Ett enda par godkändes!

Av 11 analyserade par barnvantar fick endast ett godkänt av danska Forbrugerrådet Tænk Kemi.
9 par innehöll problematiska kemikalier som högfluorerade ämnen (typ teflon) eller nonylfenol-etoxilat (NPE) som bl a är miljöbelastande och misstänkt hormonstörande. test-kemi-i-vanter,
6 par vantar innehöll allergiframkallande formaldehyd, 3 över gränsvärdet, och ett (Coop
friends) mycket över gränsvärdet. 2 par innehöll mindre mängder av den hormon-störande ftalaten DEHP och 6 par låga halter organiska tennföreningar, som bl a kan skada fortplantningen.
De godkända vantarna är Frozen från H&M (företaget slutade sälja kläder med högfluorerad impregnering 2013, se Ofarliga-overaller)
P.s. Jag har fantastiska vantar i ekologisk ull från Finland, ruskovilla.fi. Finns även i barnstorlek.
Tagg: barnvantar kemikalier impregnering BLOGGPOSTA permalänk Kemikalier i barnvantar!

PFAS i 8 av 9 solkrämer!

Det finns 3.000 teflonliknade ämnen i omlopp, och de smygs in nästan överallt, till och med i kosmetika och solkräm, något som inte framgår av innehållsdeklarationen. Därför behövs ökad-rapportering-av-högfluorerade-amnen, skriver myndigheten Kemikalieinspektionen i en rapport om PFAS (som ämnena också kallas*). 
För över 1.500 av de PFAS som har identifierats på världsmarknaden saknas information om hur de används. Det beror bl a på att de finns i varor som importeras till EU, samt att gränserna för vad som behöver rapporteras är för höga i förhållande till den låga koncentration som behövs för att uppnå önskad effekt. (Mängder under 100 ton per år (1 ton per år efter maj 2018) behöver inte redovisas alls av tillverkare och importörer. 
I en japansk studie från 2012 som myndigheten ovan refererar till (ncbi) (sciencedirect) hittades PFAS i 13 av 15 kosmetiska produkter samt i 8 av 9 solkrämer. Har försökt få tag på hela studien för att få veta vilka solkrämer det rör sig om, men inte lyckats (än),
Men jag har hittat en 10-i-topp-lista på solskyddsprodukter i Japan, där Nivea Sun Protect Water Gel SPF 30 står överst (guide-to-sunscreen-in-japan) Hm. Sannolikt finns de här ämnena i produkter som åtminstone i någon mån (?) ska tåla vatten. Det bör solskydd för barn göra,  läser jag på Eucerins solkrämssida. Dessa produkter tillverkas (precis som Nivea) av Beiersdorf.
Högt rekommenderade, enligt mitt lokala Apotek. Hm. Ett solskyddsmedel (SP50) för barn inne-håller bl a ”acrylates/C10-30 alkyl acrylate crosspolymer” (AACP). Vad sjuttsingen är det? Är det både en hydrofob som hatar vatten och en vattenälskande s.k. hydrofil, som det påstås på en webb-sida? Mer senare. *) Se Fluorerad-förvirring BLOGGPOSTA permalänk Högfluorerade hot!

Är ordet högfluorerad lättbegripligt?

Högfluorerade ämnen i miljön ska begränsas, enligt Miljöministern i Svd
Vad tänker du på när du hör ordet högfluorerad, frågar jag hälsomedvetne grannen Calle. Svar: -Jag tänker på tandkräm med mycket fluor i! Det gör nog inte myndigheten Kemikalieinspektionen som numera använder högfluorerad istället för perfluorerad ”för att det kan-
ske ska vara lite mer lättbegripligt för gemene man”, men mannen Calle begriper varken eller.
Men Teflon vet han vad det är och han förknippar det inte med tandvård*. Fast varför inte för-resten? Ett snabbhärdande Teflonskikt** på tänderna kanske vore mer effektivt mot tandtroll än fluor? (mer om förvirringen ang. fluorerat (som teflon) o. grundämnet fluor i skidvalla &-fluortant)
Vissa grundämnen som ex. kol och väte (kolväten) gillar att hänga och bilda olika molekyler ihop, men fluor är ingen polare de självmant skulle välja, och grundämnet fluor, som är typ lite ego, föredrar ofta att umgås med sig självt i naturen (som fluorid) framför att befatta sig med kol. Men det skiter kemister i när de tvångsplacerar fluor som ersättare för väte (i ett kolväte)!
Men skulle ju kunna tro att fluoratomer skulle ta varje tillfälle i akt att hoppa av ett så onatur-ligt arrangemeng, men det är precis tvärtom. Likt medlemmar i en religiös sekt, förlorar de snabbt sin personlighet och blir till en del av något större som HATAR vatten, fett, smuts och eld, varför många människor (och brandmän) älskar att ha denna molekyl på ex. jackor och i brand-skum, kanske för att de inte har upplysts om de långsiktiga nackdelarna, att den fäster på krop-pens proteiner, kan skada levern och sköldkörteln, orsaka tidigt klimakterium mm, och typ aldrig bryts ner! (Avprogrammering tycks bita föga på dessa kemiska, högfluorerade sekter..).
Perfluorerade ämnen är ett problematiskt samlingsnamn för (ca 800) fluorkarboner eller fluor-plaster (som de också kallas ibland), då prefixet ‘per’ betyder alla, dvs att alla väteatomer i kolked-jan har ersatts med fluor, vilket långt ifrån alltid är fallet*, men vad betyderr ‘hög’ i högfluorerad?
Samlingsnamnet PFAS används också, bl a av Miljöministern ovan och forskare (se Impregnering-i-hjärnan), men förkortningen kan lätt förväxlas med PFOS, en av två värstingPFAS***.
PFAS är inte ens entydigt. På Kemikalieinspektionens sida står ex. slutbokstaven S för olika saker (sulfonates resp. substances) i olika artiklar. Varför, frågar jag via mail.
———————————————————————————————————————————-
SVAR: Hej! Den här ämnesgruppen har ju inte varit aktuell så länge***, och sedan 2000 då intresset startade så har man insett att gruppen fluorerade ämnen är väldigt komplex. Det har där-för varit en succesiv utveckling av terminologin både i forskarvärlden och i myndighetsvärlden.
Beroende på när en text är skriven (och kanske av vem) så kan terminologin skilja sig åt. Beroen-de på språk så kan den också skilja sig åt (perfluorinated alkyl acids-PFAA; perfluorerade alkylsyror-PFAS). Dessutom har intresset under resans gång breddats från perfluorerade ämnen till att nu också inkludera polyfluorerade**** ämnen (t.ex. för att de kan nedbrytas till perfluorerade ämnen). Idag försöker vi använda PFAS för polyfluorerade alkyl substanser när vi skriver svenska texter, eller alternativt högfluorerad för att det kanske ska vara lite mer lättbegripligt för gemene man. Eftersom detta är ett dynamiskt område så lär terminologi-förvirringen bestå, och kanske ändras terminologin ytterligare med tiden. Mvh Bert-Ove Lund
*) Användning av ordet fluorering (fkarlson) om fluortandkräm bidrar till förvirringen.
**) I en studie satte man in teflon i tänderna på apor, men jag kan inte hitta länken.
***) Värstingämnena PFOA och PFOS började (så smått) produceras i slutet av 1940-talet.
****) prefixet poly betyder många. Se även Miljögift-i-barnstövlar o. Scotchgard-skadar-säl!
BLOGGPOSTA permalänk Fluorerad förvirring!