Är det tungmetall-tomater
i pizzan & pastasåsen?

Forts. från del I av Toxisk tomatimport?
Efter att New York Times i mars 2008 skrev om dioxiner i buffelmozzarella från Caserta, och Japan och Korea införde ett importförbud (nyt.cheese). fick Italien en dioxin-varning från EU. Sedan dess har en del åtgärder genomförts.   
En sopförbränningsanläggning har t ex nyligen anlagts i området (i Acerrra), men effekten har ännu inte utvärderats (ncbi). Fast kriminella använder väl knappast offentliga anläggningar?
En ny lag från mars 2014. (stop-vendita-frutta-e-verdura) innebar ett omedelbart stopp för försälj-ning av frukt och grönt från 51  riskområden på to-talt 1 076 km² i 57 kommuner i Neapel/Caserta (NA/CA) (corrieredelmezzogiorno), ett område som dock endast utgör 2 procent av områdets totala yta på 21,5 km², där det enligt miljöorganisatonen Legambiente finns ytterligare 1 335 områden som är potentiellt förgiftade där ännu inga analyser har gjorts.    
Ringer Legaambiente, Neapel. Eldar man fortfarande sopor?
-Ja, men i mindre omfattning. Exporteras frukt och grönt från området? -Ja, men det är det bästa som exporteras. Det är lokalbefolkningen som drabbas värst. Det är här som de stora problemen finns!  
Men när även en lokal butikskedja i november 2015 annonserade
att man inte säljer ”förorenad mat” (corrieredelmezzo..) protesterade de lokala gröna. Oron har blivit en psykos skrev napolitoday.. 
Tidningar tipsar om att man bör undvika fet mat (då det är i fett som
dioxiner ansamlas) samt om tungmetallavgiftning (mediat/2015).
Konsumenterna vill veta ursprunget på råvaran i ex. tomatpuré,
skriver Nadia Toffa (reportern i den inledande videon). (chi-sono le aziende.). Det vill även jag, Särskilt när det gäller den pastasås och ketchup som barn ser-veras i skolan. På Felix tomatketchup står det inte ens vilket land tomater-na kommer ifrån och på övriga tomatprodukter i butikerna står det oftast bara ‘ursprung Italien’. 
Livsmedelsverket har inte svarat på frågan om
Sverige importerar* mat från NA/CA-området och om man i så fall håller särskild koll på dessa produkter. Hur ska man tolka det?
Nåja, det kan väl knappast vara värre att käka dioxinmozzarella än vår egen exportförbjudna dioxinströmming, eller? (inlägg) Själv hoppas jag kunna undvika tungmetall-tomater genom att välja ekologiskt, och har hittills – min känslighet till trots – inte fått några biverkningar. Det finns speciella krav på särskildhet och spårbarhet när det gäller ekologiskt, se sid12 & 13: sparbarhet.-livsmedelsverkets-information  Se även svar från KRAV nedan.
För övrigt importerade Sverige sopor från Neapel för några år sedan, och 40 personer i Fortums värmeverk kan ha blivit Sjuka-av-sophantering.
P.s. Det är med tungt hjärta jag har skrivit detta. Jag har många kontakter i Italien. En del har
jag fått i samband med mitt informationsarbete om amalgam på 1990-talet. Då kände jag inte till denna parallella giftskandal, en skandal som kan ge efterverkningar mycket, mycket länge, då det nu sprids svårnedbrytbara ämnen. Tungmetallerna bryts inte ner alls (de är grundämnen), men de kan ju alltid spädas ut (som man gör med rötslam i Sverige för att kunna sprida det på åkrarna). Ansvarsfrågan då? Den är komplicerad, enligt  repubblica 2013.
I årets kanske första artikel på engelska på temat nämns bl a att barn föds med hjärncancer. 
Italian-mobs-toxic-waste-dumping-is-giving-people-cancer
*) Det tycks inte finnas några formella hinder för import från de delar av NA/CA-området där det inte råder försälningsstopp.
Foto: eld: legambiente Foto 4 Italienska eko-tomater: giardinaggio.it 
Tillbaka till HUVUDSIDAN och del I.

—————————————————————-
Svar från KRAV (frågan kan du kanske lista ut själv):
Hej Monica, ursäkta sent svar och här kommer ett i all hast. Det står bra om detta i regelavsnitt 4.1.9 med fyra underregler:  http://www.krav.se/regel/41-allmant-0 
”KRAV har regler för att produktionen inte får ske på förorenad mark och inte med kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel och gmo. Däremot har vi inga regler för att testa slutprodukten annat än de lagkrav som EU och svensk lag har om stickprovskontroller. KRAV arbetar långsiktigt med lantbruksproduktionen för att inte kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel ska spridas i naturen och riskera att hamna på maten. Våra regler/krav är de samma oberoende av var produkterna har producerats.”

Mina följdfrågor + svar:
1. Hur definierar ni ‘förorenad mark’ – kriterier?
SVAR: Det finns ingen definition av förorenad mark. Lantbrukaren ska redogöra för markanvändningen när hen går in i certifieringen. Om den använts till något annat än vanligt konventionellt jordbruk (t.ex. om det varit en någon form av industriförorening, upplagsplats för något som kan förorena, eller en skogsplantskola), ska certifieringsorganet bedöma om det är aktuellt att ta prov/analys på mark eller gröda. Vi har inga särskilda gränsvärden för föroreningar i grödan, men när det gäller kemiska ämnen som inte ska finnas i livsmedel är det nolltolerans. Om det spridits slam på marken tidigare är det 3 års karens i stället för två.
2. I Livsmedelsverkets stickprovskontroller ingår väl bara bekämpningsmedel – inte ex. tungmetaller eller andra föroreningar?
SVAR: SLV svarar bäst på detta men utifrån att har läst SLVs rapporter så kan Livsmedelsverkets provtagningsplan variera år från år, och påverkas också delvis av EU-krav. Ibland kan EU bestämma att alla länder ska analysera något särskilt som de har uppmärksammat. Varje år ger SLV ut en rapport om förra årets provtagning. Stickprov på bekämpningsmedel på frukt och grönt brukar alltid ingå, men där utöver kan de fokusera på vissa föroreningar  och vissa produkter ett visst år. Provningen av arsenik i risprodukter är ett sådant exempel.
Mvh Kristin