<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Kemikaliedetektiven &#187; partiklar</title>
	<atom:link href="http://kemikaliedetektiven.se/wordpress/tag/partiklar/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress</link>
	<description>Hur man undviker miljögifter i vardagen</description>
	<lastBuildDate>Fri, 14 Apr 2017 17:51:19 +0000</lastBuildDate>
	<generator>http://wordpress.org/?v=2.9.1</generator>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
			<item>
		<title>VEM LJUGER OM LJUSEN?</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2016/12/26/vem-ljuger-om-ljusen/</link>
		<comments>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2016/12/26/vem-ljuger-om-ljusen/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 26 Dec 2016 14:38:03 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[flamskyddsmedel]]></category>
		<category><![CDATA[historia]]></category>
		<category><![CDATA[levande ljus]]></category>
		<category><![CDATA[partiklar]]></category>
		<category><![CDATA[stearinljus]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=98014</guid>
		<description><![CDATA[Måste stearinljus flamskyddas?]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h2><span style="color: #ff6600;"><a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2015/12/tomaterdecember-022.jpg"><img title="tomaterdecember 022" class="alignright size-medium wp-image-98226" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2015/12/tomaterdecember-022-224x300.jpg" alt="" width="224" height="300" /></a>Nyttiga eller farliga? </span></h2>
<p><a href="http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/rok-fran-stearinljus-ar-bra-for-hjartat/"><strong>Rök-från-stearinljus-är bra-för-hjärtat</strong></a>, skrev Dn 2014, men<br />
2015 var den värre än att vistas i en hårt trafikerad vägkorsn-ing, eftersom <a href="http://www.sydsvenskan.se/sverige/adventsljus-fororenar-inomhusluften/"><strong>ljusen-förorenar-inomhusluften</strong></a> med pyttesmå partiklar av sot, metaller och flamskyddsmedel, skrev Sydsven-skan. Märkligt kan man tycka. Att det är samma forskargrupp i Lund som står bakom de studier som inspirerat till de motstri-diga rubrikerna gör det hela ännu märkligare.<br />
Kanske finns det både goda och dåliga ljuspartiklar?<br />
<strong>I den förstnämnda studien</strong> fann man en varierad hjärtfrekvens hos testpersonerna av rök från stearinljus, något som anses vara bra. Natrium- och kaliumsalterna i röken tros ligga bakom effekten. En förutsättning är att ljusen inte fladdrar och att det inte är doftljus eller färgade ljus. (<a href="http://www.lu.se/article/rok-fran-stearinljus-kan-ha-positiva-effekter-pa-hjartat">lu.se</a>) r<br />
<strong>Anledningen framgår av den andra studien</strong> (2008) (<a href="https://lup.lub.lu.se/search/publication/1401822">lub/pub</a>) där man testade två typer av vanliga ljus; vita i ren stearin och mörkblå av stearin och paraffin. De vita avgav nästan inga metallpartiklar, medan de blå avgav zink, koppar och kobolt som sannolikt kommer från fårgen. &#8221;Metaller har nämnts om orsak till hälsopåverkan från ultrafina partiklar&#8221;, läser jag. De vita avgav också ammo-niumfosfat* och de blå alkaliska nitrater, potassium och natrium från flamskyddsmedel i veken.<br />
<strong><br />
Utan flamskyddsmede</strong>l skulle veken förstöras och flödet av vax upphöra och det skulle bildas mer rök och dålig lukt. I alla fall enligt <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Candle_wick">wikipedia</a>. Medlen har alltså en fördröjande snarare än en skyddande funktion (något som bättre avspeglas i den engelska benämningen &#8221;flame retardants&#8221;). Gäller det även mina bivaxdoftande eko-ljus, tänker jag när jag läser att <strong>&#8221;</strong>så gott som alla vekar är behandlade med olika flamdämpande lösningar&#8221; (<a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Candle_wick">wiki)</a> (<a href="http://www.google.se/patents/WO2006074236A2?cl=en">goog)</a> Medlen kan nämligen bli giftigare när de brinner (se &#8221;kemikaliebok ovan).<br />
<strong>MEN BEHÖVS DE VERKLIGEN</strong>? Levande ljus har ju tillverkats i tusentals år, långt innan de synte-tiska flamskyddsmedlen** i stor skala trädde in i våra hem för att &#8221;skydda&#8221; lika syntetiska nya material som var mer lättantändliga än de gamla naturmaterialen.<br />
<strong>De gamla Egyptierna tillverkade ljusvekar</strong> av fiberrik vass som de doppade i djurfett, en teknik som Romarna förbättrade genom att väva ihop fibrer något som medförde längre brinntid utan att veken förändrades. På medeltiden tillverkades illaluktande talgljus men också vaxljus som var dyrare och på 1800-talet kom det moderna stearinljuset av animalisk stearinsyra. <a href="http://www.candlewic.com/candle-making/candle-wicks/candle-wicks/page.aspx?id=1380">(Candlwic</a>)<br />
<a href="http://www.naturesgardencandles.com/blog/science-of-candle-wicks/">(gardencandles)</a> (<a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Levande_ljus">wiki/Levande_ljus</a>) (<a href="http://www.hagaljus.se/default.asp?HeadPage=372">hagaljus)</a> (<a href="http://blog.svd.se/historia/2013/08/06/ljus-pa-medeltiden/">svd/ljus-på-medeltiden)</a> (<a href="http://www.britannica.com/biography/Michel-Eugene-Chevreul">britannica</a>) (<a href="http://candles.org/history/">candles/hist</a>)</p>
<p><strong>Egyptierna använde redan 450 f.kr <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Alun">alun</a>**</strong> för att göra trä mindre lättantändligt och Romar-na vinäger och alun. 1735 patenterades det första flamskyddsmedlet som var en blandning av alun, bor och järnsulfat. Om medlen användes på ljus framgår inte.<br />
<strong>Inte heller framgår det av </strong>studie 2 vem som har tillverkat de testade ljusen, men tillverkarna kan, enligt Lunda-forskarna, &#8221;i hög grad minska både antal och massemissionsfaktorer under stabil förbränning&#8221; genom att välja alternativa flamskyddsmedel och andra tillsatser (<a href="http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&amp;recordOId=1401822&amp;fileOId=7517427">lup.se)</a>.<br />
<strong>Så vad väljer den kända svenska ljusti</strong><strong>llverkaren</strong> <a href="http://liljeholmens.se/">Liljeholmens</a>, månntro?<br />
Är det metaller och flamskyddsmedel i era stearinljus, frågar jag. -Nej, varför skulle det vara det, det låter ju jättekonstigt, svarar Britta Hugosson. Vad består veken av?  Svar: bomull. Har ni bara vita ljus? -Nej vi har ljus i färg som doppas i lite paraffin, och till jul har vi röda ljus. Färgen finns i stearinet. Vad färgen består av ska hon kolla upp och sen återkomma. Hm. Är osäker på om hon har gjort det. (Intervjun gjordes för ca ett år sen.) Hur som helst så innehåller mina bivaxljus inga flamskyddsmedel.<br />
P.s. <a href="http://www.svanen.se/Nyheter/2011/12/Bidra-inte-till-vaxthuseffekten--tand-Svanenmarkta-stearinljus-i-jul/">Bidra-inte-till-vaxthuseffekten&#8211;tand-Svanenmarkta-stearinljus-i-jul/</a> Läs även om bly i veken: <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2011/07/12/dodande-doftljus/">Dödande-doftljus</a><br />
*) <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Ammoniumfosfat">Ammoniumfosfat</a> <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Ammonium_polyphosphate">Ammonium_polyphosphate</a> <a href="http://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK225644/">ncbi.nlm.nih</a><br />
**) används även i typ naturliga deodoranter. Tagg: levande ljus levande ljus stearinljus stearinljus historia historia flamskyddsmedel flamskyddsmedel partiklar partiklar<br />
BLOGGPOSTA <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2016/12/26/vem-ljuger-om-ljus/ ">permalänk </a>Vem ljuger om ljusen?</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2016/12/26/vem-ljuger-om-ljusen/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>2</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>RENARE UTAN KEMI!</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2016/08/19/renare-utan-kemi/</link>
		<comments>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2016/08/19/renare-utan-kemi/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 19 Aug 2016 10:37:28 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[mikrofiber]]></category>
		<category><![CDATA[partiklar]]></category>
		<category><![CDATA[städning]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=106161</guid>
		<description><![CDATA[Avger mikrofiberdukar plastpartiklar?]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h2><span style="color: #ff6600;"><span style="color: #0000ff;"><span style="color: #ff6600;"><a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2016/08/Forskola-stadning-kemikalier-500-ny-teknik.jpg"><img class="alignright size-thumbnail wp-image-106200" title="Forskola-stadning-kemikalier-500-ny-teknik" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2016/08/Forskola-stadning-kemikalier-500-ny-teknik-150x150.jpg" alt="" width="150" height="150" /></a></span></span><span style="color: #0000ff;">Bara vatten och mikrofiber behövs!</span></span></h2>
<p><strong><a href="http://www.nyteknik.se/miljo/renare-efter-stadning-utan-kemikalier-6778186">Renare efter städning utan kemikalier</a> </strong>visade det sig i förskolorna i Håbo. Jättebra, hoppas bara att inte <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Microfiber">mikrofibern</a>, som är plastbaserad, av-ger några skadliga partiklar* till vattnet och miljön. Hittar ingen under-sökning på detta (men personligen tycker jag nog att mikrofiberdukar känns lite äckliga att ta i jämfört med städdukar i naturmaterial).<br />
Tagg: mikrofiber <span style="color: #333333; font-family: 'Lucida Grande', Verdana, Arial, 'Bitstream Vera Sans', sans-serif; font-size: 11px; line-height: 19.8px; white-space: nowrap;">städning </span>mikrofiber <span style="color: #333333; font-family: 'Lucida Grande', Verdana, Arial, 'Bitstream Vera Sans', sans-serif; font-size: 11px; line-height: 19.8px; white-space: nowrap;">städning <span style="line-height: 19.8px;">partiklar</span><span style="line-height: 19.8px;"> partiklar</span><br />
</span>*) Se <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2016/05/23/mikroplast-i-mackan/">Mikroplast i mackan</a> BLOGGPOSTA permalänk <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2016/08/18/nyoguoa/">Renare utan kemi</a><span style="color: #333333; font-family: 'Lucida Grande', Verdana, Arial, 'Bitstream Vera Sans', sans-serif; font-size: 11px; line-height: 19.8px; white-space: nowrap;"> </span></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2016/08/19/renare-utan-kemi/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>VÄXTHUS AV VÄRMELJUS..</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2014/12/10/vaxthusgas-av-varmeljus/</link>
		<comments>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2014/12/10/vaxthusgas-av-varmeljus/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 10 Dec 2014 16:31:18 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[paraffin]]></category>
		<category><![CDATA[partiklar]]></category>
		<category><![CDATA[stearin]]></category>
		<category><![CDATA[värmeljus]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=83224</guid>
		<description><![CDATA[Paraffinljus luktar pyton &#038; ger klimatgaser!]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h2><span style="color: #993300;">Pyton av <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2014/12/normal_vaerme-ljus.jpg"><img class="alignright size-medium wp-image-83234" title="normal_vaerme-ljus" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2014/12/normal_vaerme-ljus-300x246.jpg" alt="" width="300" height="246" /></a>paraffin-partiklar</span></h2>
<p>De billigaste och vanligaste värmeljusen som helt eller delvis består av paraffin kan vara skadliga för såväl hälsan som miljön, enligt Plånboken i <a href="http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2778&amp;artikel=6041916">radion</a>!<br />
<strong>Paraffin tillverkas</strong> <strong>av råolja</strong> (luktar pyton* enligt mig) medan <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Stearin">stearin</a> består av växt- eller djurfett. <br />
&#8221;När paraffinet blir varmt avger det cancerogena ämnen som dessutom spär på växthuseffekten.&#8221;<br />
<strong>Ljusen är också mer brandfarliga</strong> än ljus av stearin.&#8221;Trots detta väljer några av de största bu-tikskedjorna som har egna värmeljus att inte skriva ut vad de innehåller på förpackningarna.&#8221; Dåligt!!<br />
<strong>Doftljus är värre </strong>och ännu värre är ljus med rö-kelse (finns det såna?), enligt den i programmet intervjuade forskaren och läkaren Lars Barregård. Alla ljus avger i viss mån partiklar, men röku-vecklingen minskar om ljusen står dragfritt, tipsar han bl a.   <a href="http://www.fotoakuten">fotoakuten</a><br />
*) pyton borde väl bara användas om sånt som har animaliskt ursprung, men jag mår faktiskt pyton av paraffin. I stort sett biverkningsfria är bivaxljus som doftar gott. De fanns redan på medeltiden,<br />
och man kan stöpa dem själv (<a href="http://biboden.se/bivaxljus.html">biboden</a><a href="http://www.svinstad.se/butiken/?gclid=CIfo4YyTvMICFaThcgod3aQAOw">)</a> BLOGGPOST <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2014/12/10/vaxthusgas-av-varmeljus/">permalänk</a> Växthus av värmeljus..</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2014/12/10/vaxthusgas-av-varmeljus/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>BEVÄPNADE BJÖRKPOLLEN!</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2014/05/05/bevapnade-bjorkpollen/</link>
		<comments>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2014/05/05/bevapnade-bjorkpollen/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 05 May 2014 14:59:30 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[luftförorening]]></category>
		<category><![CDATA[partiklar]]></category>
		<category><![CDATA[pollen]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=70372</guid>
		<description><![CDATA[Luftföroreningar gör pollen mer militant!]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h2><span style="color: #808000;"><a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2014/05/normal_vaarbjoerk.jpg"><img class="alignright size-medium wp-image-71171" title="normal_vaarbjoerk" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2014/05/normal_vaarbjoerk-225x300.jpg" alt="" width="225" height="300" /></a>Luftföroreningar kapar pollen!</span></h2>
<p>&#8221;Känner du av föroreningarna som pollen binder i luften nu?&#8221; frågade någon nyligen i ett mail.<br />
Hm. Jag har visserligen haft kliande näsa och ögon ibland, men jag har trott att jag höll på att bli förkyld, för jag är ju inte pollenallergiker <a href="http://www.pollen.se/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=71&amp;Itemid=478">(pollen.se)</a> -  jag är typ kemikalieintolerant.<br />
<strong>Pollen är explosioner av liv</strong> (<a href="http://alltompollen.se/vad-ar-pollen-.html">pollen?)</a>, 20 och 50 tusendels millimeter i diameter, som det har varit extra gott om i år, och det låter ju rimligt att föroreningar liftar på pollen precis som sagans Nils Holgersson* på gåsen. Men finns det nån studie?<br />
<strong>Hittar en <a href="http://www.imm.ki.se/Datavard/Rapporter/Rapport%20pollen%20och%20luftfororeningar.pdf"><strong>Rapport</strong></a></strong> från Göteborg från 2011 där det framgår att de inte bara liftar &#8211; de kan göra pollen skadligare genom att påverka själva pollenet (så att effekten förstärks) men även människan som andas in det. &#8221;Polleneta yttervägg kan skadas av partiklar och gasformiga föroreningar så att innehållet lättare frigörs&#8221;. Dylika pollen är inte bara allergiframkallande, de kan också orsaka s.k. <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Oxidativ_stress">oxidativ_stress</a> i cellerna. <br />
<strong>Dessutom kan våta gräspollen </strong>vara &#8221;bestyckade med missiler&#8221;, dvs frisätta ännu mindre sub-pollen som tränger längre ner i lungorna än vanligt pollen. Upprustningen sker oftast i samverkan med partiklar och föroreningar. (<em>Hm. Trots att jag mig veterligen tål och gillar gräs är jag enligt en undersökning vid Sofiahemmet samt enligt ett mystiskt datortest** allergisk mot gräs. Var testunderlagen &#8221;beväpnade&#8221;, och var det i så fall föroreningarna jag reagerade på?)<br />
</em><strong>De föroreningar som nämns</strong> i rapporten är svaveldioxid, kväveoxider, marknära ozon och små partiklar. Hur är det med andra flitigt förekommande föroreningar som ex. ftalater som tar sig ända ut i skogen? <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2013/01/10/mjukgjorda-myror/">(Se mjukgjorda-myror)</a>. Får de också hjälp av pollen eller har de egna vingar?<br />
* Nån har visst kapat <a href="http://www.nilsholgersson.nu/">nilsholgersson.nu</a>! <a href="http://www.fotoakuten.se">fotoakuten</a> **) Hittar inte namnet på metoden.<br />
BLOGGPOSTA  <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2014/05/05/bevapnade-bjorkpollen/">permalänk</a> Beväpnade björkpollen!</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2014/05/05/bevapnade-bjorkpollen/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>2</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>FY FÖR FYRVERKERIER!</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2014/01/01/fy-for-fyrverkerier/</link>
		<comments>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2014/01/01/fy-for-fyrverkerier/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 01 Jan 2014 13:39:03 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[fyrverkerier]]></category>
		<category><![CDATA[partiklar]]></category>
		<category><![CDATA[tungmetaller]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=65842</guid>
		<description><![CDATA[Förhöjda halter partiklar &#038; tungmetaller i luften!]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h2><span style="color: #666699;"><a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2014/01/normal_fyrverkeri_raketer-150x150.jpg"><img class="alignright size-full wp-image-65873" title="normal_fyrverkeri_raketer-150x150" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2014/01/normal_fyrverkeri_raketer-150x150.jpg" alt="" width="150" height="150" /></a>Förhöjda halter partiklar &amp; metaller!</span></h2>
<p>Börjar bli tjatigt att skriva om gifter i fyrverkerier varje år (se förra årets inlägg <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2012/12/31/fabulosa-fyrverkerier/">fabulösa-fyrverkerier)</a>. Så jag hade tänkt skippa det, tills jag såg denna danska artikel: <a href="http://www.dr.dk/Nyheder/Viden/Miljoe/2013/12/20143548.htm">.dr.dk/Nyheder</a>. Förhöjda halter av skadliga pytte- partiklar som tränger djupt ner i lungorna på nyårsnatten, visar mätningar.<br />
Halterna av tungmetaller är högst på året vid nyår. I Danmark ja! Jag mår inte lika dåligt som jag brukar vid årsskiftet (host), så det kanske har minskat liiiiiiite? Eller blåst bort? <a href="http://www.fotoakuten.se">fotoakuten</a>  BLOGGPOST <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2014/01/01/fy-for-fyrverkerier/">permalänk</a> Fy för fyrverkerier!</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2014/01/01/fy-for-fyrverkerier/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>2</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>PLASTFABRIK I HEMMET!?</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2012/11/26/plastfabrik-i-hemmet/</link>
		<comments>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2012/11/26/plastfabrik-i-hemmet/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 26 Nov 2012 12:34:31 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[3 D skrivare]]></category>
		<category><![CDATA[laserskrivare]]></category>
		<category><![CDATA[partiklar]]></category>
		<category><![CDATA[toner]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=45585</guid>
		<description><![CDATA[Finns det hälsorisker med 3 D skrivare?]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h2><span style="color: #800080;">Nyttigt skriva ut julklapparna med 3 D skrivare?</span></h2>
<p>Nu finns det 3 D skrivare med vars hjälp man tillverka saker hemma, men vad innehåller och avger en sån? Som vanligt glömmer teknikkåta reportrar i <a href="http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&amp;artikel=5355598">sveriges radio</a> att fråga om det är hälsosamt att vistas i närheten av laserhärdande plast? Eller metaller som &#8221;skrivs ut&#8221; i lager på lager. Kan något gå fel? Att ta makten över produktionen måste ju innebära att man också tar eget<br />
arbetsmiljöansvar:  Men å andra sidan slipper man inbyggd kort hållbarhet: <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=36043">Nytänk &amp; Nerväxt</a>! <br />
Fast 3 D skrivare finns (väl?) ännu inte på typ Elgiganten, men det gör vanliga laserskrivare som kan avge för hjärta och lungor farliga partiklar (<a href="http://www.ehdin.com/?id=902">ehdin</a>) (<a href="http://home.howstuffworks.com/home-improvement/household-safety/tips/dangerous-home-products5.htm">howstuff</a>) men <a href="http://www.svanen.se/Nyheter/2010/8/Nya-Svanenmarkta-skrivare/">Svanenmärkta </a>borde väl vara bättre och glöm inte att tonerpatroner ska lämnas till återvinning: <a href="http://www.medvetenkonsumtion.org/rad-och-tips/elektronik/skrivare">medvetkons</a><br />
BLOGGPOSTA <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=45585">permalänk</a> Plastfabrik i hemmet!?</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2012/11/26/plastfabrik-i-hemmet/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>2</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>DNA-SKADOR I T-BANAN!</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2012/04/11/dna-skador-i-t-banan/</link>
		<comments>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2012/04/11/dna-skador-i-t-banan/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 11 Apr 2012 11:54:47 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[DNA-skador]]></category>
		<category><![CDATA[partiklar]]></category>
		<category><![CDATA[tunnelbanan]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=34147</guid>
		<description><![CDATA[Skadliga partiklar i tunnelbanan!]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h2><a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2012/04/normal_Tunnelbana.jpg"><img class="alignleft size-thumbnail wp-image-34158" title="normal_Tunnelbana" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2012/04/normal_Tunnelbana-150x150.jpg" alt="" width="150" height="150" /></a><span style="color: #579ea7;">Partiklar och dioxiner i tunnelbanan!?</span></h2>
<p><a href="http://svt.se/2.22620/1.2768632/t-banan_kryllar_av_bakterier?lid=puff_2768632&amp;lpos=rubrik">T-banan kryllar av snuskiga bakterier</a>, läser jag i Svt idag. Den kryllar av skadliga partiklar också. Som är farligare än de på den hårt trafike-rade Hornsgatan och kan ge DNA-skador enligt en <a href="http://83.241.207.244/Default.aspx?newNewID=10661&amp;admSiteID=1&amp;parMenMPaID=760">doktorsavhandling från 2007</a>. (<a href="http://www.dagensmedicin.se/nyheter/tunnelbaneluften-kan-ge-dna-skador/">dagensmed)</a>. Med tanke på antalet tunnelbanebränder under senare år så kan det finnas giftiga ämnen som dioxiner (som man bl a  kan få snuskigt <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=10037">dålig hy av)</a> kvar i tunnlarna. Det framkom av intervjuer jag gjorde när jag skrev kap. Flamskyddad i &#8221;kemikalieboken&#8221; (se ovan). Och luktar det inte lite snus-kigt mögel också? <a href="http://www.svd.se/nyheter/stockholm/bakteriesnusk-i-kollektivtrafiken_6988357.svd">(bakt.snusk.svd</a>) (<a href="http://www.dn.se/sthlm/bakteriesnusk-i-kollektivtrafiken">dn.snusk)</a> BLOGGPOST <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=34147">permalink</a> DNA-skador i T-banan!</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2012/04/11/dna-skador-i-t-banan/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>3</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>
