https://www.facebook.com/kemikaliedetektiven

VAD DILLAR DOM OM?

Nervgift tillåts på dill i svenska växthus!

-Visst är det konstigt, säger en väninna, att man tillåter bekämpnings-medel inomhus men inte utomhus. Där är det förbjudet för att det är så giftigt. Det står i Metro, men det måste väl vara giftigare i ett växthus!
Vad är det för medel, undrar jag. Pirimor, svarar hon, men det står att användningen är så begränsad att det typ inte gör nåt.  
Hm, Pirimor. Det användes i Prins Eugenes rosenodlingar på Djur-gården, minns jag. För 10 år sen.  Trodde inte det användes på mat.
Sverige och Danmark är ensamma i Norden om att säga Ja-till-bladlusmedel-i-växthus! Anledningen är att det idag ”saknas en EU-gemensam metodik för att bedöma riskerna vid användning i växthus. Tills det finns metoder att utvärdera läckage från växthus godkänner Kemikalieinspektionen medel som används i växthus utan miljöprövning.” Hm, vad dillar dom om? Handlar det bara om miljön? Inte i USA! 
I det relativt kemikalietoleranta landet i väst vill man visserligen inte heller att Pirimor ska hamna i vattendrag, men förbjuder också an-vändning på grödor som ska ätas av folk och fä. Den alfalfa för utsäde som besprutas måste varningsmärkas (Pirimor).
Pirimikarb, den aktiva substansen, drogs in av tillverkaren 1981 men åter-uppstod 1997. På initiativ av Zeneca  (EPA) som 1999 slog sig ihop med Astra. Säljer de Pirimor? Nej inte direkt. utan via AstraZeneca Agri-chemicals som år 2000 till-sammans med Novartis Agribusiness bildade bolaget Syngenta som nu säljer Pirimor (och tävlar med Monsanto). AstraZeneca ägde under en tid 40 % av aktierna. 
Men Lantmännens Riksförbund (LRF) äger väl inga Syngenta aktier, så vad dillar dom om?

LRF-varnar-för-dillbrist i midsommar p g a förbud mot Pirimor utomhus i Sverige. Man befarar nämligen att konsumenterna ska få nöja sig med importerad dill med Pirimor (istället för svensk dill med Pirimor). Men om man nu skulle föredra närproducerad giftdill så kan man ju välja svensk växthusodlad. Förutsatt att den räcker åt alla potentiella Pirimor-fantaster, men vad ska eko-nördarna göra? Finns det nåt snällt sätt att bli av med en liten bladlus*?
Och vem varnar växthusansvariga så att inte barn, husdjur och kusiner råkar få Pirimor på huden eller andas in det. Att Pirimor är luktlöst underlättar inte. Men om man börjar drägla, svettas, blir illamående, får huvudvärk, muskelryckningar, skakningar, ont i bröstet, svårighet att koordinera sina rörelser, ser suddigt och gråter ymnigt, är det tecken på akut förgiftning (MSDS).
Som tur är finns det regler så att detta ska undvikas, scrolla ner här. och det krävs behörighet klass 1 för att man ska få hantera medlet, men det räcker med sju dagar mellan besprutning och skörd av såväl dill som bönor, blomkål,  broccoli, sallad, mm. Sen är det bara att äta! 
* Växtskyddsmedel i eko-odling. Har sett färsk KRAV-dill i butikerna! (Är ekologiskt logiskt?)
(Om dill: fobo) OBS! Svar från Kemi i kommentar! BLOGGPOST permalänk Vad dillar dom om?

Both comments and pings are currently closed.

5 Kommentarer to “VAD DILLAR DOM OM?”

  1. admin skriver:

    År vi ändå på väg åt rätt håll?
    Har ställt lite frågor till Kemikalieinspektionen. Svar läggs ut snart.

  2. admin skriver:

    Se svar nedan på de frågor jag ställde till myndigheten Kemikalieinspektionen om varför vi i motsats till amerikaner får äta grödor beprutade med Pirimor samt om omfattningen av tidigare användning av medlet utomhus i Sverige, mm.
    ”Hej Monica,
    När det gäller din första fråga som, såvitt jag förstår, handlar om livsmedel och konsumentsäkerhet så bör du ställa den till livsmedelsverket http://www.livsmedelsverket.se livsmedelsverket@slv.se
    På tilläggsfrågan så hittar du statistik om försäljning av verksamma ämnen i bekämpningsmedel, t ex pirimikarb som ingår i Pirimor, här: http://www.kemi.se/sv/Innehall/Statistik/Forsalda-kvantiteter-av-bekampningsmedel/
    Försäljningen för pirimikarb har legat mellan 2,6-7,8 ton mellan åren 2007-2011. Hur många växthus man använt Pirimor i vet jag ej. Pirimor har tidigare varit godkänt på ett stort antal livsmedelsgrödor som odlas utomhus i fält, men det godkännandet upphörde för två år sedan. Pirimor är nu efter en ny ansökan bara godkänt för användning i växthus, men det finns en ansökan om dispens för att få använda produkten i vissa fältgrödor denna säsong.
    Mvh
    Peter Bergkvist
    Kemikalieinspektionen”
    —————————————
    Min slutsats: Användningen av pirimikarb har minskat i Sverige! Dags att kontakta Livsmedelsverket!

  3. admin skriver:

    Nu har Livsmedelsverket svarat:

    ”Hej Monica!
    Varför produkten Pirimor inte är godkänd i USA vet jag inte, men det kan finnas många olika skäl till att ett växtskyddsmedel är godkänt i ett land men inte i ett annat. En första förutsättning för att ett växtskyddsmedel ska godkännas är att något företag är intresserat av att ansöka om godkännande för produkten i det specifika landet. När den ansvariga myndigheten i landet, i Sveriges fall Kemikalieinspektionen, får in en ansökan görs en bedömning av växtskyddsmedlet och det verksamma ämnet i produkten innan myndigheten fattar beslut om produkten ska godkännas eller ej.

    Då det gäller användning på ätliga grödor samråder Kemikalieinspektionen alltid med Livsmedelsverket innan något beslut fattas, så att Livsmedelsverket får möjlighet att yttra sig över om den ansökta användningen skulle kunna leda till resthalter i grödan som i sin tur skulle kunna orsakar skador på konsumenters hälsa eller ej. I fallet med Pirimor har Livsmedelsverket bedömt att den användning som firman ansökt om godkännande för inte leder till några resthalter i nivåer som är skadliga för oss konsumenter eller att användningen skulle leda till resthalter som överskrider de gränsvärden för pririmikarb som hela EU har enats om. Livsmedelsverkets bedömning att användningen inte leder till några hälsorisker i samband med konsumtion av behandlade grödor gäller enbart för de doser som den svenska ansökan omfattar i kombination med fastställda karenstider, dvs det antal dagar som minst måste gå mellan behandling av grödan och att den skördas.

    I andra länder kan myndigheterna ha bedömt anökningar som t.ex. omfattat en användning med en högre dos eller flera behandlingar än i Sverige och då kan naturligtvis bedömningen skilja sig åt mellan länderna. Ett annat skäl till att vi har olika växtskyddsmedel godkända i olika länder är att vi har problem med olika skadegörare i olika länder och därför kan behovet skilja sig åt.

    Vänligen
    Astrid Mårtenson
    risk- och nyttovärderare / hortonom
    Livsmedelsverket.”

  4. [...] sund är midsommarmaten? Hm. Det beror på. Man behöver varken äta giftiga-jordgubbar eller dill med Pirimor och det finns även ekologisk färskpotatis. Men hur är det med den inlagda sillen - är inte [...]

  5. [...] rätta på grund av beslutet. (Syngenta är en avknoppare till bl a AstraZeneca, läs mer ”Vad-dillar-dom-om?”) Se även Frappos kommentar till den överst länkade artikeln. BLOGGPOSTA permalänk BASF & [...]

Subscribe to RSS Feed