lyckas oftast – ibland efter en del möda – hitta ekoalternativ som jag tål i dessa kategorier. 
I dagsläget finns det tyvärr inget enkelt sätt att helt gardera sig mot ekofusk, men om du äter varierat, varvar produktmärken och tar reda på så mycket som möjligt om den mat du äter mest av (var den odlas, hur den bearbetas, vad den ev. äter, etc) samt är extra uppmärksam på de mest fuskutsatta livsmedlen i EU (se lista, s. 1), sådant som besprutas mest i konventionell od-ling, samt mat från ”långt-bort-istan” (se ovan), och inte äter dem varje dag, så minskas åtminsto-ne risken för att du ska  utsättas för mycket och kontinuerligt ekofusk.. 
*) Se tankeväckande-rapport-frän-pampas Köper oftast närproducerad frukt, mm
**) Potatis, paprika, vindruvor, jordgubbar, vissa kryddväxter.

Vilka konstiga råd, tänker du kanske, Lovisa!?

Ska man som konsument verkligen behöva informera sig i detalj om sin favoritmat när det finns certifieringsorgan som får betalt för att göra det?? (Ska man kanske åka på semester dit pepparn växer och till en massa ekobönder också!!??)?
Vilket ansvar har svenska KRAV, Kiwa, EU-lövet (ec.eu) m.fl. för ekofusket och vad görs för att minska det? Har det kanske minskat sedan EU-rapporten publicerades 2013 (se länk s.1)? 
Frågorna har ställts till KRAV, och svaret kommer i kommentarsfältet. 
För övrigt kan livsmedel förorenas på flera sätt, t ex av förpackningen/frakten, utan att det handlar om avsiktligt fusk. Se även äktavara  
P.s. Mer om ekomat snart i nytt inlägg. Kommentarer emotses på första sidan. 
Tillbaka till HUVUDSIDAN  Se svar 25/11 från KRAV nedan!
———————————————————————–
Svar från Kristin Karlsson KRAV:

Hej Monica, jag ska försöka ge så tydliga svar som möjligt.
För det första anser inte vi att det förekommer mer fusk inom eko än inom andra områden. Jag håller alltså inte med om ”omfattande ekofusk”. Vad beträffar ”härvan i Italien” var det kriminella personer/organisationer och det är givetvis förfärligt och visar att det är svårt att stoppa ren och skär kriminalitet. Det vi vet är att de lantbrukare och företag väljer – frivilligt – att KRAV-certifiera sin produktion gör sitt yttersta för att följa alla våra regler. Det är ingen som medvetet fuskar.

Eftersom trovärdigheten är ett av KRAVs absolut viktigaste värden jobbar vi kontinuerligt med att stärka kvalitetsarbetet i alla led, allt från att arbeta tillsammans med företagen så att de förstår våra regler till att kalibrera våra regler tillsammans med de oberoende certifieringsföretagen (vi är en tredjepartscertifiering) som kontrollerar företagen. Och om du eller någon annan misstänker fusk så vill vi att ni hör av er till oss för vi, eller ansvarigt certifieringsföretag, följer upp misstankar.

Den här kommentaren skrev vi efter EUs rapport:
http://www.krav.se/nyhet/missvisande-eu-rapport-om-bedrageri
I vårt öppna konsumentforum på webben svarar vi så här på frågor om fusk:
https://kundo.se/org/krav/d/forekommer-fusk/
Här kan du läsa/se mer om vårt kvalitetsarbete: http://www.krav.se/en/node/76256
Som sagt, jag hoppas detta svar är till hjälp. Jag rekommenderar dig att läsa länkarna.