Fyllningsfusk eller förorening??
Svårare-att-upptäcka-fiskfusk-an-köttfusk, skriver Svd. Men hur svårt kan det vara att upptäcka fyllningsfusk? Om man försöker.
Nyligen upptäcktes spår av nickel o. kadmium i en amalgamplomb. Därtill lite aluminium, arsenik, palladium, guld, molybden och krom. Ordet amalgamplomb har ansetts missvisande, eftersom plomb betyder bly (från latinets plumbum) och amalgam ”bara” ska innehålla kvicksilver, silver, koppar, tenn och zink. Trodde man. Men nämnda fyllning innehöll även hela 4973 ppm giftigt bly, vilket omräknat i procent blir 0,4973!! Laboratorieanalys
En härva av gränsvärden!
2007 föreslog Kemikalieinspektionen (KemI) ett gränsvärde för bly på 0,01 % i konsumentprodukter (samma gräns som Danmark har). 2012 förbjöds bly-i-smycken i EU i halter över 0,05 vikt-procent. Här finns ännu ett gränsvärde: 0,1 % (RoHS12) Och nu har Sverige-har-tagit-fram-ett-förslag-på-begränsning-av-bly-i-varor. Hm. Så vad är det egentligen som gäller?
Tillverkarens ansvar!??
Tandplomber finns inte med i statistiken-över-användning-av-bly-i-Sverige, och Läkemedelsverket, som (delvis) ansvarar för dentalmaterial, har inte undersökt amalgam, däremot tandkronor av metall 2011. Då hittades varken bly, kadmium eller nickel (men dokumentationen-var-ofta-under-målig)! Vad skulle ni ha gjort om ni hade hittat bly, frågar jag Anna Wannberg. -Vi skulle ha kontaktat tillverkaren och frågat varför, för att få veta om det var avsiktligt eller en förorening. Det är deras ansvar att göra en riskanalys. Hm. Det finns alltså inget gränsvärde för bly i munnen. Och även om det fanns, så skulle det inte gälla retroaktivt för en gammal plomb, lika lite som amalgamförbudet (som vi har sedan 2009). Det är tillåtet att gå omkring med gifter i munnen.
Export trots förbud!
En amalgamfyllning avger ständigt kvicksilverånga*. Mängden ökar vid borstning och borrning. Men vad sker med övriga metaller (som inte förångas)? Det ska jag förhoppningsvis få reda på i nästa vecka. Hittills har bly bara hittats i en enda (svensktillverkad) fyllning, och EN plomb är ju INGEN plomb eller är den toppen på ett isberg? Det kan fler analyser ge svar på. Det finns ca 6,8 ton amalgam kvar i Stockholmarnas munnar, varav hälften kvicksilver (se Kärlek & kvicksilver) Hur mycket är bly? Fast lika lite som hästkött* i sig är sämre än annat kött är bly giftigare än kvicksilver (snarare tvärtom), men det finns risk för kombi-effekter (i det senare fallet) och man vill ju veta vad man tuggar med (eller?) men vem vet exakt vad det amalgam som Sverige exporterar innehåller? (hd) *) 32 % kvicksilver fanns kvar i den gamla plomben som sannolikt innehöll ca 50 % som ny.
*) fusk-i-fisk kan vara värre! BLOGGPOST permalänk Bly i amalgamplomben!
Notera att några smärre tillägg har gjorts i inlägget, bl a att Sverige får exportera CE-märkt amalgam (se sist)
http://www.notisum.se/rnp/domar/mo/MO010025.htm
Ev. mer info. i kommentarsfältet i helgen om ansvarfördelning, gränsvärden, mm, om det känns motiverat.
Varför ha all denna skit i kroppen? Varför överhuvudtaget använda en massa kemikalier och annat gift i människor, djur och natur?
Nej, det borde inte finnas något som heter gränsvärde för vi reagerar så olika utan BORT, BORT med detta.
Gränsvärde bly
Bad Kemikalieinspektionen (KemI) att klargöra vilket gränsvärde som gäller och fick svar från Anne-Marie Vass:
”Orsaken till att du inte hittar den information du söker är bland annat att det inte finns något enhetligt gränsvärde och att de befintliga begränsningarna förändras relativt ofta. Det blir inte mer lättöverskådligt av att gränsvärdena uttrycks med olika mätetal för olika slags varor och kemiska produkter. Här kommer en beskrivning av ett urval av de begräsningar som finns.”
Lägger inte ut sammanställningen här då detta inlägg handlar om implantat/tandvård, och något sådant gränsvärde inte ingår (men den kan komma till användning i annat sammanhang).
Ansvarsfördelning
I inlägget intervjuas en person från Läkemedelsverket. En annan person vid samma myndighet sa att man följer Kosmetikadirektivet när det gäller bly: http://www.kemi.se/Documents/Giftfri%20milj%C3%B6/Forum/2011/Kosmetika%20och%20hygienprodukter%20(KoH).pdf
Ang. ansvarsfördelningen mellan olika myndigheter för tungmetaller fick jag följande kommentar från KemI:
”Vilken myndighet som hanterar en viss fråga kan bero på vad det ursprungliga syftet är. Vad gäller kvicksilver är det avsett att täcka all användning ett visst ämne. För bly finns, som du sett av tidigare svar, inget heltäckande regelverk, utan begränsningarna är utformade utifrån mer specifika användningsområden. Då blir ansvarsfördelningen mer splittrad. Det finns också många andra faktorer som påverkar vilken myndighet som får ansvar för en viss typ av regler. Inkluderar också svaret nedan som jag fått av en kollega som är mer insatt i reglerna för kvicksilver.
Angående undantaget för viss användning av amalgam (enligt särskilda villkor) ingår de i Förordning 1998 (944) och specifikt KIFS 2008:2 där undantag finns angivna. Det är KemI som har ansvar för reglerna. Enligt KIFS 2008:2 gäller särskilda förutsättningar för användning av amalgam och vårdgivaren måste anmäla sin verksamhet till Socialstyrelsen. Socialstyrelsen är den myndighet som KemI närmast rådgör med i fråga om regler (särskilt undantaget) för amalgam eftersom de har ansvar för dentala material.
F.ö. kan nämnas att dentala material visserligen omfattas av medicintekniska direktivet och ev. andra regelverk. Men dessa regler täcker (som jag förstått det) inte in miljöaspekter vilket ger utrymme för kompletterande regler på nationell nivå, vilket i Sveriges fall utgörs av ovan nämnda förordning och KIFS. Reglerna för medicintekniska produkter innebär dock att amalgam får exporteras från Sverige (se MÖD dom från 2010 http://www.notisum.se/rnp/domar/mo/MO010025.htm), men användningen i Sverige är alltså begränsad enligt svensk lagstiftning och får endast ske i undantagsfall.
Anne Marie Vass Handläggare – Riskbegränsning”