Blir vita barn feta av BPA, men inte svarta?

Tidigare har ett samband mellan fetma och den hormonstörande plastkemikalien bisfenol-A (BPA) kunnat påvisas hos vuxna och djur. En ny studie (mnn abc) förknippar även  barnfetma med BPA, dock endast hos s.k. vita barn varav de med de högsta BPA-nivåerna i urin 5 gånger så ofta var överviktiga jämfört med barn med de lägsta nivåerna. Motsvarande siffra hos svarta barn och barn med sydamerikanskt ursprung (hispanics) var 1,25, vilket inte är statistiskt signifikant. 
Genetiskt eller nåt annat?
Forskarna spekulerar i om resultatet kan bero på genetiska skillnader mellan grupperna. Fast i en tidigare studie på BPA och vuxenfetma note-rades inga etniska skillnader. (ncbi). 
Andra hormonstörande ämnen då?
Förmodligen var testbarnen utsatta även för andra hormonstörande ämnen, t ex ftalater (som i ett kommande inlägg gör svarta barn och hispanics feta), men detta undersöktes inte. Det är nog lättare att hålla koll på vad en försöksmus får i sig (ncbi).  Om den t ex käkar Thai-mat med kokos ((nyteknik) och dricker burkläsk kan man räkna med en del bisfenol A i kisset under 3 dagar, förutsatt att samma gäller för möss som för människor (BPA-exp). 
BPA finns i många produkter!
Det produceras årligen väldigt mycket BPA (2,2 miljarder ton 2009, (wiki/BPA) och ämnet finns bl a i kvitton, datorer, burkar och tandmaterial. Själv blev jag (som blek vuxen) ovetenskapligt fet av det sistnämnda och lika ovetenskapligt smal igen 2 veckor efter att plasten avlägsnats utan att ha vidtagit några som helst andra åtgärder. (se ”Kemikaliebok” ovan samt ”Tandvård”). övervikt.
Kan bisfenol A:s inverkan på ämnesomsättningen och ökningen av fettceller motverkas  eller är det bara ‘undvika, undvika’ som gäller? – se kommande inlägg!
BLOGGPOSTA permalänk Barnfetma av bisfenol A!