Det finns värre bovar …

Livsmedelsverkets-nya-miljöanpassade-kostrad
presenterades i veckan, men hur miljöanpassade
var deras råd till Svt i oktober? Var det gamla råd vi nyligen fick via konsumentmagasinet Plus?
”Plus är på din sida. Vi testar allt från stort till vardagligt”, heter det i tv-reklamen. Men inte alltid det mest relevanta ur miljö- och hälsosynpunkt, tän-kte jag, när Plus testade micropopcorn med fo-kus på smak och pris samt antalet poppade korn,
utan att beröra tillsatser eller den ofta förekom-mande miljö- och hälsofarliga, fettavvisande im-preg-neringen på förpackningarnas insida. (Perflourerade-amnen-PFOS-PFOA-m.fl.) 
Efter att PFOA-medvetna konsumenter hört av sig till Plus meddelade man att perfluorerade-ämnen-i-popcorn-inte är ett stort-problem. Varken för hälsan eller miljön, enligt Anders Glynn, ex-
pert vid Livsmedelsverket. Vi får i oss mer från mat och dryck än från förpackningar, menar han, och produktionen av impregnerade kläder och användning av brandskum är mycket värre bovar i sammanhanget än mikropopcornpåsar, vilket säkert stämmer, men det är ju inte alla bovar som vi konsumenter enkelt kan välja bort.  
Vi kan tyvärr inte välja vilka släckmedel som används av brandförsvaret, särskilt inte de som användes FÖRR och som har förorenat dricksvattnet på flera håll i landet med PFOS, men vi kan välja snällare vattentätt, så att klädtillverkarna (på andra sidan jorden) skärper sig, och vi kan defi-nitivt välja popcorn. (Många miljöbovar små, heter det inte så?) Undrar förresten vart alla små bovpåsar tar vägen*. Återvinns de eller hamnar de i soporna-och hur mycket mikropop-PFOA eller dylikt hamnar (och stannar) i våra kroppar? 
Tjugo procent av den individuella kroppsbördan av PFOA kan komma från mikropopcorn om man konsumerar 10 påsar om året och 1 % av de fluortelomerer** som ofta har ersatt PFOA, omvandlas till PFOA, enligt ett larm från den amerikanska miljömyndigheten 2005. Popcorn-påsar innehåller mer beläggning än andra förpackningar, och detta tillsammans med den höga tillag-ningstemperaturen gör att man kan få i sig 100 gånger mer från mikropopcorn (0,017 ppb***/påse) än från en teflonpanna om den inte hettas upp till mer än 175 grader. (pubs.acs) 
Enligt Glynn saknas det kunskap om vad perfluorerade ämnen har för effekter på människor, något som inte alla håller med om, vilket har lett till att PFOS har förbjudits och att tillverkare fasar ut PFOA, som finns på EU:s kandidatförteckning för särskilt giftiga ämnen, men det sist-nämnda till trots kommer nog ingen att behöva uppsöka akuten efter fredagsmys med FTOH/-PFOA-popcorn. Hormon- och klimatstörande*** ämnen är sällan akut giftiga. De jobbar långsamt.
Långsam är också min utredning av popcornpåsar för ekologiska mikropopcorn (se miljogifter-i-mikropop) som jag nu efter påminnelse från en läsare har återupptagit. Mer senare. 
För övrigt får jag väl utgå ifrån att även Anders Glynn nu har miljöanpassat sina mikropopråd 
*) Jag kollade två mikropoppåsar hos Ica. På en stod det att den skulle läggas i hushållssoporna och på en annan att den ska återvinnas som plast. Hos återvinningscentralen hittar jag ingen info. om hur dylik impregnerad plast tas om hand.  Så jag har mailat och frågat.
**) Läs om bl a fluortelomerer som FTOH i inlägget impregnering-i-hjarnan! (wiki/Fluorotelomer) 
***) Plast borde inte förbrännas, för då bildas koldioxid, hävdar forskare. (sverigesradio)
(Svt: miljogift-i-klader-o. popcornpasar) BLOGGPOSTA permalänk Miljögift i mikropopcorn