<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Kemikaliedetektiven &#187; Teflon</title>
	<atom:link href="http://kemikaliedetektiven.se/wordpress/tag/teflon/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress</link>
	<description>Hur man undviker miljögifter i vardagen</description>
	<lastBuildDate>Fri, 14 Apr 2017 17:51:19 +0000</lastBuildDate>
	<generator>http://wordpress.org/?v=2.9.1</generator>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
			<item>
		<title>TEFLON I KOSMETIKA!</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2016/03/08/teflon-i-kosmetika/</link>
		<comments>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2016/03/08/teflon-i-kosmetika/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 08 Mar 2016 09:20:02 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[kosmetika]]></category>
		<category><![CDATA[PFAS]]></category>
		<category><![CDATA[smink]]></category>
		<category><![CDATA[Teflon]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=100757</guid>
		<description><![CDATA[Sminkbranschen vilseleder om PFAS!]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h2><a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2016/03/make-up-791293-960-720.jpg"><img class="alignleft size-medium wp-image-100759" title="make-up-791293-960-720" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2016/03/make-up-791293-960-720-300x152.jpg" alt="" width="300" height="152" /></a><span style="color: #333399;">Sminkbranschen vilseleder konsumenter!</span></h2>
<p><strong>Naturskyddsföreningen har upptäckt </strong>att det finns PFAS (typ Teflon) i ögonpennor, ögonskug-gor, krämer, foundation och puder, något kosmeti-kabranschen förnekar, <a href="http://miljoaktuellt.se/sminkbranschen-omedveten-om-kemikalier-i-egna-produkter/">skriver Miljöaktuellt</a>.<br />
<strong>Ämnena är dock inte förbjudna</strong> (Några är det, men kanske inte just de som finns i smink?). PFAS stannar kvar länge i kroppen, i motsats till de ämnen som listas i inlägget: <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2016/03/07/snallt-smink-detoxar/">Snällt smink detoxar</a>. P.s. PFAS har tidigare hittats i 8 av 9 solkrämer, se <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2015/07/07/hogfluorerade-hot/">Högfluorerade hot</a>, se även <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2016/03/01/teflon-i-tandtraden/">Teflon i tandtråd. </a> Tagg: kosmetika smink PFAS Teflon kosmetika PFAS smink Teflon BLOGGPOSTA <a href=" https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2016/03/08/teflon-i-kosmetika/">permalänk</a> Teflon i kosmetika!</p>
<p><span style="color: #333333; font-family: 'Lucida Grande', Verdana, Arial, 'Bitstream Vera Sans', sans-serif; font-size: 11px; line-height: 19.8px; white-space: nowrap;"><br />
</span></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2016/03/08/teflon-i-kosmetika/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>TEFLON I TANDTRÅDEN!</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2016/03/01/teflon-i-tandtraden/</link>
		<comments>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2016/03/01/teflon-i-tandtraden/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 01 Mar 2016 08:51:23 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[flossa]]></category>
		<category><![CDATA[FTOH]]></category>
		<category><![CDATA[giftfri tandtråd]]></category>
		<category><![CDATA[PFAS]]></category>
		<category><![CDATA[tandtråd]]></category>
		<category><![CDATA[Teflon]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=46250</guid>
		<description><![CDATA[Flossar du med miljögifter?]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h2><span style="color: #993366;"><a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2016/02/woman-flossing-her-teeth.jpg"><img class="alignleft size-medium wp-image-99800" title="AA042320" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2016/02/woman-flossing-her-teeth-300x200.jpg" alt="" width="300" height="200" /></a>Flossar du med miljögift?</span></h2>
<p><strong>Är det typ Teflon i tandtråden</strong> från Glide och Johnson &amp; Johnson, frågar jag på närmsta Apotek, efter att Anders Finnson vid Svenskt Vatten nyligen aktualiserade problemet i <a href="http://www.tv4.se/nyhetsmorgon/klipp/pizzakartonger-bakpl%C3%A5tspapper-och-skidkl%C3%A4der-inneh%C3%A5ller-farliga-%C3%A4mnen-3282952?utm_campaign=tv4.se-framework&amp;utm_content=http%3A%2F%2Fwww.tv4.se%2Fnyhetsmorgon%2Fklipp%2Fpizzakartonger-bakpl%C3%A5tspapper-och-skidkl%C3%A4der-inneh%C3%A5ller-farliga-%C3%A4mnen-3282952&amp;utm_medium=facebook-like&amp;utm_source=www.tv4.se">tv.4.</a><br />
<strong> Man vet inte</strong>. Man har aldrig fått frågan (det har man visst, för jag har frågat förut, för flera år sen). Man söker frenetiskt i datorn.<br />
<strong>Glides tandtråd innehåller Teflon</strong> (PTFE*) som har behandlats med bivax, visar det sig. Vad Johnson &amp; Johnsons tandtråd innehåller får man inte fram, utom att den är belagd med ett mikrokristallin-vax. Vad det är vet man inte, men jag hittar ett <a href="http://www.google.com/patents/EP0764430A2?cl=en">patent från 1997 </a>där det framgår att det kan baseras på insekter (bivax), djur, plantor eller petro-leum. Det framgår också att det vid tidpunkten i fråga fanns tre patent på PTFE (teflon) i tandtråd. <img class="alignright size-thumbnail wp-image-100114" title="majslutryggsäck 014" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2016/02/majslutryggsäck-0141-150x150.jpg" alt="" width="150" height="150" /><strong><br />
Teflon-lika ämnen har hittats i</strong> Easyslide från Jordan och Colgate mint, i form av två olika s.k. fluortelomerer** (FTOH) i <a href="http://www.miljodirektoratet.no/Documents/publikasjoner/M360/M360.pdf">en nordisk studie</a>.. Därtill värstingen PFOA (ursprungsämnet vid Teflon-framställning) i låga halter. FTOH är något mindre skadliga i sig, MEN de kan brytas ner till PFOA (<a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2012/10/02/impregnering-i-hjarnan/">inlägg</a>). Om ämnena fanns i ytbehandlingen eller i tråden framgår ej.<strong><br />
<a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2016/02/Produktbild_Sensitive_170px.png"><img class="alignleft size-thumbnail wp-image-100152" title="Produktbild_Sensitive_170px" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2016/02/Produktbild_Sensitive_170px-150x150.png" alt="" width="150" height="150" /></a></strong><strong>Själva tråden kan även bestå</strong> av en annan plast; nylon (se Desert Essence nedan), som inte är ett miljögift, men precis som teflon tillverkas av petroleum.<br />
<strong>Det gäller även tandtråd i bygelhållare</strong> som ofta innehåller teflon. Det gör inter Plackers extra starka Tuffloss som varken innehåller teflon eller nylon (<a href="http://www.prnewswire.com/news-releases/plackers-and-oral-health-america-team-up-to-fight-oral-disease-128233768.html">prne</a>). Så vad innehåller den då? Det vet man (förstås) inte på Apoteket***, men det vet importören, Stefan Hanson: &#8211; Polyetylen med hög täthet, HDPE, säger han (naturell eller med syntet-mint). En jämfört med teflon rätt snäll plast.<br />
<strong>Nåt av det snällaste torde vara tråd av silke</strong> (med bivax), som dock bara kan beställas på nätet (<a href="http://www.amazon.com/RADIUS-Natural-Floss-Waxed-55-Yards/dp/B001COYRS4/ref=sr_1_3?ie=UTF8&amp;qid=1307679915&amp;sr=8-3">Radius -Floss)</a> och tandstickor av trä förstås. De senare <a href="http://news.nationalgeographic.com/news/neanderthal-gums-relieved-by-toothpicks/">användes av Neandertalare</a> redan för över 600.000 år sen (<a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Toothpick">wiki</a>), medan tandtråd uppfanns 1819 (<a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Dental_floss">wiki).<br />
</a><strong>Medan tandkräm klassificeras</strong> som en kosmetisk hygienprodukt (<a href="https://lakemedelsverket.se/upload/foretag/kosmetika/KoH_uppdat_mars_2011_.pdf">beskrivs här)</a> som måste innehållsdeklareras, räknas tandtråd som en vara för mekanisk rengöring, och man får förlita sig på <a href="http://www.hallakonsument.se/klaga-angra-eller-anmala/vad-lagen-sager/produktsakerhetslagen/">Produktsäkerhetslagen</a>, <a name="1994338366_Svensk"></a>och <a href="Kandidatlistan">Kandidatflistan</a> med särskilt farliga ämnen som är informations-pliktiga till konsument vid förfrågan (se även kommentar 1), förutsatt att halterna överstiger 1000 mg/kg, vilket de inte alltid gör**. Ämnen som kan brytas ner till värstingen PFOA ingår inte.</p>
<p><strong> </strong></p>
<div id="attachment_100118" class="wp-caption alignright" style="width: 160px"><a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2016/02/majslutryggsäck-018.jpg"><img class="size-thumbnail wp-image-100118" title="Tandtråd av nylon med tee trea eller mint" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2016/02/majslutryggsäck-018-150x150.jpg" alt="" width="150" height="150" /></a><p class="wp-caption-text">ANNONS. Tandtråd av nylon med teetrea eller mint. Finns i välsorterade hälsokostbutiker.</p></div>
<p><strong>Det kan dock finnas gränsfall</strong> då tandtråd &#8221;avsedd att agera som &#8221;ett transportmedel&#8221; för att leverera en substans eller en beredning till tänderna eller tandköttet&#8221; kan klassificeras som en kosmetisk eller en medicinsk-teknisk produkt i EU. Det framgår av en länk jag fått via Kerstin Kahlén, Läkemedelsverket: <a href="http://ec.europa.eu/growth/sectors/cosmetics/products/borderline-products/index_en.htm" target="_blank">eu/borderline-products</a>. Hm. Om det nu gör nån skillnad? P.s. Ämnena (<span style="color: #333333; font-family: 'Lucida Grande', Verdana, Arial, 'Bitstream Vera Sans', sans-serif; font-size: 11px; line-height: 19.8px; white-space: nowrap;">PFAS) </span>bör fasas ut hör jag i skrivande stund i <a href="http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1650&amp;artikel=6379387">P1 Morgon</a>, Svenskt Vatten vill slippa dem.<br />
&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8211;<br />
*) PTFE = polytetrafluoretylen. Kan förekomma under andra namn.<br />
**) 6:2 och 8:2 i medelhalt 0,4 mg/kg resp. 2,5 mg/kg,<br />
FTOH finns även i matförpackningar o. skidvalla.<br />
***) Jag har inte fått godtagbara svar på något (av 4) Apotek.<br />
<strong>Mer att läsa</strong>: <a href="http://groovygreenlivin.com/am-i-really-flossing-with-teflon/">Am-i-really-flossing-with-teflon</a> <a href="http://www.madehow.com/Volume-2/Dental-Floss.html">Madehow/DentalFloss</a>. <a href="http://www.greenecoservices.com/green-and-healthy-mouths-dental-floss/">Healthy-mouths-dental-floss<br />
</a><a href="http://www.life.ca/naturallife/1204/harmful-ingredients-in-dental-floss.htm">harmful-ingredients-dental-floss</a> <a href="http://www.kemi.se/global/rapporter/2015/rapport-6-15-forekomst-och-anvandning-av-hogfluorerade-amnen-och-alternativ.pdf">kemi.se/6-15-högfluorerade-amnen</a> Inlägg: <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2015/07/07/hogfluorerade-hot/">Hogfluorerade-hot/<br />
</a><span style="color: #333333; font-family: 'Lucida Grande', Verdana, Arial, 'Bitstream Vera Sans', sans-serif; font-size: 11px; line-height: 19.8px; white-space: nowrap;">Tagg: </span><span style="color: #333333; font-family: 'Lucida Grande', Verdana, Arial, 'Bitstream Vera Sans', sans-serif; font-size: 11px; line-height: 19.8px; white-space: nowrap;">giftfri tandtråd </span><span style="color: #333333; font-family: 'Lucida Grande', Verdana, Arial, 'Bitstream Vera Sans', sans-serif; font-size: 11px; line-height: 19.8px; white-space: nowrap;">giftfri tandtråd </span><span style="color: #333333; font-family: 'Lucida Grande', Verdana, Arial, 'Bitstream Vera Sans', sans-serif; font-size: 11px; line-height: 19.8px; white-space: nowrap;">Teflon</span><span style="color: #333333; font-family: 'Lucida Grande', Verdana, Arial, 'Bitstream Vera Sans', sans-serif; font-size: 11px; line-height: 19.8px; white-space: nowrap;"> tandtråd </span><span style="color: #333333; font-family: 'Lucida Grande', Verdana, Arial, 'Bitstream Vera Sans', sans-serif; font-size: 11px; line-height: 19.8px; white-space: nowrap;">Teflon </span><span style="color: #333333; font-family: 'Lucida Grande', Verdana, Arial, 'Bitstream Vera Sans', sans-serif; font-size: 11px; line-height: 19.8px; white-space: nowrap;">tandtråd </span><span style="color: #333333; font-family: 'Lucida Grande', Verdana, Arial, 'Bitstream Vera Sans', sans-serif; font-size: 11px; line-height: 19.8px; white-space: nowrap;">FTOH </span><span style="color: #333333; font-family: 'Lucida Grande', Verdana, Arial, 'Bitstream Vera Sans', sans-serif; font-size: 11px; line-height: 19.8px; white-space: nowrap;">FTOH </span><span style="color: #333333; font-family: 'Lucida Grande', Verdana, Arial, 'Bitstream Vera Sans', sans-serif; font-size: 11px; line-height: 19.8px; white-space: nowrap;">flossa </span><span style="color: #333333; font-family: 'Lucida Grande', Verdana, Arial, 'Bitstream Vera Sans', sans-serif; font-size: 11px; line-height: 19.8px; white-space: nowrap;">flossa<span style="line-height: 19.8px;"> PFAS<br />
</span></span>Stora fotot: <a href="http://www.care2.com/greenliving/are-there-carcinogens-on-your-dental-floss.html">Carcinogens-on-your-dental-floss</a>? BLOGGPOSTA <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2016/02/08/teflon-i-tandtraden/">permalänk</a> Teflon i tandtråden!</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2016/03/01/teflon-i-tandtraden/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>FLUORERAD FÖRVIRRING!</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2015/01/19/fluorerad-forvirring/</link>
		<comments>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2015/01/19/fluorerad-forvirring/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 19 Jan 2015 13:00:24 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[högfluorerad]]></category>
		<category><![CDATA[perfluorerad]]></category>
		<category><![CDATA[PFAS]]></category>
		<category><![CDATA[Teflon]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=72855</guid>
		<description><![CDATA[`Är högfluorerad - det nya inneordet - lättbegripligt?]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h2><span style="color: #000080;"><a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2015/01/pfoa_335660-150x77.gif"><img class="alignright size-full wp-image-84744" title="pfoa_335660-150x77" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2015/01/pfoa_335660-150x77.gif" alt="" width="150" height="77" /></a>Är ordet högfluorerad lättbegripligt?</span></h2>
<p><strong>Högfluorerade ämnen</strong> i miljön ska begränsas, enligt Miljöministern i<a href="http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/gifter-i-dricksvatten-ska-nu-kartlaggas_4253095.svd"> Svd</a><br />
Vad tänker du på när du hör ordet högfluorerad, frågar jag hälsomedvetne grannen Calle. Svar: -Jag tänker på tandkräm med mycket <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Fluor">fluor</a> i! Det gör nog inte myndigheten Kemikalieinspektionen som numera använder högfluorerad istället för <a href="http://www.kemi.se/sv/Innehall/Fragor-i-fokus/Perflourerade-amnen-PFOS-PFOA-med-flera/">perfluorerad</a> &#8221;för att det kan-<br />
ske ska vara lite mer lättbegripligt för gemene man&#8221;, men mannen Calle begriper varken eller.<br />
<strong>Men Teflon vet han</strong> vad det är och han förknippar det inte med tandvård*. Fast varför inte för-resten? Ett snabbhärdande Teflonskikt** på tänderna kanske vore mer effektivt mot tandtroll än fluor? (mer om förvirringen ang. fluorerat (som teflon) o. grundämnet fluor i <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2011/02/22/skidvalla-fluortanter/">skidvalla &amp;-fluortant</a>)<br />
<strong>Vissa grundämnen som ex. kol och väte</strong> (<a href="http://www.naturvetenskap.org/hogstadiekemi/organisk-kemi/kolvaten">kolväten</a>) gillar att hänga och bilda olika molekyler ihop, men fluor är ingen polare de självmant skulle välja, och grundämnet fluor, som är typ lite ego, föredrar ofta att umgås med sig självt i naturen (som fluorid) framför att befatta sig med kol. Men det skiter kemister i när de tvångsplacerar fluor som ersättare för väte (i ett kolväte)!<br />
<strong>Men skulle ju kunna tro att fluoratomer</strong> skulle ta varje tillfälle i akt att hoppa av ett så onatur-ligt arrangemeng, men det är precis tvärtom. Likt medlemmar i en religiös sekt, förlorar de snabbt sin personlighet och blir till en del av något större som HATAR vatten, fett, smuts och eld, varför många människor (och brandmän) älskar att ha denna molekyl på ex. jackor och i brand-skum, kanske för att de inte har upplysts om de långsiktiga nackdelarna, att den fäster på krop-pens proteiner, kan skada levern och sköldkörteln, orsaka tidigt klimakterium mm, och typ aldrig bryts ner! (Avprogrammering tycks bita föga på dessa kemiska, högfluorerade sekter..).<br />
<strong>Perfluorerade ämnen är </strong>ett problematiskt samlingsnamn för (ca 800) fluorkarboner eller fluor-plaster (som de också kallas ibland), då prefixet &#8216;per&#8217; betyder alla, dvs att alla väteatomer i kolked-jan har ersatts med fluor, vilket långt ifrån alltid är fallet*, men vad betyderr &#8216;hög&#8217; i högfluorerad?<br />
Samlingsnamnet PFAS används också, bl a av Miljöministern ovan och forskare (se <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2012/10/02/impregnering-i-hjarnan/">Impregnering-i-hjärnan)</a>, men förkortningen kan lätt förväxlas med PFOS, en av två värstingPFAS***.<br />
<strong>PFAS är inte ens entydigt</strong>. På Kemikalieinspektionens sida står ex. slutbokstaven S för olika saker (sulfonates resp. substances) i olika artiklar. Varför, frågar jag via mail.<br />
&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;-<br />
<strong><span style="color: #ff0000;">SVAR:</span> <em>Hej! Den här ämnesgruppen</em></strong><em> har ju inte varit aktuell så länge***, och sedan 2000 då intresset startade så har man insett att gruppen fluorerade ämnen är väldigt komplex. Det har där-för varit en succesiv utveckling av terminologin både i forskarvärlden och i myndighetsvärlden.<br />
Beroende på när en text är skriven (och kanske av vem) så kan terminologin skilja sig åt. Beroen-de på språk så kan den också skilja sig åt (perfluorinated alkyl acids-PFAA; perfluorerade alkylsyror-PFAS). Dessutom har intresset under resans gång breddats från perfluorerade ämnen till att nu också inkludera polyfluorerade**** ämnen (t.ex. för att de kan nedbrytas till perfluorerade ämnen). Idag försöker vi använda PFAS för polyfluorerade alkyl substanser när vi skriver svenska texter, eller alternativt högfluorerad för att det kanske ska vara lite mer lättbegripligt för gemene man. Eftersom detta är ett dynamiskt område så lär terminologi-förvirringen bestå, och kanske ändras terminologin ytterligare med tiden. Mvh Bert-Ove Lund<br />
</em>*) Användning av ordet fluorering (<a href="http://karlzons.com/2013/11/19/fluorering-ar-det-storsta-fallet-av-vetenskapligt-bedrageri-i-detta-arhundrade/">fkarlson</a>) om fluortandkräm bidrar till förvirringen.<br />
**) I en studie satte man in teflon i tänderna på apor, men jag kan inte hitta länken.<br />
***) Värstingämnena PFOA och PFOS började (så smått) produceras i slutet av 1940-talet.<br />
****) prefixet poly betyder många. Se även <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2014/11/09/miljogift-i-barnstovlar/">Miljögift-i-barnstövlar</a> o. <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2014/02/23/scotchgard-skadar-sal/">Scotchgard-skadar-säl!</a><br />
BLOGGPOSTA <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2015/01/18/fluorerad-forvirring/">permalänk</a> Fluorerad förvirring!</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2015/01/19/fluorerad-forvirring/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>OEKOLOGISKA OEKO-TEX!</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2014/09/13/oekologiska-oeko-tex/</link>
		<comments>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2014/09/13/oekologiska-oeko-tex/#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 13 Sep 2014 20:32:21 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[Oeko-Tex]]></category>
		<category><![CDATA[Teflon]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=78296</guid>
		<description><![CDATA[Finns det Teflon i Oeko-Tex märkta täcken?]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h1><span style="color: #ff6600;"><a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2014/09/OEKO_100_RGB_SWEDISH_Image_RC.jpg"><img class="alignleft size-full wp-image-78079" title="OEKO_100_RGB_SWEDISH_Image_RC" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2014/09/OEKO_100_RGB_SWEDISH_Image_RC.jpg" alt="" width="210" height="139" /></a><span style="color: #ff9900;">Teflon i täcket?</span></span></h1>
<p><strong>Oeko-Tex är en av världens mest</strong> använda textilcertifieringar. Den föddes i Zürich, Schweiz, 1992. I början hette den Öko-Tex, som associerar till det tyska ordet ökologisch, som betyder eko-logisk, men att man inte ställer några krav på att fibrerna ska vara ekologiskt odlade har jag länge känt till, däremot inte att man även skulle tillåta att betänkliga kemikalier tillsätts textilierna. Så hur oekologisk är egentligen Oeko-tex? Det undrar nog även Son-ja som blev <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2014/09/07/sjuk-av-duntacke/">sjuk-av-sitt Oeko-Tex märkta duntäcke</a>, och bl a fick  andningsproblem.  . <strong> <br />
Kan man få andnöd av anddun</strong> frågade jag mig för några år sen när jag iklädd en ny (omärkt) dunkappa fick svårt att andas, ett symtom som försvann efter att jag hade tagit av mig den.<br />
<strong><a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2014/09/normal_and_vid_vatten.jpg"><img class="alignright size-medium wp-image-78016" title="normal_and_vid_vatten" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2014/09/normal_and_vid_vatten-300x199.jpg" alt="" width="300" height="199" /></a>Insidan av tyget mot dunet</strong> visade sig vara im-pregnerad med teflon, den kända fettfobiska stek-pannekemikalien, som även har fobi mot fukt,<br />
och därför används för att skydda dun mot väta,<br />
som det tycks tåla dåligt (?) (utom när det sitter på en fågel). Även duntäcken,  dunsovsäckar, lakan,<br />
dunkuddar, mm. teflonbehandlas flitigt.<br />
<strong>Kan kroppsvärme få teflonmolekyler</strong> att röra<br />
på sig* (eller var det nån annan nästan luktlös ke-mikalie jag reagerade på)? Teflon och andra läs-<br />
kiga <a href="http://www.kemi.se/sv/Innehall/Fragor-i-fokus/Perflourerade-amnen-PFOS-PFOA-med-flera/">perfluorerad</a>e petrokemikalier är några av de mest oekologiska ämnen jag känner till.<br />
<strong>Inte kan väl Oeko-Tex godkänna </strong>kemikalier som fastnar på kroppens proteiner och som (t.o.m.) H&amp;M har bannlyst <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2012/11/13/ofarliga-overaller/">(ofarliga-overaller)</a> Jo, det kan de! <br />
I en <a href="http://www.oeko-tex.com/en/press/newsroom/pressrelease_33344.html">pressrelease från 2012</a> hävdar Oeko-Tex att ämnena inte tar sig ut från behandlade plagg!<br />
<strong>Hur kan de då skada sälar?</strong> (se <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2014/02/23/scotchgard-skadar-sal/">scotchgard-skadar-sal)?</a> Och hur hamnar de i bebisar som Alfred? (<a href="http://www.svt.se/dokument-inifran/forgiftad-kompromiss">svt/dok.inifrån</a>)<a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2014/05/25/kamp-om-kompromissen/"> </a>Och hur kommer det sig att man har uppmätt förhöjda halter i sportbuti-ker? (se länk &#8221;Impregn..&#8221; nedan). Ämnena ansamlas också i Östersjön. Hm. Då kanske änderna blir färdigimpregnerade redan i vattnet så att deras dun utan ytterligare kemikaliebehandling direkt kan placeras i kuddar och dylikt. Jättebra! Fast hur sjutton gjorde man förr när inga oeko-ämnen fanns att tillgå? Hur klarade man sig utan smutsfobiska möbler (se <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2013/04/27/familj-sjuk-av-soffa/">familj-sjuk-av-soffa)</a> och utan perfluorerad <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2012/10/02/impregnering-i-hjarnan/">impregnering-i-hjärnan</a>? (Förmodligen utmärkt, eller??!)<br />
<strong>Det finns över 800 perfluorerade ämnen </strong>på marknaden, men endast ett är förbjudet (PFOS) och bara två (PFOA, den ursprungliga teflonkemikalien. samt APFO) finns på EU:s kandidatlista, som innebär informationsplikt vid förfrågan från konsument. (<a href="http://www.kemi.se/sv/Innehall/Nyheter/Sex-nya-amnen-pa-EUs-kandidatforteckning/">kemi</a>).<br />
*) I butiken sa man att beläggningen skulle försvinna efter ett antal tvättar. Är teflon på textil mindre stabilt än teflon på ett hårdare material som metall i en stekpanna?  <br />
P.s. För övrigt kan teflonexponering medföra att man överreagerar på kvalster i sängkläder och dun. Åtminstone om man är en allergisk råtta (<a href="http://www.achooallergy.com/blog/teflon-making-allergies-worse/">teflon-making-allergies-worse).</a> Själv är jag en teflonfobisk tant.. Foto and: <a href="http://www.fotoakuten.se">fotoakuten</a> BLOGGPOSTA <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2014/09/11/teflon-i-tacket/">permalänk</a> Oekologiska Oeko-Tex!</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2014/09/13/oekologiska-oeko-tex/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>ALUMINIUM- VS TEFLONGRILL</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2013/09/23/aluminium-vs-teflongrill/</link>
		<comments>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2013/09/23/aluminium-vs-teflongrill/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 23 Sep 2013 12:59:50 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[aluminium]]></category>
		<category><![CDATA[engångsgrill]]></category>
		<category><![CDATA[Teflon]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=60439</guid>
		<description><![CDATA[Pinsamt men roligt att ha fel om folk!]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h2><span style="color: #808080;"><a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2013/09/grilltest_1200705_2.jpg"><img class="alignright size-thumbnail wp-image-62286" title="grilltest_1200705_2" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2013/09/grilltest_1200705_2-150x139.jpg" alt="" width="150" height="139" /></a><span style="color: #707070;">Pinsamt men roligt att ha så fel..!</span></span></h2>
<p>Scen: En fin lekpark i söderförort som jag besökte i helgen.<br />
Kan inte folk laga sin mat hemma, tänker jag när omisskänliga grillångor sprider sig över området. Och är det inte en engångsgrill jag ser? Jo, och intill den sitter ett ungt par med en bebis. Säkert helt blåsta när det gäller miljö- och hälsofrågor, tänker jag fördomsfullt, och säger pekande:<br />
Är inte den där väldigt miljöfarlig? Det är väl aluminium? Paret nickar. <br />
<strong>Det är extremt energikrävande </strong>att ta fram aluminium, upplyser jag (oombedd) och tillägger: Finns det inga bärbara flergångsgrillar i nåt mer miljövänligt material? <br />
-Det fanns bara den här i Sickla köpkvarter och så en med Teflon, och det är mycket farligare för det försvinner aldrig, säger den unge mannen till min stora förvåning. Kvinnan nickar!<br />
Vad medvetna ni är, säger jag.  -Jag är miljöpartist, säger kvinnan, och det framkommer snart att de nyligen varit på informationsmöte om miljögifter i förskolan och att bebisen har fått en säng av ekologiska naturmaterial. - Vi rensar bort lite kemikalier i taget hemma, säger hon. När jag nämner min blogg, utbrister hon: -Åh, är det du som har den! Den brukar jag läsa! <br />
<strong><a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2013/09/parken-079.jpg"><img class="alignleft size-thumbnail wp-image-62201" title="parken 079" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2013/09/parken-079-150x150.jpg" alt="" width="150" height="150" /></a>Kanske har hon läst om </strong><a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2012/06/15/grasligt-grillgaller/"><strong>gräsliga-grillgaller</strong></a> av Teflon? Såna som kan sprida giftiga ångor om de blir för varma. (Jag skulle inte vara lika rädd för att bränna mat i aluminium). Teflon är väldigt svårnedbrytbart, men <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Aluminium">aluminium</a> försvinner inte heller, eftersom det är ett grundämne. Dock före-<br />
kommer det inte i ren form i naturen (utan som oxid), och det är den s.k. reduktionsprocessen som är så energikrävande. Därför är det viktigt att aluminium återvinns, men i den ovannämnda parken finns inga kärl för detta, men i min park i stan finns det många, för här tycks folk verkligen sakna spisar (Nej, det är inte hemlösa som grillar). Kanske saknar de även smaklökar, eftersom<br />
&#8221;<strong>köttet smakar bensinmack</strong>&#8221; enligt <a href="http://www.aftonbladet.se/debatt/kronikorer/martinezpeleta/article13214050.ab">Martin Ezpeleta</a> i Aftonbladet. Artikeln handlar om s.k. klotgrillar, men kanske smakar maten bättre i en komposterbar, <a href="http://www.landmann.se/press/2013_miljosmarta_engangsgrillen/">miljösmart engångsgrill?</a> <br />
P.s. I danska artikeln &#8221;<a href="http://www.dr.dk/tv/se/aluminium-alderen/aluminium-alderen">Aluminiumåldern</a>&#8221; listas användningsmområden för aluminium. Se även <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2013/08/08/deodorant-stor-varg/">Deodorant-stör-varg</a>! F.ö. undrar jag vad som händer med en Teflon-grill när den hamnar i återvinningen. Översta fotot: <a href="http://www.vibilagare.se/test/produkt/test-bast-och-samst-engangsgrill-38693">vibilg/test</a> BLOGGPOSTA <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2013/09/22/aluminium-eller-teflon/">permalänk</a> Aluminium- vs teflongrill</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2013/09/23/aluminium-vs-teflongrill/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>HUR GRÖN ÄR PADDAN?</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2013/09/11/hur-gron-ar-paddan/</link>
		<comments>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2013/09/11/hur-gron-ar-paddan/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 11 Sep 2013 12:40:04 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[barn]]></category>
		<category><![CDATA[bromerade flamskyddsmedel]]></category>
		<category><![CDATA[iPad]]></category>
		<category><![CDATA[pekskärm]]></category>
		<category><![CDATA[surfplatta]]></category>
		<category><![CDATA[Teflon]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=58890</guid>
		<description><![CDATA[Får man teflontumme av skärmskyddet? ]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h2><span style="color: #3366ff;"><a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2013/07/julihand13-028b.jpg"><img class="alignleft size-medium wp-image-59027" title="julihand13 028b" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2013/07/julihand13-028b-300x273.jpg" alt="" width="300" height="273" /></a><span style="color: #339966;">Får man teflontumme?</span></span></h2>
<p><strong>Skydda skärmen från barnet<br />
</strong>Pekböcker tycks i stor utsträckning ha ersatts av pekskärmar,  och på ett kafé ser jag en  2-3-åring som, varvat med att peta sig i näsan, ivrigt petar på en iPad. En inte ovanlig syn. Ytan borde bli kladdig rätt snabbt, men ny skärmteknik gör att snor och svett bildar droppar istället för att spridas och fastna på skärmen, som de annars skulle göra p g a sin låga ytspänning. samt skyddar den mot fingeravtryck o.d. I bästa fall.<br />
<strong>Får man teflonfingrar?!</strong><br />
Hos Apple består skyddet av en kemisk plastbe-läggning (typ Teflon), som enligt <a href="http://www.pcworld.com/article/2011665/fingerprints-everywhere-are-we-ready-for-4-million-dirty-windows-8-touchscreens.html">Pcworld</a> inte är så effektiv. Att skydda skärmar mot kroppsvätskor är inget prioriterat område hos prispressade tillverkare, <a href="http://www.pcworld.com/article/2011665/fingerprints-everywhere-are-we-ready-for-4-million-dirty-windows-8-touchscreens.html"> </a>men det forskas på alternativa displayskyddsmaterial som sot+silikon samt nanoteknik, och man kan köpa tillbehör som torkduk och skyddande plastfilm , men hur får man den sistnämnda att fastna på  nonstick skärmen? Och fastnar det nån nonstick på fingrarna? Jag tror inte det, eftersom det krävs en temperatur på flera hundra grader för att gifter från hård Teflon ska frisättas. I alla fall om beläggningen liknar den i stekpannor, men för säkerhets skull har jag ställt frågan till experter och hoppas på svar.<br />
<strong>Skydda barnet från skärmen?<br />
</strong>Jag hoppas också att paddan är så snäll som jag som kemikaliekänslig upplever den när jag då och då petar på den (i alla fall jämfört med en del luktande laptops och datorer, särskilt äldre sådana). Fast barn petar ju numera på så många fler apparater än förr (och ibland under så lång tid att de får paddnacke (<a href="http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/229548?programid=412">sr.se</a>)) men enligt forskare i Cincinatti, USA (<a href="http://www.bizjournals.com/cincinnati/news/2013/06/28/chemicals-found-in-phones-are-a-no-no.html">Cinc News</a>) bör de inte peta på några apparater alls p g a kemikalieinnnehållet! Men hallå &#8211; hur ska de då kunna använda dem?? Med hjälp av <a href="http://www.datormagazin.se/artiklar/nyheter/20110307/penna-for-pekskarmen">petpenna</a>? Man oroar sig främst över förekomsten av värsting-bromerade flamskyddsmedel (<a href="http://www.kemi.se/sv/Innehall/Fragor-i-fokus/Flamskyddsmedel/">PBDE/PBB)</a>, bl a för att de är IQ-sänkande, och rekommenderar att man tvättar händerna på barnen om de har rört vid elektronik! Men är inte iPad brom-fri?<br />
<strong>Bromerade flamskyddsmedel</strong> <strong>fasas ut</strong><br />
Användningen av PBDE har minskat under de senaste 20 åren, och gränsvärdet på 0,1 procent (enligt EUs elektronikdirektiv <a href="http://www.kemi.se/sv/Innehall/Fragor-i-fokus/Elektrisk-och-elektronisk-utrustning---RoHS-direktivet/">RoHS)</a> överskreds bara i en enda produkt i en analys (<a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2013/09/RoHS_2012.pdf">PDF 2012</a>), <br />
medan <a href="http://www.kemi.se/sv/Innehall/Nyheter/11-av-63-elektriska-produkter-inneholl-for-hog-halt-bly/">11-av-63-el-produkter-innehöll-för-hög-halt-bly</a> (också IQ-sänkande). Bly finns i kretskort<br />
och är, enligt Kemikalieinspektionen, främst ett tillverknings-, avfalls- &amp; miljöproblem. men<br />
<span style="color: #333399;">&#8221;</span><em><span style="color: #333399;"><span style="color: #0000ff;">Konsumenter kan påverkas när ämnen som bromerade flamskyddsmedel läcker ut ur varorna o. hamnar i damm o. inomhusluft</span>.&#8221;</span> </em>Hm. Får man <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Brom">brom</a>näsa då? Läckagedeklaration, tack! <br />
<strong>Hur miljö- och hälsovänlig är paddan?<br />
</strong>Ett eventuellt kemikalieläckage från en iPad torde inte innehålla bromerade flamskyddsmedel, eftersom den enligt Apple inte innehåller några (Se länk i &#8216;<a href="http://www.theguardian.com/environment/blog/2010/may/24/how-green-is-the-ipad">how-green-is-the-ipad</a>&#8216;). Därtill är den pvc-fri med kvicksilverfri lampa och glas utan arsenik. Låter som en dröm, men vad innehåller den istället? Andra flamskyddsmedel (som kan vara nervgifter)? Fenoler? Svårt för konsumenten att <a href="http://www.fairtradecenter.se/sites/default/files/Gr%C3%B6n,%20gr%C3%B6nare,%20gr%C3%B6nast,%20intresset%20f%C3%B6r%20milj%C3%B6anpassat%20elektronik%20v%C3%A4xer.pdf">värdera en produkts grönhet</a>, skriver Fairtradecenter (men Teflon* är knappast grönt. Det är därför som H&amp;M inte längre använder den typen av ämnen i sina <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2012/11/13/ofarliga-overaller/">miljövänliga-overaller</a>). <br />
<a href="http://computersweden.idg.se/2.2683/1.423056/ipad-inte-sa-miljovanlig--om-du-inte-skriver-ut-en-liten-bok-om-dagen">Ipad-inte-så-miljövänlig</a>, skriver Computer Sweden. <a href="http://macworld.idg.se/2.1038/1.474397/hur-miljovanligt-ar-apple-egentligen">Hur-miljövänlig</a>, frågar sig Macworld medan Ecoprofile diskuterar <a href="http://www.ecoprofile.se/thread-2137-Vilken-miljopaverkan-har-arets-julklapp,-iPad.html">miljöpåverkan</a>, och Miljömagasinet <a href="http://www.miljomagasinet.se/artiklar/130828-ta-stralningsriskerna-pa-allvar.html">tar strålningsrisker på allvar.</a> Men en surfplatta kan man ju peta på utan att den är uppkopplad.. <br />
P.s. Nu lanserar Apple <a href="http://www.svd.se/naringsliv/branscher/teknik-och-telekom/iphone-5-blev-tva-nya-modeller_8505674.svd">två-nya-leksaker</a>! Vilken nyans av grönt har de? Nokia, som delvis köpts upp av <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2013/09/04/miljomodesta-microsoft/">miljömodesta-Microsoft</a>,  twittrar &#8221;plagiat&#8221; (<a href="http://www.svd.se/naringsliv/branscher/teknik-och-telekom/nokias-tweet-fick-vingar_8506880.svd">svd)</a>. Gäller det även Samsungs surfplattors ev. grönhet? *) om Teflon i <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/detektivkurs/forts-giftiga-glasogon/">giftiga-glasögon</a>. BLOGGPOST <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2013/07/11/inte-peta-pa-pekskarm/">permalänk</a> Hur grön är paddan?</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2013/09/11/hur-gron-ar-paddan/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>9</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>STEKPANNA I VIT KERAMIK!</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2013/07/31/stekpanna-i-vit-keramik/</link>
		<comments>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2013/07/31/stekpanna-i-vit-keramik/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 31 Jul 2013 12:49:09 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[keramisk stekpanna]]></category>
		<category><![CDATA[nano]]></category>
		<category><![CDATA[nanopartiklar]]></category>
		<category><![CDATA[nonstick]]></category>
		<category><![CDATA[Teflon]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=57743</guid>
		<description><![CDATA[Är keramiska stekpannor ofarliga?]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h2><span style="color: #33cccc;"><span style="color: #3fb3c0;"><a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2013/06/18923_e7067a524c70fed28a4d68887abb04fd-1.jpg"><img class="alignleft size-full wp-image-57746" title="18923_e7067a524c70fed28a4d68887abb04fd (1)" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2013/06/18923_e7067a524c70fed28a4d68887abb04fd-1.jpg" alt="" width="260" height="118" /></a>Nonstick nanokeramik!</span></span> </h2>
<p>Allt fler konsumenter väljer bort Teflon-pannan, bl a av miljöskäl. En av dem är Ove Olsson som är helnöjd med sina nya vita keramiska pannor, som i motsats till de med svart beläggning är ofärgade (kanske är de t o m lite blekta?). Se kommentar till <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2012/09/17/keramisk-stekpanna/">inlägg</a> om keramiska stekpannor med nonstickbeläggning. <br />
<strong>Ordet nonstick ger Teflon-associationer!</strong> (Teflon är ett varumärke från Dupont), men även keramik kan ha liknande egenskaper, och när jag provar en ny keramikbelagd panna från OBH-Nordica blir resultatet jättebra. Den är som Carl Bildt - allt rinner av (<a href="http://www.youtube.com/watch?v=wjVGbLvPTck">youtube)</a>. Så beter sig inte en vanlig tallrik av keramik/porslin. Hemligheten är <a href="http://www.nanoteknik.org/">nanoteknik</a>. Nano betyder miljardel av en meter. Ett nanomaterial som skräddarsytts på atomnivå kan få andra egenskaper än ursprungsämnet.<br />
<a href="http://www.give2all.org/12/2012/05/vad-Ur-kiseldioxid.html"><strong>Kiseldioxid</strong></a><strong> är typ sand i nanoformat. </strong>Det används i första skedet av framställningen, av OBH Nordicas miljöpannor (se kommentar i förstnämnda inlägg). De ska inte läcka, något som en del oroar sig över bl a i de många kommentarerna till inlägget &#8221;<a href="http://blog.listentoyourgut.com/alternatives-to-teflon-frying-pans/"><strong>Alternati</strong></a><a href="http://blog.listentoyourgut.com/alternatives-to-teflon-frying-pans/"><strong>ves-to-Teflon</strong>&#8221;</a>. som <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2013/06/stekpanna-005.jpg"><img class="alignright size-medium wp-image-57942" title="stekpanna 005" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2013/06/stekpanna-005-300x225.jpg" alt="" width="300" height="225" /></a>inkluderar en artikel i New York Times (från 2006) där 8 keramiska pannor funktonstestades  och franska Le Creuset (foto höger) befanns vara den bästa. Nu finns det betydligt mer att välja på. <br />
<strong>Men även </strong><a href="http://www.testfakta.se/livsmedel/article59627.ece"><strong>testfakta</strong></a><strong> 2012 hyllar Le Creuset</strong> för dess reptålighet, medan dyra Eva Solo med keramisk s.k. slip-let beläggning på aluminium lätt gick sönder. Andra metaller som används som bas i pannor är järn, koppar &amp; rostfritt stål. Om man är rädd för att skrapa hål på keramiken (vilket en tillverkare varnar för, se kommentar i förstnämnda inlägg) kan man använda träslev att röra med.<br />
<strong>Nanopartiklar medför risker </strong>när de förekommer fritt i typ kosttillskott, solskydd och sportdrycker (<a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2011/11/08/medalj-av-nanoguld/">medalj-a v-nanoguld)</a>. då de pga sin litenhet, 1-100 nanometer (att jämföras med ett hårstrå som är 50.000 nanometer)  lätt tar sig in genom slemhinnor i ex. lungorna. I kokkärl är partiklarna hårt bundna, men hur är det i tillverkningsskedet? Är vissa nanomaterial farligare än andra? (Keramik låter ju rätt oskyldigt!) Forskning pågår om <a href="http://www.science.gu.se/aktuellt/nyheter/Nyheter+Detalj/25_miljoner_kronor_till_forskning_om_risker_med_nanoteknik.cid893024">risker med nanoteknik</a>, men också om fantastiska miljömöjligheter (<a href="http://www.forskning.se/nyheterfakta/nyheter/pressmeddelanden/mistrasatsar40miljonerpamiljoinriktadnanoforskning.5.5e13828113c7f56450712c.html">40milj.till nanoforskning</a>) och <a href="http://swednanotech.com/2013/07/nanoteknik-lockade-almedalsbesokare/">nanoteknik väckte stort intresse i Almedalen</a>.<br />
<strong>Intresset hos industrin</strong> har funnits länge och nanotekniska produkter har marknadsförts i ett tjugotal år, dock utan att de alltid har kallats så. Men asbest har alltid kallats asbest, och det an-sågs länge ofarligt. Nu visar en studie att <a href="http://www.svd.se/nyheter/inrikes/nanofibrer-lika-farligt-som-asbest_7448542.svd">nanofibrer-är lika-farligt-som-asbest</a> (kan man aldrig få vara glad?), och det bör anges på en produkt om den innehåller nano, skriver <a href="http://miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.466765/debatt-det-racker-inte-att-miljomarka-nanoprodukter">Miljöaktuellt.</a> Min gamla gjutjärnspanna innehåller garanterat inget sånt, och nanostekpannan blir Sitas bekymmer när den ev. ska återvinnas. Hm. Det här skulle bli ett positivt inlägg! Blev det så? Kanske om man skiljer på fria och bunda nanopartiklar. Men kan man det i ett större perspektiv?<br />
BLOGGPOSTA <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2013/06/22/gor-slut-med-teflon/">permalänk</a> Stekpanna i vit keramik!</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2013/07/31/stekpanna-i-vit-keramik/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>2</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>GRÄSLIGT GRILLGALLER!</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2012/06/15/grasligt-grillgaller/</link>
		<comments>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2012/06/15/grasligt-grillgaller/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 15 Jun 2012 19:27:41 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[grillgaller]]></category>
		<category><![CDATA[Teflon]]></category>
		<category><![CDATA[varning]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=37649</guid>
		<description><![CDATA[Infertil av grillning?]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h2><a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2012/06/thumb_grill0.jpg"><img class="alignleft size-full wp-image-37660" title="thumb_grill~0" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2012/06/thumb_grill0.jpg" alt="" width="149" height="112" /></a><span style="color: #ff6600;">Varning för perfluorerat Teflon-galler!</span></h2>
<p>Värmen kan bli så hög när man grillar att värstinggifter kan frigöras! Gallret har varit en storsäljare &#8211; undrar om det var ett sånt som mina grannar använde häromkvällen när det luktade extra skumt halva natten &#8211; lite som bränd plast, men ändå inte samt lösningsmedel.<br />
Det är fluor som frigörs skriver <a href="http://svt.se/nyheter/sverige/varning-for-grillgaller-av-teflon">Svt</a> - om det vore så väl &#8211; det är mycket värre! Det handlar om perfluorerade ämnen som sätts i samband med bl a cancer o. infertilitet (<a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=10903">Skidvalla &amp; fluortanter!</a>)<br />
I små mängder kan ämnena finnas även i <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=22290">perfluorerad polish!</a> (<a href="http://www.dn.se/nyheter/sverige/varning-for-grillgaller-av-teflon">dn/varning-för-grill</a>) <a href="http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.978859-varning-for-grillgaller-av-teflon">(gp/varning-for-grill)</a> Foto: Teflon-fri grill <a href="http://www.fotoakuten.se">fotoakuten</a> BLOGGPOST <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=37649">permalänk</a> Gräsligt grillgaller!</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2012/06/15/grasligt-grillgaller/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>
