Är det rättvist att allt i Fairtradebutiken på Tegnergatan ska dofta? Säskilt de fina eko-handdukar som jag är intresserad av. Boven är ett gäng stink-tvålar på hyllan ovanför.

Måste tvål dofta och måste de dofta så MYCKET? (Undrar förresten hur de som tillverkar tvålarna mår?)Vad hände med den diskreta touch av typ ros som var vanlig förr?

Det är nog många som vänder redan i dörren, hostar jag till expediten. Minst var tionde!

-Men det är en naturlig doft, invänder hon, läser högt på förpackningen om citron-nånting (misstänkt kemikalielikt) mm.  

Kvicksilver är också naturligt, säger jag. Jag brukar bara reagera på giftiga lukter. Men det är en del som inte tål några dofter alls!

Ja, jag hade en sån väninna, svarar tjejen. Hon finns inte mer…

Hon lovar ta kontakt med tvålfabrikanten och tipsa om kapitlet Doft- & Hygienhysteri i boken Impotensmadrassen. (Där kan man läsa om vad julklappsparfymen kan innehålla och fundera över om det rentav är den som gjort att man lagt på hullet efter nyår?). 

Hon kunde ju bara plocka bort tvålarna, kan man tycka.

I vissa hälsokostaffärer får man också en massa unfair doft på sig.  Så man nästan dör. Nåja, det kanske var att ta i. Men se upp för   märkesdeodoranter, hormonplast och nya soffor som kan döda barn redan innan de har avlats…