Ftalater är kemiska ämnen som bl a används som mjukgörare i plast.
Det finns ftalater i tandlagningsmaterial, skriver uppmärksamme Ulf i ett mail. efter att ha lusläst Kemikalieinspektionens rapporter från 2014 (se Fler-ftalat-forbud), inte bara som förorening, som jag trodde*, utan som aktiva ingredienser i tandcement, kompositer (fyllningar) och proteser. En del är hormon- och fertilitetsstörande. Därför begränsas användningen.
Sex ftalater är förbjudna/reglerade i barnartiklar, och fr. o. m. 21 februari 2015 kommer fyra av dessa, DEHP, DBP, BBP och DIBP, att vara förbjudna i EU, om inte tillstånd har erhållits för ett specifikt ändamål. Sverige arbetar för begränsningar av nämnda fyra i flera produktkategorier, däribland accessoarer, kläder/skor samt heminredning. Men hur är det med muninredning**, där de de tre förstnämnda värstingarna tycks förekomma? Har hittat flera andra ftalater i tandlag-ningsmaterial, men jag måste nog kolla upp det en gång till.
””Vi har betydligt bättre koll på innehåll i kosmetika för utvärtes bruk, där innehållsförteckning är obligatorisk, än vi har på dentalprodukter som är avsedda att användas i kroppen, då tillver-kare av dentalmaterial väldigt sällan publicerar fullständiga innehållsförteckningar vare sig till pati-enter, tandvårdspersonal eller myndigheter, eftersom det inte finns något lagkrav att göra det”, skriver Ulf. Därför är det inte alltid så lätt att ta reda på om ett visst ämne finns i ett tandlagnings-material, något jag ibland får i uppdrag att göra. Man får söka i flera olika källor.  
Vilken källa ska man lita på när det gäller vid vilken nivå ftalater är farliga? Myndigheternas gränsvärden? Men tänk om ftalater är som fotbollshuliganer, där det kan räcka med några få för att en match ska ställas in. Läs mer Hormonstord-matematik!
*) Att plastkemikalien bisfenol A används flitigt i bl. a. kompositer är välkänt (bpa i-barntander, men att även ftalater används har varit mindre känt. Tänk om även vuxna kunde ömsa tänder, som 6-åringen på fotot, eller om vi åtminstone kunde få plastfria Klimatsmarta-fyllningar! 
**) Har nu frågat myndigheten vad som gäller. Se kommentarsfältet inom kort.
BLOGGPOSTA permalänk Mjukgörare i munnen!

Att man skulle kunna få eksem av mjukgörare låter som en paradox, men just BBzP, butylbenzylftalat, som är en vanlig ftalat i plastmattor, ökar risken för att småbarn ska få hudproblem om de utsätts i fosterlivet. Det visar en studie vid Columbia University.
bbzp-phthalate-womb-risk-eczema-kids De barn vars mödrar var mest exponerade löpte 50 % högre risk jämfört med barn till mammor med lägre exponering. Barnen (med afro-amerikanskt eller dominikanskt ursprung) bor i New York och 1/3 utvecklade eksem före 2 års ålder. Ännu en anledning att minska de kommunala ftalaterna, eller är det nåt annat i den plasten? Mer imorgon! 
Även forskning vid Karlstads Universitet visar på allergier hos barn av ftalater samt att ämnena tas upp på olika sätt! (Se även Dum dermatolog) BLOGGPOST permalänk Fnasig av ftalater!

Ftalater, som ofta kallas mjukgörare, finns bl a i mjuka plaster men även i hygienprodukter, mm. Man får dem i sig via huden eller genom att andas in dem, i enstaka fall äter man dem (kan finnas i frallor eller vitaminer?) Man vet att ftalater påverkar små barns utveckling negativt. Därför har några av dem förbjudits i barnprodukter. (EU förbud) men inte i föräldraprodukter!
Förbud i mamma-produkter?
Borde de inte förbjudas i allt som mammor använder, något som ofta inkluderar pappor som inte sällan använder rakvatten* med ftalater, samt produkter i hemmet t.ex. duschdraperier och plastmattor (se kap. Utmattad i ”boken”) och utomhus på lekplatsen – läs mer härifrån! ”Regeringen bör omgående stödja Danmarks förslag att förbjuda ftalater utifrån kombinationseffekter”, skriver Naturskyddsforeningen i en ny rapport om miljögifter_under_sängen (närmare bestämt i damm**).
Motorisk utveckling hos pojkar?!
Forskning från 2010 visar  ett möjligt samband mellan ftalat-nivåerna i gravida och ADHD hos deras barn, och en ny studie (från USA) bekräftar att ftalater är_farliga_for_foster (envirorep). Barnen testades vid 3 års ålder, medan de i en annan ny ftalatstudie  (i Korea) testades vid 6 månaders ålder, efter att nedbrytningsämnen från DEHP och DBP uppmätts hos deras 460 mammor under graviditeten. Högre halter kunde relateras till sämre mental och motorisk utveckling hos barnen, men bara hos pojkarna!? Ftalater verkar som anti-androgener, menar man (ehp03.niehs), men i den första nya studien drabbades även flickor!
Påverkas hela tiden!
Att barn påverkas negativt av ftalater under hela sin utveckling (kanske på olika sätt?) är klarlagt, enligt forskare (adhd). Tråkigt, för man kan anta att ”ftalat-familjer” fortsätter använda mjukgörare (av gammal vana) även efter barnens födelse. Så hur vet man att det är just fosterexponering som skadat barn i ovannämnda studier, om man inte har gjort kontinuerliga mätningar av ftalat-halterna? Svar: Det vet man inte, men barn är som känsligast då och tidigare djurstudier bekräftar ett sådant samband. 
Utsöndras fort!
Det positiva är att ftalater (i motsats till en del andra kemikalier) utsöndras relativt snabbt ur kroppen och att det därför lönar sig att undvika dem. Och så himla svårt är det egentligen inte. Fler tips senare!  P.s. Jag har inte lusläst nämnda artiklar!
P.s. 2. Barn kan även bli feta av ftalater – se förra inlägget! (Rakning & fötter: fotoakuten)
*) Mer information i kap. ”Doft- & Hygienhysteri” i ”kemikalieboken”. 
Tidigare rapport om Ftalater i damm    BLOGGLÄNKA  permalänk Mammas mjukgörare…