Flossar du med miljögift?

Är det typ Teflon i tandtråden från Glide och Johnson & Johnson, frågar jag på närmsta Apotek, efter att Anders Finnson vid Svenskt Vatten nyligen aktualiserade problemet i tv.4.
Man vet inte. Man har aldrig fått frågan (det har man visst, för jag har frågat förut, för flera år sen). Man söker frenetiskt i datorn.
Glides tandtråd innehåller Teflon (PTFE*) som har behandlats med bivax, visar det sig. Vad Johnson & Johnsons tandtråd innehåller får man inte fram, utom att den är belagd med ett mikrokristallin-vax. Vad det är vet man inte, men jag hittar ett patent från 1997 där det framgår att det kan baseras på insekter (bivax), djur, plantor eller petro-leum. Det framgår också att det vid tidpunkten i fråga fanns tre patent på PTFE (teflon) i tandtråd. 
Teflon-lika ämnen har hittats i Easyslide från Jordan och Colgate mint, i form av två olika s.k. fluortelomerer** (FTOH) i en nordisk studie.. Därtill värstingen PFOA (ursprungsämnet vid Teflon-framställning) i låga halter. FTOH är något mindre skadliga i sig, MEN de kan brytas ner till PFOA (inlägg). Om ämnena fanns i ytbehandlingen eller i tråden framgår ej.
Själva tråden kan även bestå av en annan plast; nylon (se Desert Essence nedan), som inte är ett miljögift, men precis som teflon tillverkas av petroleum.
Det gäller även tandtråd i bygelhållare som ofta innehåller teflon. Det gör inter Plackers extra starka Tuffloss som varken innehåller teflon eller nylon (prne). Så vad innehåller den då? Det vet man (förstås) inte på Apoteket***, men det vet importören, Stefan Hanson: – Polyetylen med hög täthet, HDPE, säger han (naturell eller med syntet-mint). En jämfört med teflon rätt snäll plast.
Nåt av det snällaste torde vara tråd av silke (med bivax), som dock bara kan beställas på nätet (Radius -Floss) och tandstickor av trä förstås. De senare användes av Neandertalare redan för över 600.000 år sen (wiki), medan tandtråd uppfanns 1819 (wiki).
Medan tandkräm klassificeras som en kosmetisk hygienprodukt (beskrivs här) som måste innehållsdeklareras, räknas tandtråd som en vara för mekanisk rengöring, och man får förlita sig på Produktsäkerhetslagen, och Kandidatflistan med särskilt farliga ämnen som är informations-pliktiga till konsument vid förfrågan (se även kommentar 1), förutsatt att halterna överstiger 1000 mg/kg, vilket de inte alltid gör**. Ämnen som kan brytas ner till värstingen PFOA ingår inte.

ANNONS. Tandtråd av nylon med teetrea eller mint. Finns i välsorterade hälsokostbutiker.

Det kan dock finnas gränsfall då tandtråd ”avsedd att agera som ”ett transportmedel” för att leverera en substans eller en beredning till tänderna eller tandköttet” kan klassificeras som en kosmetisk eller en medicinsk-teknisk produkt i EU. Det framgår av en länk jag fått via Kerstin Kahlén, Läkemedelsverket: eu/borderline-products. Hm. Om det nu gör nån skillnad? P.s. Ämnena (PFAS) bör fasas ut hör jag i skrivande stund i P1 Morgon, Svenskt Vatten vill slippa dem.
—————————————————————————————–
*) PTFE = polytetrafluoretylen. Kan förekomma under andra namn.
**) 6:2 och 8:2 i medelhalt 0,4 mg/kg resp. 2,5 mg/kg,
FTOH finns även i matförpackningar o. skidvalla.
***) Jag har inte fått godtagbara svar på något (av 4) Apotek.
Mer att läsa: Am-i-really-flossing-with-teflon Madehow/DentalFloss. Healthy-mouths-dental-floss
harmful-ingredients-dental-floss kemi.se/6-15-högfluorerade-amnen Inlägg: Hogfluorerade-hot/
Tagg: giftfri tandtråd giftfri tandtråd Teflon tandtråd Teflon tandtråd FTOH FTOH flossa flossa PFAS
Stora fotot: Carcinogens-on-your-dental-floss? BLOGGPOSTA permalänk Teflon i tandtråden!

Vart-tredje-impregneringsmedel-innehäller-far-liga-ämnen, enligt en rapport från Svenskt Vatten
Totalt 20 produkter (skosprejer) testades och i ytterligare en tredjedel finns spår av ämnena. 
Det handlar om s.k. fluortelomerer (FTOH), högfluorerade ämnen som kan brytas ner till värs-tingar som PFOA (det ursprungliga teflonämnet). 
Två produkter med höga FTOH-halter är mär-kta med vilseledande information. ”På Granger’s 2 in 1 Cleaner & Proofer, som säljs på bl.a Stadium, står: Miljöanpassad. På Boston Water-based Protector, som säljs på bl. a Din Sko, står: ”Produkten är framställd utan de farliga ämnena PFOS och PFOA.” 
Hm. Något som har framställts med hjälp av PFOA sedan 1970-talet är Goretex, som finns på färdigimpregnerade skor, mm (wiki). Ett membran som andas, enligt reklamen, sant men ändå vilseledande, och 2014 meddelade företaget att man helt har slutat använda PFOA i tillverkningen (gore/innovation), dock utan att tala om vad man använder i stället. Kanske FTOH? Eller PFBS som finns i Scotchgard-som skadar-säl?
För övrigt finns det i alla fall ofarliga-overaller utan några av dessa ämnen.
P.s. PFOA/PFOS bryts varken ner i miljön eller i kroppen.
Svenskt Vatten har även låtit testa två personer som har lämnat blod för analys. Hos båda fanns PFOS och andra högfluorerade ämnen i blodet. Ingen av dem har sanno-likt varit onormalt utsatt för PFAS. Se även tid. inlägg om bl a FTOH (som även finns i skidvalla): Impregnering-i-hjarnan Högfluorerade-hot  Gore-tex-klimatkoll! (kemi/högfluorerat PFOS/PFOA)
Tagg: impregnering skovax skospray skosprej Goretex
(svd-miljogifter-i-skosprej) BLOGGPOSTA permalänk Vilseledande om vax!

Felaktigt om FTOH-test!

Påsar med mikropopcorn är ofta impregnerade på insidan med fettavvisande s.k. fluortelomerer som FTOH, som i kroppen kan omvandlas till miljö-giftet PFOA* (”Teflon-ämnet”). Det har forskaren
Helena Nilsson visat (se Impregnering i hjärnan). 
(Se även miljogift-i-mikropopcorn). 
Finns FTOH även i påsar med ekologiska mik-ropopcorn från YUM-KAH. frågade jag importören (Ekologistik) för en tid sen (Se inlägg), vilket ledde till att jag fick ett certifikat på franska från underle-verantören, test på tungmetallemissioner** och produktblad på limmer som har använts i påsen (typ polyvinylacetat och akrylat), men inget om fluortelomerer. Därtill ett påstående så skumt att jag mailade det till nämnda Helena Nilsson som svarade: ”Leverantören skriver att inget labb kan analysera FTOH. Det är totalt felaktigt. Jag och många andra har gjort det många gånger.”
Bad importören om kontaktuppgifter till tillverkaren i USA som bl a visade sig ha en helt
BIOLOGISKT NEDBRYTBAR mikropopcornpåse i sitt sortiment. (packagingconcept).
En sådan kan inte innehålla ovannämnda gifter. Varför används inte den i YUM-KAH, frågade jag importören, som svarade att man ska undersöka möjligheten. Jag har inte undersökt vad den håll-bara mikropopcorn-påsen innehåller, men nån nyfiken läsare kanske känner sig manad?  
*) PFOA finns på EUs Kandidatlista för särskilt giftiga ämnen, som är informationspliktiga till konsument vid förfrågan. Gäller detta även ämnen som FTOH som kan omvandlas till PFOA?
**) Misstänker att tungmetaller kan finnas i färgen på påsarna (?) 
BLOGGPOSTA permalänk Misstänkt mikropoppåse!

Det finns värre bovar …

Livsmedelsverkets-nya-miljöanpassade-kostrad
presenterades i veckan, men hur miljöanpassade
var deras råd till Svt i oktober? Var det gamla råd vi nyligen fick via konsumentmagasinet Plus?
”Plus är på din sida. Vi testar allt från stort till vardagligt”, heter det i tv-reklamen. Men inte alltid det mest relevanta ur miljö- och hälsosynpunkt, tän-kte jag, när Plus testade micropopcorn med fo-kus på smak och pris samt antalet poppade korn,
utan att beröra tillsatser eller den ofta förekom-mande miljö- och hälsofarliga, fettavvisande im-preg-neringen på förpackningarnas insida. (Perflourerade-amnen-PFOS-PFOA-m.fl.) 
Efter att PFOA-medvetna konsumenter hört av sig till Plus meddelade man att perfluorerade-ämnen-i-popcorn-inte är ett stort-problem. Varken för hälsan eller miljön, enligt Anders Glynn, ex-
pert vid Livsmedelsverket. Vi får i oss mer från mat och dryck än från förpackningar, menar han, och produktionen av impregnerade kläder och användning av brandskum är mycket värre bovar i sammanhanget än mikropopcornpåsar, vilket säkert stämmer, men det är ju inte alla bovar som vi konsumenter enkelt kan välja bort.  
Vi kan tyvärr inte välja vilka släckmedel som används av brandförsvaret, särskilt inte de som användes FÖRR och som har förorenat dricksvattnet på flera håll i landet med PFOS, men vi kan välja snällare vattentätt, så att klädtillverkarna (på andra sidan jorden) skärper sig, och vi kan defi-nitivt välja popcorn. (Många miljöbovar små, heter det inte så?) Undrar förresten vart alla små bovpåsar tar vägen*. Återvinns de eller hamnar de i soporna-och hur mycket mikropop-PFOA eller dylikt hamnar (och stannar) i våra kroppar? 
Tjugo procent av den individuella kroppsbördan av PFOA kan komma från mikropopcorn om man konsumerar 10 påsar om året och 1 % av de fluortelomerer** som ofta har ersatt PFOA, omvandlas till PFOA, enligt ett larm från den amerikanska miljömyndigheten 2005. Popcorn-påsar innehåller mer beläggning än andra förpackningar, och detta tillsammans med den höga tillag-ningstemperaturen gör att man kan få i sig 100 gånger mer från mikropopcorn (0,017 ppb***/påse) än från en teflonpanna om den inte hettas upp till mer än 175 grader. (pubs.acs) 
Enligt Glynn saknas det kunskap om vad perfluorerade ämnen har för effekter på människor, något som inte alla håller med om, vilket har lett till att PFOS har förbjudits och att tillverkare fasar ut PFOA, som finns på EU:s kandidatförteckning för särskilt giftiga ämnen, men det sist-nämnda till trots kommer nog ingen att behöva uppsöka akuten efter fredagsmys med FTOH/-PFOA-popcorn. Hormon- och klimatstörande*** ämnen är sällan akut giftiga. De jobbar långsamt.
Långsam är också min utredning av popcornpåsar för ekologiska mikropopcorn (se miljogifter-i-mikropop) som jag nu efter påminnelse från en läsare har återupptagit. Mer senare. 
För övrigt får jag väl utgå ifrån att även Anders Glynn nu har miljöanpassat sina mikropopråd 
*) Jag kollade två mikropoppåsar hos Ica. På en stod det att den skulle läggas i hushållssoporna och på en annan att den ska återvinnas som plast. Hos återvinningscentralen hittar jag ingen info. om hur dylik impregnerad plast tas om hand.  Så jag har mailat och frågat.
**) Läs om bl a fluortelomerer som FTOH i inlägget impregnering-i-hjarnan! (wiki/Fluorotelomer) 
***) Plast borde inte förbrännas, för då bildas koldioxid, hävdar forskare. (sverigesradio)
(Svt: miljogift-i-klader-o. popcornpasar) BLOGGPOSTA permalänk Miljögift i mikropopcorn

Kemi-industrin ligger alltid steget före!

Internetknark-väller-in i landet, skriver Skånskan idag. Knarktillverkare brukar vara snabba med att lansera nya preparat när de gamla har förbjudits. Detsamma gäller kemikalieindustrin. Det anser forskaren Helena Nilsson som har ägnat mycket tid åt fett- och vattenavvisande kemikalier (s.k. perfluorerade ämnen) och har upptäckt att FTOH* från skidvalla kan brytas ner till det giftigare perfluorerade ämnet PFOA i kroppen:
SE VIDEO! Även forskarna ligger efter. Det tar ju lite tid att genomföra vetenskapliga studier, men Helena Nilsson hoppas att alla ämnen som kan omvandlas till PFOA ska förbjudas i EU.  *) Skidvalla-ämnet FTOH kan även finnas i miljögiftiga-mikro-popcorn.
Foto lagbok: fotoakuten BLOGGPOSTA permalänk Lagen ligger efter..!

Om vi vill kunna springa omkring i regnet utan att bli blöta, steka i non-stickpanna, ha reptåliga glasögon och en fläckavvisande soffa, måste vi då vara beredda på att betala ett pris i form av ex. störd fertilitet och förstorade leverceller, som är de hälsoproblem som främst förknippas med impregneringsämnen, s.k. PFAS (eller PFC)? Eller är det nån annan som betalar? 
Omvandlas från skidvalla i kroppen!
Visserligen har de giftigaste och mest svårnedbrytbara, PFOS och PFOA, förbjudits respektive avvecklas, men de tillverkas fortfarande i Kina och snällare impregnering, t ex FTOH, som nu ofta används i ex.  skidvalla kan omvandlas till PFOA i kroppen, vilket medför en ökad risk. Det har forskaren Helena Nilsson, visat. (miljöoaktt) (oru)
Forskningsbehovet diskuterades
Jag har tidigare intervjuat Nilsson (Skiddoping) och förra måndan del-
tog hon (liksom jag) vid Naturvårdsverkets konferens ”Riskbedömning-av-perfluorerade-ämnen”, där den svenska perfluoreliten diskute-
rade Daniel Borgs (från KI) PFAS-presentation.
23 PFAS i oss!
Man har hittat 23 (av 800) PFAS i den svenska befolkningen, men allmänbefolkningen är, enligt Borg, trots detta inte i riskzonen när det gäller levertoxicitet och fertilitetsstörning, bara vissa grupper. Hm, så då är lugnt även om man råkar bo i ”toxiska Tullinge”, men knappast i Mid-Ohio Valley (där det pågår en PFOA-relaterad rättsprocess) och hur är det med övriga hälsoeffekter, t ex sänkt immunförsvar? Vaccin & kemikalier Och vad händer om ämnena hamnar i hjärnan, vilket de enligt Urs Berger vid ITM (Stockholms Universitet), kan göra. Åtminstone i måshjärnor*! PFASs gull Suppl 
PFAS i våra hjärnor?
Våra-hjärnor-ar-som-hönshjärnor, skriver Svd. Funktionellt likartade alltså.
Hamnar PFAS även i våra hjärnor, frågar jag Berger i en telefonintervju. – Ja, det är mycket troligt, blir svaret. Finns den fett- och vattenavvisande’ funktionen kvar då? -Ja, det gör den! Kroppen kan tro att det är naturliga fettsyror och bygga in dem i cellväggarna. Hm. Mer senare.   
Från sportbutik till vatten?
Åter till mötet och måsarna som lever på fisk. -Men hur hamnar PFAS i vattnet, frågade någon. Via luften, svarade Berger. Från tillverkning och användning. -Man har uppmätt förhöjda halter PFAS i luften i sportbutiker, sa Helena Nilsson. (Och hur är det i barn-butiker? se Perfluorerad polare)   
Synergieffekter, distribution och styrmedel!
Synergier (Giftiga giftermål) med andra typer av ämnen kan inte uteslutas, sa Borg, dock inte mellan olika PFAS eftersom de är alltför likartade. Av samma skäl kanske det inte behövs forskningsdata för alla. Däremot behövs det mer information om hur ämnena distribueras i kroppen, tyckte flera, samt om hur mycket PFAS som finns i omlopp, tyckte jag. Små mängder (typ i perfluorerad polish), behöver inte anmälas till produktregistret (där 20 ton finns registrerade) och möjligheten att införa fler politiska styrmedel diskuterades. Men även om det skulle införas begränsningar så kommer ämnena att finnas kvar länge, särskilt i atmosfären där några stannar i tusentals år som de potenta växthusgaser de är (Kemikalier & klimat).
P.s. Se svar från OBH Nordica i kommentar till keramisk stekpanno Foto: Helena Nilsson, Daniel Borg, mås (fotoakuten),  skidvalla BLOGGPOSTA permalänk Impregnering i hjärnan!