Nyttiga eller farliga?

Rök-från-stearinljus-är bra-för-hjärtat, skrev Dn 2014, men
2015 var den värre än att vistas i en hårt trafikerad vägkorsn-ing, eftersom ljusen-förorenar-inomhusluften med pyttesmå partiklar av sot, metaller och flamskyddsmedel, skrev Sydsven-skan. Märkligt kan man tycka. Att det är samma forskargrupp i Lund som står bakom de studier som inspirerat till de motstri-diga rubrikerna gör det hela ännu märkligare.
Kanske finns det både goda och dåliga ljuspartiklar?
I den förstnämnda studien fann man en varierad hjärtfrekvens hos testpersonerna av rök från stearinljus, något som anses vara bra. Natrium- och kaliumsalterna i röken tros ligga bakom effekten. En förutsättning är att ljusen inte fladdrar och att det inte är doftljus eller färgade ljus. (lu.se) r
Anledningen framgår av den andra studien (2008) (lub/pub) där man testade två typer av vanliga ljus; vita i ren stearin och mörkblå av stearin och paraffin. De vita avgav nästan inga metallpartiklar, medan de blå avgav zink, koppar och kobolt som sannolikt kommer från fårgen. ”Metaller har nämnts om orsak till hälsopåverkan från ultrafina partiklar”, läser jag. De vita avgav också ammo-niumfosfat* och de blå alkaliska nitrater, potassium och natrium från flamskyddsmedel i veken.

Utan flamskyddsmedel skulle veken förstöras och flödet av vax upphöra och det skulle bildas mer rök och dålig lukt. I alla fall enligt wikipedia. Medlen har alltså en fördröjande snarare än en skyddande funktion (något som bättre avspeglas i den engelska benämningen ”flame retardants”). Gäller det även mina bivaxdoftande eko-ljus, tänker jag när jag läser att ”så gott som alla vekar är behandlade med olika flamdämpande lösningar” (wiki) (goog) Medlen kan nämligen bli giftigare när de brinner (se ”kemikaliebok ovan).
MEN BEHÖVS DE VERKLIGEN? Levande ljus har ju tillverkats i tusentals år, långt innan de synte-tiska flamskyddsmedlen** i stor skala trädde in i våra hem för att ”skydda” lika syntetiska nya material som var mer lättantändliga än de gamla naturmaterialen.
De gamla Egyptierna tillverkade ljusvekar av fiberrik vass som de doppade i djurfett, en teknik som Romarna förbättrade genom att väva ihop fibrer något som medförde längre brinntid utan att veken förändrades. På medeltiden tillverkades illaluktande talgljus men också vaxljus som var dyrare och på 1800-talet kom det moderna stearinljuset av animalisk stearinsyra. (Candlwic)
(gardencandles) (wiki/Levande_ljus) (hagaljus) (svd/ljus-på-medeltiden) (britannica) (candles/hist)

Egyptierna använde redan 450 f.kr alun** för att göra trä mindre lättantändligt och Romar-na vinäger och alun. 1735 patenterades det första flamskyddsmedlet som var en blandning av alun, bor och järnsulfat. Om medlen användes på ljus framgår inte.
Inte heller framgår det av studie 2 vem som har tillverkat de testade ljusen, men tillverkarna kan, enligt Lunda-forskarna, ”i hög grad minska både antal och massemissionsfaktorer under stabil förbränning” genom att välja alternativa flamskyddsmedel och andra tillsatser (lup.se).
Så vad väljer den kända svenska ljustillverkaren Liljeholmens, månntro?
Är det metaller och flamskyddsmedel i era stearinljus, frågar jag. -Nej, varför skulle det vara det, det låter ju jättekonstigt, svarar Britta Hugosson. Vad består veken av?  Svar: bomull. Har ni bara vita ljus? -Nej vi har ljus i färg som doppas i lite paraffin, och till jul har vi röda ljus. Färgen finns i stearinet. Vad färgen består av ska hon kolla upp och sen återkomma. Hm. Är osäker på om hon har gjort det. (Intervjun gjordes för ca ett år sen.) Hur som helst så innehåller mina bivaxljus inga flamskyddsmedel.
P.s. Bidra-inte-till-vaxthuseffekten–tand-Svanenmarkta-stearinljus-i-jul/ Läs även om bly i veken: Dödande-doftljus
*) Ammoniumfosfat Ammonium_polyphosphate ncbi.nlm.nih
**) används även i typ naturliga deodoranter. Tagg: levande ljus levande ljus stearinljus stearinljus historia historia flamskyddsmedel flamskyddsmedel partiklar partiklar
BLOGGPOSTA permalänk Vem ljuger om ljusen?

Kvalsterallergi av flamskydd!

Visst är det synd om moderna sängkvalster!? De som lever så nära många* av oss och äter upp våra gamla hudflagor. Ett slags kvalificerad återvinning kan man säga. Ändå tvingas de stå ut med mycket….
Så om du inte vill skaffa en giftfri säng och ekologiska lakan för din egen skull – gör det för kvalstrens! För var-för ska de små stackarna (bara 0,1-0,3 millimeter långa) behöva få i sig en massa flamskyddsmedel som stör deras hormoner och nerver i onödan? Om det brinner kommer medlen ändå inte att skydda dem, och de extra minuter de eventuellt får på sig att ta sig ut, kommer inte att räcka. (Flamskyddsbluffen)
Och skulle du vara värsta egot, så visar en nylig studie att flamskydd ökar risken för kvalsterallergi. Åtminstone hos möss (ncbi pubs). Det var HBCD (hexabromcyklodekan) som studerades, ett mycket vanligt förekommande flamskyddsmedel som lätt tar sig till lungor och blod från plaster och textilier (Stackars kvalster, fast de har visst inga lungor utan andas via huden).
För övrigt är HBCD vanligt även i Bromerade biografer (finns det bio-kvalster?)
*) vanligare med kvalster i södra och sydvästra delen av Sverige (Astmaoallergilinjen)
P.s. Om man inte är en extrem djurvän kan man med fördel dammsuga och vädra alla textilier noga samt försöka minska mängden fukt i bostaden, så minskas även mängden kvalster (se Kvalstersäkra ditt hem Klimatsmart klädvård). Tagg: kvalsterallergi kvalsterallergi flamskyddsmedel
flamskyddsmedel BLOGGPOSTA permalänk Flamsäkra kvalster?

Istället för att framställa cigaretter som slocknar när de inte röks, ville tobaksbolagen ha krav på flamskyddsmedel i stoppade möb-ler, något som välkomnades av flamskyddsmedelsindustrin
Det avslöjade Chicago Tribune i sin uppmärksammade artikel-serie ”Playing with fire” (2012). (chicagotribune/flames/index), där
man bl a beskrev den överraskande och inflytelserika roll som ”Big Tobacco” spelade för den ökade förekomsten av giftiga kemikalier i amerikanska stoppade möbler på 1980-talet.
En tidigare anställd i tobaksindustrin, Peter Sparber, organi-serade lobbygruppen och formulerade dess krav på nationella lagar med krav på flamsäkra möbler, och tillhandahöll argument för varför förändrade möbler var ett mer effektivt sätt att förhindra bränder än förändrade cigaretter. 
Av en rad förvanskade resultat av studier som finansierades av kemikalieindustrin drogs slutsatsen att  flamskyddsmedel skyddar mot dödliga bränder, minskar mängden föroreningar och sparar samhället miljoner dollar. 
”Det främsta underlaget till dessa omfattande antaganden var en rapport så obskyr att den bara är tillgänglig på svenska” (!!) När Chicago Tribune fick tag på en kopia och översatte den, visade den att många av industrins påståenden kunde härledas till information om åtta TV-bränder i västra Stockholm på 1990-talet. (flame-retardants-chemical-industry)
Ingvar Enqvist, mannen bakom bakom rapporten, sade i en intervju med tidningen att han inte visste att kemikalieindustrin hänvisade till den, och att de svepande slutsatserna om nyttan med flamskyddsmedel var ”lite märkliga” 
Lobbygruppen fortsatte sitt arbete även efter det att studier hade förknippat flamskydds-medel med cancer, neurologiska problem och försämrad fertilitet. Den fortsatte även efter det att forskare i ett av Regeringes laboratorier hade visat att flamskyddsmedel i möbler inte på något meningsfullt sätt skyddar befolkningen från eldsvådor (ct/flames-barriers).
Det visade man genom att med en låga vidröra två fåtöljer, en med flamskyddsmedel och en utan, varpå båda stod i full låga efter fyra minuter. Studien genomfördes 2009, men blev inte känd förrän 2012. Mängden flamskyddsmedel i möbler är tillräcklig för att orsaka hälsoproblem, men inte tillräcklig för att nämnvärt fördröja ett brandförlopp, skriver Chicago Tribune.
”Samtidigt som möbeltillverkare försöker fasa ut giftiga, ineffektiva flamskyddsmedel kampan-jar kemikalieindustrin aggressivt i ett sista försök att bevara den lukrativa marknad som i stort sett omfattar alla hem”.
”I Sveriga, får stoppade möbler i hemmet inte fatta eld när de utsätts för en glödande cigarett”, skriver SP (2006)(firetest_furniture) och det s.k. cigarettestet (EN 1021-1) nämndes ofta när jag för 10 år sen intervjuade möbelfabrikanter. Hm. Det kan väl ändå inte vara så att man har ”flamsäkrat” en hel planet för att rökare ska kunna fimpa i fåtöljen?
P.s.  Tagg: tobaksbolag BLOGGPOSTA permalänk Flamskyddsbluffen!!

–Flamskyddsmedel har vi inte i våra soffor. De är ju giftiga, säger säljaren, till min förvåning.
-Vi säljer inte till Storbritannien, för där kräver de det, tillägger han. -Fast våra soffor uppfyller ändå gällande krav på flamsäkerhet. 
När jag för 10-12 år sen ställde dylika frågor fick jag ofta Goddag yxskaft som svar. Nu tycks med-vetenheten ha ökat. Hur mycket är frågan.  
Jag befinner mig i möbelbutiken Bolia, för att en vän har bett mig kolla upp soffan Scandinavia som han vill köpa. Det är i varje fall inte BLY i den (brukar det vara det i soffor?) Inte heller nickel eller krom eller ens spånplattor, har jag läst under rubriken ”Ärliga material” på bolia.com. Man älskar hållbara naturmaterial, skriver man. Låter lovande förutsatt att man också använder dem!
Vad är det som luktar, frågar jag. -Det är vår butiksdoft, säger säljaren. -Det är många som kö-per den. Ja, jag märkte att det sprutade ut parfym vid ingången, säger jag, men här inne finns en annan kemisk lukt. -Jag känner inget, säger sälja-ren, och tillägger: -Då lyckas väl inte doften ta sig ända in hit. Hm. Är det nåt man vill dölja?
Är tygerna impregnerade med typ teflon?
-Nej, men man kan få det som tillval! Vår produkt är inte skadlig. (Låter för bra för att vara sant.) 
Är det antimikrobiella ämnen i dunet? -Nej! Vilka tyger kan man välja på? -Polyester, läder och ull.  Ullen visar sig vara från Nya Zeeland där får doppas i kemiska bekåmpningsmedel*.

-Vi har tyg i ekologisk ull också, säger säljaren stolt. Intressant! Det kostar några lax extra om man vill ha det eller mjukt läder (finns t o m i turkost, min favorit) på sina dynor av s.k. ’komfort skum-skum” (något alternativ hittar jag inte), bestående av ett undre block med kallskum, och ett övre i en blandning av dun och granulat** av något man tror kan vara bitar av kallskum.
Det är kallskum, visar det sig, alltså skumplast. som ofta kallas ofta skumgummi, medan varm-skum*** är latex av gummi. Dun och skumblandningen i dynorna gör att man slipper puffa upp soffan så ofta, enligt säljaren, men varför säger en annan säljare i en annan Bolia-butik att
DET KAN FINNAS FLAMSKYDDSMEDEL i sofforna? Läs forts. HÄR. 
*) Ull är naturligt smutsavvisande och flamsäkert. Pesticidrester kan förekomma, men Kemi-kalieinspektionen har inte testat importerade ulltyger för föroreningar.
**) Skum i smulform (granulat) har större yta än skum i block och skulle därför kunna läcka mer ev. kemikalier. ***) framställs med hjälp av värme alliancelarp/hot-foam-latex-vs-cold-foam 
P.s. D-vitamin tillverkas av fårull, se Dålig-av-D-vit! BLOGGPOSTA permalänk Sundare soffor nu?

Fiskar blev småmulliga! 

Fiskar använder väl inte mobil, tänker du kanske. Överdrivet, tänker jag  när jag ser rubriker som
”Din mobil kan göra dig fet” (cellphonefat). Hur ofta ser man smällfeta smartphonesurfare??
Det handlar inte om brist på motion, utan om två flamskyddsmedel med brom respektive klor som
forskare vid University of Houston, kopplar till
fetma. Men har man inte tagit bort värstingmed-len? Hur vågar de misstänkliggöra människans
bästis? Inte bara den visar det sig. (UH.edu/news)
Forskarnas belägg för sin mullighetstes:: 
1. Vi andas ofta in damm som innehåller flam-skyddsmedlen tetrabrombisfenol A* (TBBPA) och tetraklorbisfenol A (TCBPA), som används i datorer, mobiler, tv-apparater, surfplattor, m.m. 
2. Zebrafiskar som forskarna utsatte för låga doser av ämnena i 11 dagar blev tyngre och fick högre BMI än icke utsatta zebrafiskar, trots att båda grupperna åt kolesterolrik mat. 
3. Barn, som spenderar mycket tid på golvet (där elektronikdammet ofta hamnar), har högre halter av TBBPA och TCBPA i blodet än vuxna.   
4. Ämnena är vanligt förekommande, och enligt forskarna tillverkas årligen ca 150,000 ton TBBPA och 10,000 ton TCBPA (globalt?)
5. Ämnena innehåller bisfenol A, en känd obesogen, typ ett ”förtjock-ningsmedel”  (kan den påverka självständigt fast den som här utgör en del av en större molekyl?) 
6. Mullighetsmekanismen består i att TBBPA och TCBPA aktiverar hormonreceptorn PPAR-gamma som omvandlar stamceller till fettceller. Forskargruppen, som är först med att testa detta på levande organismer, tror att flamskyddsmedlen kan vara utlösande faktor vid fetma.   
Det kanske de kan vara, men man nämner inte att ämnena inte bara finns i elektronik utan även i ex. möbler och textilier**, särskilt i USA, där t o m amningskuddar kan vara bromerade* (npillows).
2011 varnade 145 forskare för-bromerade-och-klorerade-flamskyddsmedel, då de har ”gemen-samma ofördelaktiga egenskaper”, så man får hoppas att de företag (t ex Apple) som numera dissar ”brommisar” (typ TBBPA) inte har ersatt dem med någon mindre känd ”kloris” (typ TCBPA), som inte ens Svanen Miljömärkning verkar ha koll på, se mailsvar:
 ”I Svanens kriterier för TV och datorer finns denna formulering: Flamskyddsmedlet tetrabrom-bisfenol-A (TBBP-A) får inte tillsättas. TCBPA nämns inte direkt i kraven. Om TCBP-A sedan indi-rekt förbjuds genom våra kravformuleringar har vi inte kunskap om idag. Mvh Brita Forsström”.
*) Tetra betyder fyra. TetrabrombisfenolA betyder ’fyra brom och en bisfenólA’. Hm. Rimmar (nästan) på ”fyra bugg och en cocacola”. **) Kanske lossnar kemikalierna lättare från tyger o.d.?
Se även Hur-gron-ar-paddan? BLOGGPOSTA permalänk Mullig av mobilen??

Ingen eld utan rök, väl?

Fotot ska föreställs ”ett datormoderkort som fattat eld och brinner”. Det utgör en illustration till information om om flamskyddsmedel hos Kemikalieinspektionen.
Men hur verklighetsbaserad är den?
Kretskort behandlas med kemiska flamskyddsmedel, vilket gör att de i huvudsak avger massor av svart, gif-tig rök när de brinner. (Jag har själv beskådat detta). 
Men på på bilden syns ingen rök alls. Så den mås-te väl antingen föreställa datorkort som inte är antiflam-behandlade* (finns det såna?) eller typ bara flam-flum? 
Jag frågar Per, f.d. tekniker vid Ericsson Telecom, om han nånsin har sett kretskort i lågor som på bilden.
Svar: ”Bilden torde vara riggad. Misstänker att man hällt sprit eller lösningsmedel över kortet och tuttat på.
(Om det inte bara är kört i Photoshop.) Kortet saknar såväl kylfläns som minnesmoduler – troligen gammalt skrot  som någon offrat. Det som händer om ett kort blir mycket varmt är att det börjar osa och ryka. Sedan går nån säkring och allt slocknar.”
Hm. Så kan det kanske gå till, men det slockande inte när en dataterminal brann på en av mina tidigare arbetsplatser. Röken spred sig tills brandkåren släckte. Inte heller slocknade det när grannens tjock-tv exploderade 2002 och även min lägenhet rökfylldes. Rök är ofullständig förbränning. Fullständig förbränning kan bara uppnås i vissa ugnar. 
Det är röken som dödar de flesta människor vid en brand (90 %) - inte eldsflammorna, och det finns tyvärr inga rökskyddsmedel, och sitt namn till trots skyddar flamskyddsmedlen varken mot flum eller flammor, de bara fördröjer de senare lite, men när det gäller rök är det snarare tvärtom. Att öka mängden flamdämpare och stoppa in dem överallt är därför ingen hållbar strategi. Särskilt inte om vi parallellt ökar mängden lättantändlig syntet. Det blir en ond cirkel.  Ju mer syntet, desto snabbare brandförlopp och desto giftigare rök. Det senare bidrar flamskyddsmedlen till.
I dag har vi kortare tid på oss att ta oss ut ur en brinnande fastighet än vi hade på 1950-talet, när vi inte hade så många syntetiska material och i princip inget flamskydd (Då hade vi 15 minuter på oss. nu bara tre). (Läs mer i kap. Flamskyddad i kemikaliebok ovan.)  
Förslag till lösning: färre syntetmaterial och ogiftiga flamskydd, något som behövs i elektronik o.d., men inte i typ sängar och soffor. F.ö. har jag frågat nämnda myndighet om man använder 
flumskyddsmedel på webben och om bildens ursprung, men har ännu inte fått nåt svar..
*) Vet inte hur det ser ut när obehandade kretskort brinner, men det lär knappast ske utan rök-bildning. . Se även Fläskig-av-flamskydd! BLOGGPOSTA permalänk Flumskyddsmedel, tack!

Att mjölk inte (längre) ger starka ben har framgått* på sistone (dn), men det  gör inte Firemaster 550 heller. Den kan få stamceller att bli fett istället för ben! Det visar en ny råttstudie  (ehp.niehs), och 2013 såg man att fosterexponering för medlet orsakar ångest, fetma och tidig pubertet hos råttor (ehp.niehs). 
Flamskyddsmedlet Firemaster 550 (FM 550) introducerades 2003 i USA som ett ekovänligt alternativ till de skadliga bromerade flamskyddsmedlen (kemi.se) som samma företag** tidigare hade salufört. FM 550 är en hybrid som innehåller den organiska fosforföreningen, TPP, trifenyl-fosfat, som liknar organiskt tenn och kan orsaka fetma, och den bromerade ftalaten TBPH, bis(2-ethylhexyl) tetrabromoftalat, som strukturellt liknar plastmjukgöraren DEHP, som kongressen har förbjudit i barnprodukter. Nu finns ämnena i allt från husdamm till barn och flamsäkra-isbjörnar!
Finns Firemaster 550 i Sverige? Inte i större skala, enligt Kemikalieinspektionen, då medlet inte är registrerat, vilket det måste vara om det tillverkas eller importeras med minst 100 kg/år av ett företag. Hm, men det skulle väl kunna finnas i importerade produkter, t ex giftiga-gymparedskap?
För övrigt har man hittat (andra) bromerade flamskyddsmedel även i mjölk. Eller var det ”bara” i bröstmjölk? (nbcnews) Nej, även i komjölk! Från GHANA!?? I Afrika!!? (terrapub)f Man tror att det kommer från importerat elektronikskrot. Användning av dylika medel kan vara motiverad i elektriska produkter, men jag har aldrig sett en soffa eller säng börja ryka av sig självt, däremot en gammal (sannolikt flamskyddad) dator.
*) Mycket mjölk ökar enligt en studie risken för bl a benskörhet, men hur såg dessa försöks-personers diet och livsstil ut i övrigt? Drack de icke ekologisk, homogeniserad mjölk? Det gör inte jag som håller mig till 1-2 små latte/dag ..Klarar jag mig då? (fotoakuten)
**) Nu marknadsför man ett ännu grönare brom- o. klorfritt flamskydd med hemligt innehåll…  
(Se tid.inlägg: ny-bromerad-värsting!) BLOGGPOSTA permalänk Fläskig av flamskydd!!

Flamsäkra gymnaster!

För en tid sen var jag på en gymnastikuppvisning. Inte helt angenämt. Barnen var visserligen jätte-duktiga, men det luktade syntetskunk i gympa-salen och jag hade precis läst att träningsmattor av polyuretan kan avge farliga flamskyddsmedel samt att gymnaster kan vara mer belastade än andra. Åtminstone i USA. Hur är det här?
Vad är det för material i dynorna, frågade jag Gunilla, en av ledarna. -Det vet jag inte, sa hon. men det kanske är galon utanpå. Hm. Galon är textil belagd med PVC (som kan innehålla hormonstörande ftalater) eller polyuretan. 
Så här plastigt luktade det inte i gympan när jag var barn, sa jag. - Vi har börjat rensa bort kemikalier på fritis nu, sa Gunilla. Vá bra, sa jag,
och eventuellt giftiga gympamattor kommer väl också att rensas bort före 2018 när skolan ska vara giftfri, antar jag. 
I ovannämnda studie testades 11 kvinnliga gymnaster i åldrarna 18–22 i östra USA. Deras blodserumkoncentration av det bromerade flamskyddsmedlet pentaBDE* var 4–6.5 gånger högre än hos normalbefolkningen. Snittkoncentrationen av pentaBDE, TBB** och TBPH** i handtorksprover var 2–3 högre efter träning jämfört med innan, vilket tyder på att gymnas-terna fick flamskyddsmedel på händerna under träningen. Genomsnittshalterna av ämnena var 1–3 gånger högre i gym-luft än i hemmen***. (pubs.acs.org).
TBB och TBPH är tillåtna i EU, men inte pentaBDE, som kan kan påverka inlärning, levern, spermaproduktion, mm (ki) och förbjöds 2004, så det kan väl inte finnas i gympa-dynorna? Fast det beror förstås på när de är inköpta.  
Några av dynorna var märkta ”Lawena_sport_ab” och ”HGB”, men jag har inte kollat med företagen. Myndigheten Kemikalieinspektionen kollade nyligen några andra sportartiklar, däribland yogamattor, men hittade få-förbjudna-ämnen, däribland några produkter med klorparaffiner.
*) PBDE, polybromerade difenyletrar, är ett samlingsnamn för tre bromerade etrar; pentaBDE, oktaBDE och dekaBDE. Skillnaden består i antal bromatomer (penta = fem, okta = åtta, deka=10 på grekiska, medan poly betyder många).
**) TBB och TBPH är ersättningsämnen för värsting-PBDEer (se även flamsäkra-isbjörnar!)
***) Det används generellt mer flamskyddsmedel i USA än i Sverige.
BLOGGPOSTA permalänk Giftiga gymparedskap?