https://www.facebook.com/kemikaliedetektiven

Forts. Giftiga Glasögon

Sidan 2 av blogginlägg Giftiga-glasögon!

Bisfenol, titan, arsenik, teflon och ftalater

- hur påverkas vi av våra glasögon?

————————————————————- 

VI UTSÄTTS FÖR KEMIKALIERNA/METALLERNA
-
via huden
- via inandning av ämnen som frisätts
- ev. via ögonen

GLASÖGON KAN BESTÅ AV 
1. optiskt glas
2. bågar, skalmar (ofta av samma material)
3. sadlar (små halvmjuka pluppar som håller fast glasögonen på näsan).
4. metallfästen, skruvar (håller ihop skalmar med bågar) (har inte kollat vad de består av)

1. OPTISKT GLAS (plast eller mineral?)  
Optiskt glas kan bestå av vanligt gammaldags glas (s.k. mineralglas) som är mer represistent än syntet och därför inte kräver så mycket kemikaliebehandling. Dock tillverkas glasögonglas i 90 % av fallen av plast. se sid 14 i 
Optiktidningen 10_2010. Den tidigare nämnda kemikaliekänsliga Maya har försökt få en provbit mineralglas men har förvägrats detta med hänvisning till att det är så dyrt. (Men det finns fönsterglasbrillor på auktionssajter för maskeradändamål för nån tia.)
Polykarbonat eller CR-39
Plastglas finns i  två varianter; polykarbonat (med bisfenol A)
(inlägg Bisfenol i brillor) och CR-39 som är det som oftast används i receptglas. wiki/CR-39  
Ytbehandling av syntetglas
Både polykarbonat och CR-39 behandlas ofta med metaller och kemikalier i flera lager. 
Titandioxid  (TiO2) motverkar reflexer i glasögon är titandioxid. En del är allergiska mot titan & TiO2 i tandlagningsmaterial, mediciner och kosttillskott. Om de kan orsaka problem även när de förekommer i glasögon vet jag inte. När en produkt är behandlad med många olika ämnen, är det svårt att veta vad man reagerar på – är det allt tillsammans eller någon enstaka komponent?. 
Perfluorerade ämnen används för att ytbehandla glasögon så att de ska bli fläck- och reptåliga. Ämnena finns också i ex. stekpannor och jackor (se inlägg), och sätts i samband med bl a cancer, sköldkörtelproblem och infertilitet (svt.se). Om och i vilken grad man kan få i sig ämnena direkt från glasögonglas är oklart, de är inte särskilt flyktiga, men förhöjda halter har uppmätts i sport-
butiker med många behandlade plagg. (se impregnering-i-hjärnan). Ämnena är svårnedbrytbara.
Nu vill man få bort de giftigaste; PFOS/PFOA, som har funnits på marknaden sedan 50-talet.      
PFOA används i tillverkningen av Teflon (ett varumärke från det amerikanska företaget Dupont, som bl a finns i glas från glasögontillverkaren Carl Zeiss Vision & Sola International) men som
ska avvecklas till 2015, och sedan några år ska det endast finns ”försumbara mängder” PFOA kvar i färdig Teflon. 4 PFOA-liknande ämnen finns nu på EUs kandidatförteckning (se sist nedan).
PFOS, systerämnet, användes tidigare i Scotchgard (företaget 3Ms varumärke som finns i vissa av glasögontillverkaren Essilors brillor) men förbjöds i Sverige 2008, i EU 2010 (eur-lex), men inte i Kina där användningen ökade dramatiskt på 2000-talet och kontrollen är bristfällig. läs mer  Sedan 2002 har PFOS av många tillverkare ersatts med den mindre giftiga PFSB (som emellertid inte är 
ogiftig för fåglar: m-forsk)
En del ersättningsämnen kan omvandlas till PFOA i kroppen.
Fråga tillverkarna!
-Fråga glasögontillverkarna varifrån man tar sina kemikalier, föreslog Ulf Rick vid
Kemikalieinspektionen. God idé! Återförsäljarna verkar ju inte veta så mycket. När jag frågade Maria Öhrling, produktspecialist på Synsam, om innehållet i glasögon,
miljögifter, etc, svarade hon: -Vi får ingen detaljerad information från tillverkarna, bara ett material-
säkerhetsblad. Det är mest nickel som folk reagerar på, men numera är det ett mindre problem för nicklet är täckt med annat. Till och med jag som är jätteallergisk tål mina. 
2. BÅGAR & SKALMAR – en djungel
-Det finns hur många tillverkare av glasögonbågar som helst. Men det är bara en bråkdel som finns i Sverige. Varje modehus, väsk- och parfymtillverkare har sitt eget märke, sa Maria Öhrling. 
Metallbågar tillverkas av nickel, monel (en nickel/kopparlegering) (wiki) 
rostfritt stål eller titan. Beläggs ofta med guld & lackas (läs om metall-
allergi: MELISA). (Kan metallbågar bli som antenner?)
Arsenik är en giftig halvmetall som fanns i mina billiga läsglasögon med bågar av gul metall (se foto). Det visade ett snabbtest med en XRF-pistol* vid ett möte hos Kemikalieinspektionen. 
*) XRF-instrumentet visar om vissa grundämnen finns i den produkt som röntgenbestrålas. 
Plastbågar tillverkas av cellulosa acetat, proprionat, plast (t ex Optyl som innehåller bisfenol A (plastic-frame)) eller gummi/nylon (som är något mindre vanligt). (wiki) Kol- och glasfiber före-
kommer också. Ibland dekoreras bågarna  med turkoser, onyx eller diamanter. (matheson)
Det finns också bågar av naturmaterial, såsom trä (se länk nedan) eller sköldpadda!
3. SADLAR av PVC, acetat eller silikon
Sadlar håller fast brillorna på näsan. De tillverkas bl a i keramik, metall (väldigt hårda) eller illaluktande PVC (
PvcNosePads) med värstingftalaten DEHP (som är förbjuden i barnartiklar). Den senare finns ofta i billiga läsglasögon, mm. Polyvinyl acetat är ett annat vanligt sadelmateria. (eyeglass-nose-pads). liksom silikon (består av kisel, kol, syre, väte) (silikon). Bör undvikas om man är allergisk mot silikon eller latex (SilicNos).
Hård och mjuk silikon…
Det finns hård silikon (HD) och sedan ca 20 år även mjuk (LSR) (
tigerguar)
som enligt tillverkaren ska vara väldigt stabil och inte avge några gifter. Trots detta tåls de inte av den tidigare nämnda kemikaliekänsliga Maya (kan det bero på nån tillsats, ett antimögelmedel?). Men de hårda kan hon väl ändå ha, eller? -Gammaldags hårda silikonsadlar går inte längre att få tag på, suckar hon. -Jag får yrsel av den nya hårda sorten, den som det står Skaga på. Hm. Skaga sadlar kan innehålla PVC, meddelar ”sadelkungen” Josh (
nosepadking) och rekom-menderar sadlar i 100 % silikon utan tillsatser (typ parfym). De måste beställas från Tyskland.
—————————————————————————————————-
SLUTSATS: Hittar få rapporter om biverkningar av glasögon på nätet och området verkar vara relativt obeforskat och outrett. Kemikalier från glasögon kan påverka dig negativt
 
- vid kontaktallergi mot något ämne som frisätts (melisa) (astmaoallergiforbundet)
- om du är kemikalieöverkänslig (mcs-sweden)
- via hormoner, om de ämnen som frisätts är hormonstörande
- genom ev. synergieffekter (ämnen som samverkar)
Efterlyser studier på vilka ämnen som frisätts från glasögon och hur de kan påverka hälsan. 
Anvsvarsfrågan!
Om man kan åberopa EUs-kandidatförteckning i kontakten med sin optiker för att få veta om
PFOA, hormonstörande ftalater eller andra listade ämnen finns i brillorna är oklart. Diskus-
sioner om ansvarsfrågan pågår mellan myndigheterna. Glasögon klassificeras som medicinsk-tekniska produkter och kontrolleras normalt av myndigheten Läkemedelsverket*. Det gäller dock inte solglasögon utan synfelskorrigering. 

*) verksamheten finansieras till stor del av läkemedelsindustrin. (lakemedelsvarlden)
Foto fågel: fotoakutn Se även: Glasögonhistora Eyeglasses Through Ages Madehow/Eyeglass

TILLBAKA till Sidan 1: Giftiga-glasögon   Till Ekologiska-solbrillor

3 Kommentarer to “Forts. Giftiga Glasögon”

  1. [...] jag har visst glömt bort fortsättningen på tidigare glasögoninlägg. Snart kommer den HÄR!  Anledningen till att den inte syns är bl a att jag försöker lägga den på en undersida [...]

  2. [...] en del läsglasögon så illa att man måste vädra dem på balkongen?  Läs fortsättningen HÄR om nån vecka. Under tiden kan du läsa om perfluorerad valla, dito polare, [...]

  3. [...] (svd.se). Gäller det även Samsungs nya ”paddors” ev. grönhet? *) om Teflon i giftiga-glasögon. BLOGGPOST permalänk Hur grön är paddan? Inlagd i Okategoriserade | Tags: barn, bromerade [...]

Subscribe to RSS Feed