<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Kemikaliedetektiven &#187; Bly</title>
	<atom:link href="http://kemikaliedetektiven.se/wordpress/tag/bly/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress</link>
	<description>Hur man undviker miljögifter i vardagen</description>
	<lastBuildDate>Fri, 14 Apr 2017 17:51:19 +0000</lastBuildDate>
	<generator>http://wordpress.org/?v=2.9.1</generator>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
			<item>
		<title>KAFFE MOT KVICKSILVER!</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2016/10/03/kaffe-mot-kvicksilver/</link>
		<comments>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2016/10/03/kaffe-mot-kvicksilver/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 03 Oct 2016 18:55:51 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[Bly]]></category>
		<category><![CDATA[filter]]></category>
		<category><![CDATA[kaffesump]]></category>
		<category><![CDATA[kvicksilver]]></category>
		<category><![CDATA[silikon]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=107522</guid>
		<description><![CDATA[Kaffesump renar vatten från tungmetaller!]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h2><a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2016/09/103961326-PP092116CoffeeFilter2.530x298.jpg"><img class="alignleft size-thumbnail wp-image-107523" title="103961326-pp092116coffeefilter2-530x298" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2016/09/103961326-PP092116CoffeeFilter2.530x298-150x150.jpg" alt="" width="150" height="150" /></a><span style="color: #800000;">Sump + silikon separerar metaller!</span></h2>
<p><strong>Ett filter </strong>av kaffesump och silikon kan rena vatten från bly och kvicksilver.<br />
(<a href="http://www.takepart.com/article/2016/09/26/coffee-grounds-waste-water-filter-lead-mercury-poisoning"><strong>takepart.com</strong></a>) Låter bra! Undrar om det funkar på tungmetallen* kadmi-um också? Så att man kan få bort den från det avloppsvatten som blir rötslam som används på åkrarna** och sen hamnar i vår mat.  <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2014/11/23/ekobondens-energibajs/ "><br />
</a><strong>Kanske dags att börja samla in</strong> och återanvända de tonvis med kaffe-sump som nu hamnar i soporna!? Tandläkarmottagningar skulle ju t ex kunna använda sin egen sump i sina kvicksilveravskiljare. Tillsammans med silikon.<br />
*) kvicksilver, bly och kadmium är de giftigaste tungmetallerna.<br />
**) <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/kommuner-sager-ja-till-slamspridning/">Allt fler kommuner säger ja till slamspridning</a> <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2014/11/23/ekobondens-energibajs/ ">Ekobondens energibajs.</a><br />
Tagg: <span style="color: #333333; font-family: 'Lucida Grande', Verdana, Arial, 'Bitstream Vera Sans', sans-serif; font-size: 11px; line-height: 19.8px; white-space: nowrap;"> filter </span><span style="color: #333333; font-family: 'Lucida Grande', Verdana, Arial, 'Bitstream Vera Sans', sans-serif; font-size: 11px; line-height: 19.8px; white-space: nowrap;"> filter </span><span style="color: #333333; font-family: 'Lucida Grande', Verdana, Arial, 'Bitstream Vera Sans', sans-serif; font-size: 11px; line-height: 19.8px; white-space: nowrap;">Bly </span><span style="color: #333333; font-family: 'Lucida Grande', Verdana, Arial, 'Bitstream Vera Sans', sans-serif; font-size: 11px; line-height: 19.8px; white-space: nowrap;">Bly </span><span style="color: #333333; font-family: 'Lucida Grande', Verdana, Arial, 'Bitstream Vera Sans', sans-serif; font-size: 11px; line-height: 19.8px; white-space: nowrap;">kaffesump </span><span style="color: #333333; font-family: 'Lucida Grande', Verdana, Arial, 'Bitstream Vera Sans', sans-serif; font-size: 11px; line-height: 19.8px; white-space: nowrap;">kaffesump</span><span style="color: #333333; font-family: 'Lucida Grande', Verdana, Arial, 'Bitstream Vera Sans', sans-serif; font-size: 11px; line-height: 19.8px; white-space: nowrap;"> </span><span style="color: #333333; font-family: 'Lucida Grande', Verdana, Arial, 'Bitstream Vera Sans', sans-serif; font-size: 11px; line-height: 19.8px; white-space: nowrap;">silikon </span><span style="color: #333333; font-family: 'Lucida Grande', Verdana, Arial, 'Bitstream Vera Sans', sans-serif; font-size: 11px; line-height: 19.8px; white-space: nowrap;">silikon </span><span style="color: #333333; font-family: 'Lucida Grande', Verdana, Arial, 'Bitstream Vera Sans', sans-serif; font-size: 11px; line-height: 19.8px; white-space: nowrap;">kvicksilver</span><span style="color: #333333; font-family: 'Lucida Grande', Verdana, Arial, 'Bitstream Vera Sans', sans-serif; font-size: 11px; line-height: 19.8px; white-space: nowrap;"> </span><span style="color: #333333; font-family: 'Lucida Grande', Verdana, Arial, 'Bitstream Vera Sans', sans-serif; font-size: 11px; line-height: 19.8px; white-space: nowrap;">kvicksilver<br />
</span>Originalartikel: <a href="http://pubs.acs.org/doi/abs/10.1021/acssuschemeng.6b01098">pubs/acs.org</a> BLOGGPOSTA <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2016/10/03/kaffe-mot-kvicksilver/">permalänk</a> Kaffe mot kvicksilver!</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2016/10/03/kaffe-mot-kvicksilver/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>BLINKANDE BLYSULOR!</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2016/04/16/blinkande-blysulor/</link>
		<comments>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2016/04/16/blinkande-blysulor/#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 16 Apr 2016 15:19:09 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[återkallande]]></category>
		<category><![CDATA[barnskor]]></category>
		<category><![CDATA[Bly]]></category>
		<category><![CDATA[konsumenträtt]]></category>
		<category><![CDATA[pengarna tillbaka]]></category>
		<category><![CDATA[Rapex]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=101666</guid>
		<description><![CDATA[Hur funkar EUs varningssystem för giftiga varor?]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h2><a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2016/04/sko-ulovlig-bly-web.gif"><img class="alignleft size-medium wp-image-101669" title="sko-ulovlig-bly-web" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2016/04/sko-ulovlig-bly-web-300x144.gif" alt="" width="300" height="144" /></a><span style="color: #3ef30b;">Giftiga barnskor åter-<br />
kallas bara i Danmark!?</span></h2>
<p><strong>Efter att danska Miljöstyrelsen </strong>nyligen hittade <a href="http://kemi.taenk.dk/bliv-groennere/boernesko-ulovlig-kemi-fundet-i-blinkende-saaler">förbjudna halter bly i de blinkande sulorna </a>på tre* barnskor (Spiderman, KangaRoos och Skofus) kan danska konsumenter få pengarna tillbaka.<br />
<strong>Får vi det i Sverige också?</strong><strong> </strong><strong><br />
</strong>Myndigheten Kemikalieinspektionen: <em>Vi kan tyvärr inte svara på frågan om man kan få tillbaka pengar, eftersom det inte är något som regleras i de regelverken som innehåller själva begräns-ningen. Men eftersom det är en olovlig produkt som har sålts så låter det väl rimligt att man kan lämna tillbaka den. Vi föreslår att du istället frågar Konsumentverket som kanske kan veta eftersom de har mer regler kring reklamationer och liknande.</em><br />
<strong>Får kontakt med en jurist </strong>vid nämnda verk, Åsa Persson, som säger att &#8221;även andra myndig-heter kan använda <a href="http://www.hallakonsument.se/klaga-angra-eller-anmala/vad-lagen-sager/produktsakerhetslagen/">Produktsäkerhetslagen</a> och se till att en vara återkallas på ett korrekt sätt&#8221; (det finns tre sätt) samt upplysa konsumenterna om detta på sin sida.<br />
<strong>Hm. Det enda Kemikalieinspektionen</strong> brukar upplysa om när man hittar förbjudna halter metal-ler, cancerframkallande eller hormonstörande ämnen i en vara är att &#8221;försäljningen har stoppats&#8221; samt att &#8221;företaget har anmälts till miljöåklagare&#8221; (se <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2016/04/11/leksaksforetag-anmals/ ">Leksaksföretag ånmäls</a>) Det är väl bra, men räcker det? Borde inte allt som återkallas i ett annat EU-land även återkallas i Sverige?<br />
<strong>-Via <a href="http://europa.eu/rapid/press-release_MEMO-14-214_sv.htm">Rapex</a> kan myndigheter</strong> i ett EU-land omedelbart varsko andra EU-länder när man hittar förbjudna ämnen, säger Åsa Persson. Hm. Då borde nämna blysulor redan ha varningsblinkat även hos svenska myndigheter! Så hur bra fungerar systemet i praktiken egentligen?<br />
<em><strong>&#8221;Den information som myndigheterna får </strong>från Rapex bearbetas och man undersöker om de rapporterade produkterna finns på den svenska marknaden. Detta leder ibland till att svenska företag blir kontaktade om de tillhandahåller produkter som finns i Rapex veckorapport&#8221;, </em>skriver Konsumentverket. Alla rapporter är tillgängliga via länk här: <a href="http://www.konsumentverket.se/Foretag/Produktsakerhet/Fragor-och-svar-om-produktsakerhet/">frågor/svar/rapex</a>. Det är ju bra!<br />
Eventuell ytterligare information kommer att läggas ut i kommentarsfältet.<br />
P.s. Bly i sulor är inte akut giftigt vid användning. *) Miljöstyrelsen kontrollerade totalt 74 varor.<br />
Tagg: <span style="color: #333333; font-family: 'Lucida Grande', Verdana, Arial, 'Bitstream Vera Sans', sans-serif; font-size: 11px; line-height: 19.8px; white-space: nowrap;">bly</span><span style="color: #333333; font-family: 'Lucida Grande', Verdana, Arial, 'Bitstream Vera Sans', sans-serif; font-size: 11px; line-height: 19.8px; white-space: nowrap;"> barnskor</span><span style="color: #333333; font-family: 'Lucida Grande', Verdana, Arial, 'Bitstream Vera Sans', sans-serif; font-size: 11px; line-height: 19.8px; white-space: nowrap;"> bly</span><span style="color: #333333; font-family: 'Lucida Grande', Verdana, Arial, 'Bitstream Vera Sans', sans-serif; font-size: 11px; line-height: 19.8px; white-space: nowrap;"> barnskor</span><span style="color: #333333; font-family: 'Lucida Grande', Verdana, Arial, 'Bitstream Vera Sans', sans-serif; font-size: 11px; line-height: 19.8px; white-space: nowrap;"> konsumenträtt</span><span style="color: #333333; font-family: 'Lucida Grande', Verdana, Arial, 'Bitstream Vera Sans', sans-serif; font-size: 11px; line-height: 19.8px; white-space: nowrap;"> konsumenträtt</span><span style="color: #333333; font-family: 'Lucida Grande', Verdana, Arial, 'Bitstream Vera Sans', sans-serif; font-size: 11px; line-height: 19.8px; white-space: nowrap;"> pengarna tillbaka</span><span style="color: #333333; font-family: 'Lucida Grande', Verdana, Arial, 'Bitstream Vera Sans', sans-serif; font-size: 11px; line-height: 19.8px; white-space: nowrap;"> pengarna tillbaka<br />
</span><span style="color: #333333; font-family: 'Lucida Grande', Verdana, Arial, 'Bitstream Vera Sans', sans-serif; font-size: 11px; line-height: 19.8px; white-space: nowrap;">återkallande </span><span style="color: #333333; font-family: 'Lucida Grande', Verdana, Arial, 'Bitstream Vera Sans', sans-serif; font-size: 11px; line-height: 19.8px; white-space: nowrap;">återkallande<span style="line-height: 19.8px;"> Rapex</span><span style="line-height: 19.8px;"> Rapex </span></span>BLOGGPOSTA <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2016/04/16/blinkande-blysulor/">permalänk</a> Blinkande blysulor!</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2016/04/16/blinkande-blysulor/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>FÖRBJUDET I ELEKTRONIK!</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2016/03/18/forbjudet-i-elektronik/</link>
		<comments>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2016/03/18/forbjudet-i-elektronik/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 18 Mar 2016 08:34:34 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[Bly]]></category>
		<category><![CDATA[farliga kemikalier i elektronik]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=101132</guid>
		<description><![CDATA[4 av 10 produkter innehöll förbjudna ämnen!]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h2><a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2016/03/julihand13-0211.jpg"><img class="alignright size-thumbnail wp-image-101134" title="julihand13 021" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2016/03/julihand13-0211-150x150.jpg" alt="" width="150" height="150" /></a><span style="color: #000080;">4 av 10 produkter innehöll<br />
förbjudna ämnen!</span></h2>
<p><strong>28 surfplattor, 19 mobiltelefoner</strong> och två laddare analyserades.<br />
Alla innehöll farliga kemikalier. Fyra av tio produkter innehöll förbjudna kemikalier som till exempel kortkedjiga klorparaffiner liksom den giftiga tungmetallen bly i lödningarna. Läs mer på <a href="http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article22466927.ab">Aftonbladet.se</a>.<br />
Tagg:<span style="color: #333333; font-family: 'Lucida Grande', Verdana, Arial, 'Bitstream Vera Sans', sans-serif; font-size: 11px; line-height: 19.8px; white-space: nowrap;"> bly</span> <span style="color: #333333; font-family: 'Lucida Grande', Verdana, Arial, 'Bitstream Vera Sans', sans-serif; font-size: 11px; line-height: 19.8px; white-space: nowrap;">bly</span><span style="color: #333333; font-family: 'Lucida Grande', Verdana, Arial, 'Bitstream Vera Sans', sans-serif; font-size: 11px; line-height: 19.8px; white-space: nowrap;"> </span><span style="color: #333333; font-family: 'Lucida Grande', Verdana, Arial, 'Bitstream Vera Sans', sans-serif; font-size: 11px; line-height: 19.8px; white-space: nowrap;">farliga kemikalier i elektronik</span><span style="color: #333333; font-family: 'Lucida Grande', Verdana, Arial, 'Bitstream Vera Sans', sans-serif; font-size: 11px; line-height: 19.8px; white-space: nowrap;"> farliga kemikalier i elektronik</span><span style="color: #333333; font-family: 'Lucida Grande', Verdana, Arial, 'Bitstream Vera Sans', sans-serif; font-size: 11px; line-height: 19.8px; white-space: nowrap;"><br />
</span>Se även <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2013/09/11/hur-gron-ar-paddan/">Hur grön är paddan</a>? BLOGGPOSTA  <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2016/03/18/forbjudet-i-elektronik/ ">permalänk </a>Förbjudet i elektronik!</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2016/03/18/forbjudet-i-elektronik/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>TOXISK TOMATIMPORT?</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2016/01/09/toxisk-tomatimport/</link>
		<comments>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2016/01/09/toxisk-tomatimport/#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 09 Jan 2016 15:54:01 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[Bly]]></category>
		<category><![CDATA[buffelmozzarella]]></category>
		<category><![CDATA[dioxin]]></category>
		<category><![CDATA[Dödens Triangel]]></category>
		<category><![CDATA[import]]></category>
		<category><![CDATA[Italien]]></category>
		<category><![CDATA[maffian]]></category>
		<category><![CDATA[tomater]]></category>
		<category><![CDATA[tungmetaller]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=95160</guid>
		<description><![CDATA[Vem har koll pä tungmetall-tomaterna?]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h2><span style="color: #ff0000;"><a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2015/12/normal_kvisttomater-1b.jpg"><img class="alignleft size-medium wp-image-97804" title="normal_kvisttomater (1)b" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2015/12/normal_kvisttomater-1b-300x199.jpg" alt="" width="300" height="199" /></a>Bly, kvicksilver, kadmium<br />
och arsenik i tomater!</span></h2>
<p><strong>ÄTER VI </strong><strong>MAT FRÅN DÖDENS TRIANGEL?</strong></p>
<p><strong>Skulle du äta de här </strong>t<strong>omaterna</strong>, frågar repor-tern gång på gång en besvärad politiker, medan hon viftar med ett testprotokoll som visar på tung-metallhalter om 20-40 gånger över gränsvärdet. Det är ett hälsoproblem, säger politikern till sist.<br />
Scenen finns i den italienska videon &#8221;Förgiftad frukt och grönsaker &#8211; vem äter dem&#8221; från 2013. (<a href="http://www.video.mediaset.it/video/iene/puntata/414129/toffa-frutta-e-verdura-contaminati.html">mediaset/Toffa</a><a href="http://www.video.mediaset.it/video/iene/puntata/414129/toffa-frutta-e-verdura-contaminati.html"><strong>-frutta-e-verdura-contaminati</strong>)</a> <br />
<strong><a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2015/12/01_legambiente_MGreportage.jpg"><img class="alignright size-medium wp-image-97071" title="01_legambiente_MGreportage" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2015/12/01_legambiente_MGreportage-212x300.jpg" alt="" width="212" height="300" /></a>Medvetna italienare äter inte</strong> mat från Neapel och Caserta, sa en italiensk kvinna till mig för tio år sen. Anledningen är att Camorra-maffians illegala sopförbränning i decennier har förgif-tat jordar, vatten. luft, djur och människor i området. <br />
<strong>Inte bara med metaller</strong> utan också med dioxiner (med &#8221;anmär-kningsvärda halter i modersmjölk* <a href="http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4483732/">ncbi</a>)  furaner och PCB samt sedan länge förbjudna gifter, som antiparasitmedlet dibromklor-propan, därtill radioaktiva ämnen som har påträffats i vattnet. <br />
<strong>Det till stor del miljöfarliga </strong>industriavfallet från hela Italien (se karta) tas billigt om hand av maffian. Det som inte grävs ner eller eldas upp blandas i gödsel och säljs vidare!!<br />
<strong>60 % av befolkningen</strong> i Neapel utvecklar cancer eller andra allvarliga sjukdomar (<a href="http://www.ecplanet.com/node/3930">ecplanet 2014)</a> och allt fler pojkar föds med missbildade könsorgan. Antalet dödsfall i cancer hos män har ökat med 47 % på 20 år, med 40 % hos kvinnor. <br />
I nästan varje familj finns en drabbad medlem, inte sällan ett barn (l<a href="http://www.linkiesta.it/it/article/2013/09/19/la-terra-dei-fuochi-dove-i-bambini-muoiono-di-cancro/16468/">inkiest/bambini-cancro)</a>.<br />
<strong>Området kallas Dödens Triangel</strong> (<a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Triangle_of_death_(Italy">wiki/Triangle_of_death (Italy</a>). Det kallas även Eldslandet, och de romska småpojkar som anlitas för att elda upp de fulla soptipparna har inte så lång förväntad livslängd, skrev Roberto Saviano i boken <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Gomorra_(bok">Gomorra</a>**, som medförde att det politiskt och media-mässigt försummade syditalien hamnade på den nationella kartan. Det gjorde även giftig buffel-mozzarella*, frukt och grönt, matvaror som enligt Saviano &#8221;exporteras ända till Skandinavien&#8221;. <br />
<strong>Men Livsmedelsverket har väl koll</strong> på importen, eller ? Läs fortsättningen <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/toxisk-tomatimport-ii/"><strong><span style="color: #ff0000;">HÄR</span></strong></a><br />
*) höga halter dioxin hittades också i buffelmozzarella från Caserta, se del II.<br />
**) <a href="http://www.svd.se/savianos-maffiabok-en-livsfarlig-succe">svd/savianos-maffiabok-en-livsfarlig-succe</a><br />
Tidigare artiklar på svenska: <a href="http://www.stockholmsfria.se/artikel/20444">stockholmsfria.se/artikel</a> <a href="http://www.svd.se/dodligt-drabbande">svd/dödligt-drabbande</a><br />
Tagg: tungmetaller Italien Dödens Triangel maffian buffelmozzarella<br />
Foto: <a href="http://www.fotoakuten.se">fotoakuten</a> Karta: <a href="http://www.legaambiente.it">legaambiente</a> BLOGGPOSTA <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2015/12/22/toxisk-tomatimport/">permalänk</a> Toxisk tomatimport?</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2016/01/09/toxisk-tomatimport/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>EMALJERAD SOPPSKÅL?</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2015/08/17/emaljerad-soppskal/</link>
		<comments>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2015/08/17/emaljerad-soppskal/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 17 Aug 2015 15:17:52 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[aluminium]]></category>
		<category><![CDATA[Bly]]></category>
		<category><![CDATA[emalj]]></category>
		<category><![CDATA[keramik]]></category>
		<category><![CDATA[porslin]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=76102</guid>
		<description><![CDATA[Är emaljerat bättre än hel keramik?]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h1><a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2015/08/parken-014.jpg"><span style="color: #808080;"><img class="alignleft size-medium wp-image-92272" title="parken 014" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2015/08/parken-014-300x225.jpg" alt="" width="300" height="225" /></span></a><span style="color: #49617a;">Emalj vs porslin!</span></h1>
<p>-Är det bra med emalj, frågar en anställd vid ett stort ekologiskt trädgårdcafé. - Vi tänkte byta ut våra porslinsskålar mot skålar i emalj.<br />
Jaha, men vad är det för fel på de gamla? (se foto)<br />
<strong>-De blir repiga med tiden</strong>. Gästerna klagar.<br />
<a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Emalj">Emalj</a> blir också repig, svarar jag. Det är ett slags<br />
keramisk beläggning, och den metall som döljer sig under den, t ex aluminium*,  kan då läcka ut, i alla fall om det är sur soppa i skålen. Gästerna<br />
kanske skulle klaga ännu mer på emaljskålar än på de gamla som består av keramik/porslin (<a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Porslin">wiki)</a> rakt igenom och inte avger metaller. Om det inte är bly* i typ glasyren vill säga? &#8211; Näää!!! <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2015/08/16ce66df-9117-45e9-a667-f82d35475234.thumb-1.jpg"><img class="alignright size-full wp-image-92294" title="16ce66df-9117-45e9-a667-f82d35475234.thumb (1)" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2015/08/16ce66df-9117-45e9-a667-f82d35475234.thumb-1.jpg" alt="" width="100" height="100" /></a><br />
Då föreslår jag att ni gradvis byter ut de gamla mot likadana orepiga.<br />
-<strong> Det gör vi men det blir så dyrt</strong>, säger han. Amen då kanske ni ska köpa begagnade djupa plasttallrikar från nåt dagis istället. De byter ju ut sina nu, i alla fall de som innehåller hormonstörande bisfenol A, så ni kan säkert få dem jättebilligt. (<a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2013/02/10/bytte-ut-bpa-tallrik/">inlägg)</a>. Han skrattar! Skålarna i keramik blir kvar. <br />
<strong>Skulle den emaljälskande</strong> &#8221;Ekofamiljen&#8221; ha gett ett annat råd? Se deras blogginlägg: <a href="http://ekofamiljens.blogspot.se/2014/04/ar-det-farligt-med-emaljerade-karl-och.html">Är-det-farligt-med-emaljerade-kärl?</a> (Ofarligt om emaljen är hel, enligt Livsmedelsverket).<br />
Ulrika Dahl vid Naturskyddsföreningen föredrar dock andra material, se <a href="http://kontakt.naturskyddsforeningen.se/org/naturskyddsforeningen/d/emalj-keramik-plast-rostfritt-glas-aluminium-hjalp/">emalj-keramik-plast-hjälp!</a><br />
<strong>Hm. Caféet skulle kanske </strong>kunna<strong> </strong>byta till <em>andra</em> porslinsskålar som bättre tål slitage, tänker jag när jag läser <a href="http://www.testfakta.se/tester/hem-och-hush%C3%A5ll/s%C3%A5-snabbt-slits-porslinstallrikarna">testfakta</a>. (Nanobeläggning ger en extra slitstark yta, se <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2013/07/31/stekpanna-i-vit-keramik/">Stekpanna-i-vit-keramik</a>. Används även på typ handfat och toalettstolar, men kanske ej i soppskålar?)<br />
Foto: <a href="http://www.utilitygreatbritain.co.uk/category/Enamel">utility</a> emaljskål som man tänkte köpa (innehållsinformation saknas).<br />
*) Om ett möjligt samband aluminium/Alzheimer:  <a href="http://www.keele.ac.uk/pressreleases/2014/aluminiumanditslikelycontributiontoalzheimersdisease.html">aluminiumanditslikelycontributiontoalzheimers</a><br />
**) <strong>Den giftiga tungmetallen bly</strong> kan finnas i glasyr och färg på såväl keramik som emalj. Därför bör man inte använda sånt som man inte vet är säkert, särskilt inte till sura livsmedel, skriver <a href="http://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/metaller/bly/">Livsmedelsverket</a>. BLOGGPOSTA <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2015/08/17/emaljerad-soppskal/">permalänk</a> Emaljerad soppskål?</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2015/08/17/emaljerad-soppskal/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>KADMIUM I KRIMSKRAMS!</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2014/09/28/kadmium-i-krimskrams/</link>
		<comments>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2014/09/28/kadmium-i-krimskrams/#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 28 Sep 2014 19:43:39 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[Bly]]></category>
		<category><![CDATA[kadmium]]></category>
		<category><![CDATA[smycken]]></category>
		<category><![CDATA[tungmetaller]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=79954</guid>
		<description><![CDATA[Tungmetaller i smycken - butiker polisamäls!]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h2><span style="color: #cd853f;"><a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2014/09/april2011-0181.jpg"><img class="alignright size-medium wp-image-79966" title="april2011-018" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2014/09/april2011-0181-300x225.jpg" alt="" width="300" height="225" /></a>Tungmetaller i smycken</span></h2>
<p><strong>NU POLISANMÄLS FLERA BUTIKER!</strong><br />
Billiga smycken i <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/O%C3%A4dla_metaller">oädla metaller</a> kan innehålla de i sammanhanget förbjudna tungmetallerna <a href="http://konsument.kemi.se/kemikalier-i-vardagen/kemiska-amnen/kadmium">kadmium</a> och bly, som an-vänds för att göra smyckena blan-ka respektive ge dem lite tyngd. Det var i våras som Kemikalieinspektionen tillsammans med 110 kommuner inledde en omfattande  granskning av smycken i detaljhandeln, och sedan det visat sig att otillåtna smycken finns till försäljning polisan-mäls nu flera butiker, bl a i Dalarna och Gävle-borg (<a href="http://www.svt.se/nyheter/regionalt/sydnytt/giftiga-tungmetaller-i-smycken"><strong>Svt</strong>)</a>. Smyckena utgör en potentiell hälsofara och en miljöfara (efter att de har kasserats).<br />
<strong>Som konsument är det svårt att veta</strong> om ett smycke innehåller t. ex.bly,  men enligt Frida Ramström vid Kemikalieinspektionen är det säkrare att köpa smycken från de stora kedjorna än från mindre butiker. När det gäller den allergiframkallande metallen nickel, som också ofta före-kommer i ksmycken, finns det ett <a href="http://www.apoteket.se/privatpersoner/radochprodukter/common/produktinformation.aspx?Varuid=211107">test som kan köpas på Apoteket</a>. (<a href="http://www.kemi.se/sv/Innehall/Nyheter/Kadmium-forbjudet-i-smycken-svetstrad-och-plast/">kemi/Kadmium-förbjudet-i-smyc-ken, svetstråd och plast)</a> (<a href="http://konsument.kemi.se/kemikalier-i-vardagen/kemiska-amnen/bly">kemi/bly</a>) Tidigare inlägg: <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2011/04/07/kadmium-i-smycken/">kadmium-i-smycken!</a> P.s. Undrar vad som finns i hårnålar och hårspännen av metall. P.s. 2 Forts. på inlägget om diabetes kan dröja lite då annat har kommit emellan. BLOGGPOSTA <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2014/09/28/kadmium-i-krimskrams/">permalänk</a> Kadmium i krimskrams!</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2014/09/28/kadmium-i-krimskrams/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>BLY I LÅNGKOKAREN?</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2014/01/07/bly-i-langsamkoket/</link>
		<comments>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2014/01/07/bly-i-langsamkoket/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 07 Jan 2014 17:34:04 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[Bly]]></category>
		<category><![CDATA[Crock Pot]]></category>
		<category><![CDATA[emalj]]></category>
		<category><![CDATA[Slow Cooker]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=66162</guid>
		<description><![CDATA[Bly i emaljen på 'Crock Pot Slow Cooker'?]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h2><a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2014/01/CROCKP201003.jpg"><img class="alignleft size-thumbnail wp-image-66164" title="CROCKP201003" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2014/01/CROCKP201003-150x150.jpg" alt="" width="150" height="150" /></a><span style="color: #808080;">Bly i min &#8216;Crock Pot Slow Cooker&#8217;?</span></h2>
<p>Via <a href="https://www.google.com/url?q=https%3A%2F%2Fwww.facebook.com%2Faccepta%3Fhc_location%3Dstream&amp;sa=D&amp;sntz=1&amp;usg=AFQjCNGvQfNI3h9RNhQSfG1GXX-0QBHfyQ" target="_blank">facebook </a>kom en fråga från Monika V. C.: ”Insidan på en Crock Pot (Slow Cooker) består av emalj&#8230; hur vet jag att den emaljen är blyfri? Jag har frågat Elgiganten (som jag tror är ensamma om att sälja Crock Pot) om denna beläggning och de svarar så här: ” Det är en emalj som är ett teflon liknande  material, vilket gör att det fastnar mindre och är lättare att rengö-ra.”  (Vilket jag har valt bort oavsett om den är blyfri eller inte). Mitt svar:<br />
<strong>En Slow Cooker används för långkok på låg temperatur</strong> (<a href="http://www.google.com/url?q=http%3A%2F%2Fen.wikipedia.org%2Fwiki%2FSlow_cooker&amp;sa=D&amp;sntz=1&amp;usg=AFQjCNEdC92y4P1nXuVZjmLt-1233BxjTA" target="_blank">wiki)</a>. Har själv aldrig använt ett sådant kokkärl. Hittar nästan ingen materialinformation om produkten på <a href="http://www.google.com/url?q=http%3A%2F%2Fwww.elgiganten.se%2Fcms%2Fs-zjSsGQVv624AAAFBaOZm2.nx%2Fcrock-pot-the-original-slow-cooker%3Fscid%3DEXT_SEM_GOOGLE_KB%26gclid%3DCLfyipWx7LsCFQkd3godriYA6w&amp;sa=D&amp;sntz=1&amp;usg=AFQjCNGPKA8n0Y0Y8fao2IIMegb6cx5nGw" target="_blank">Elgiganten</a>s sida. Du har fått veta att beläggningen består av <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Emalj">emalj</a> (ett slags glaskeramik), och att man från Elgigantens sida påstår att den är &#8221;teflon-liknande&#8221; vilket gör att det fastnar mindre. Menar man både kemiskt och funktionellt eller bara funktionellt är frågan. I det förstnämnda fallet bör man nog dra öron-en åt sig, i varje fall om man vill undvika s.k. perfluorerade ämnen (vilket du verkar vilja). Är likheten enbart funktionell kan beläggningen bestå av nanokeramik. (se <a href="http://www.google.com/url?q=http%3A%2F%2Fkemikaliedetektiven.se%2Fwordpress%2F2013%2F07%2F31%2Fstekpanna-i-vit-keramik%2F&amp;sa=D&amp;sntz=1&amp;usg=AFQjCNFp3keekRPNWRHVZTMr6KV7PmdM8g" target="_blank">stekpanna-i-vit-keramik)</a>.<br />
<strong>Tjugo procent av &#8221;Crock Pots&#8221; läckte bly </strong>. visar en undersökning i USA. I länken finns några tips på blyfria Slow Cookers. (<a href="http://www.google.com/url?q=http%3A%2F%2Fnoncreativemom.wordpress.com%2F2012%2F01%2F26%2Flead-in-crockpots%2F&amp;sa=D&amp;sntz=1&amp;usg=AFQjCNFhU_MXr9fDlyBPW3eoe4FXnHb79w" target="_blank">lead-in-crockpots)</a>. Bly är ett giftigt grundämne och förekomst av bly i en produkt kan relativt enkelt testas med hjälp av en s.k. XRF-pistol, som används av vissa laboratorier, men att som konsument få tillgång till en sådan är inte så enkelt.<br />
<strong>Det finns begränsningar i användningen</strong> av bly i konsumentprodukter i EU och det skulle förvåna mig om det är tillåtet med bly i kokkärl. Hör med Kemikalieinspektionen, som vill att <a href="http://www.google.com/url?q=http%3A%2F%2Fwww.kemi.se%2Fsv%2FInnehall%2FNyheter%2FSverige-vill-ha-starkare-begransning-av-bly-i-konsumentvaror%2F&amp;sa=D&amp;sntz=1&amp;usg=AFQjCNGFUthkRkvEoa5x8n8Gq99ACvRWdA" target="_blank">Sverige-ska ha-starkare-begrnsning-av-bly-i-konsumentvaror</a>, och Livsmedelsverket som anser att man bör undvika emalj av okänt ursprung (<a href="http://www.slv.se/sv/grupp1/Risker-med-mat/Metaller/Bly/Bly---fordjupning/">Bly-fordjupning)</a>, samt fråga Elgiganten vad be-läggningen består av. Lycka till! BLOGGPOSTA <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2014/01/07/bly-i-langsamkoket/">permalänk</a> Bly i långkokaren?</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2014/01/07/bly-i-langsamkoket/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>BAKOM FLÖTET AV BLY!</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2013/07/14/bakom-flotet-av-bly/</link>
		<comments>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2013/07/14/bakom-flotet-av-bly/#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 14 Jul 2013 21:37:43 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[Bly]]></category>
		<category><![CDATA[fiskesänke]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=54459</guid>
		<description><![CDATA[Fiskesänken av bly tappas i Strömmen! ]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h2><a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2013/07/50g-fiskesanken-2-pack_jpklkw1340618640474.jpg"><span style="color: #808080;"><img class="alignright size-thumbnail wp-image-59114" title="50g-fiskesanken-2-pack_jpklkw1340618640474" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2013/07/50g-fiskesanken-2-pack_jpklkw1340618640474-150x150.jpg" alt="" width="150" height="150" /></span></a><span style="color: #808080;">Blysänken tappas i Strömmen!</span></h2>
<p>Bly är en giftig tungmetall som man kan bli lite bakom flötet av. Särskilt om man utsätts som barn. Då den är ett grundämne bryts den inte ner, och man vill därför minska spridningen. Men blysänken &#8221;stora som ett finger&#8221; tappas ofta bort, då de används vid fiske i strömt vatten, t ex. vid <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Stockholms_str%C3%B6m">Stock-holms ström,</a> skriver Arne Jamrot, Miljöförvaltningen, i en kommentar till <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=42169">Bly på badstranden</a>, men användningen av blysänken har minskat* i Sverige.<br />
<strong>Annat är det i peruanska Amazonas</strong> vid floden Corrientes, där tre av fyra barn har blynivåer i blodet som överstiger gränsvärdet i USA, något som sannolikt härrör från hemmagjorda fiske-sänken, som barnen formar med hjälp av tänderna av blyhaltigt avfall, t ex kablar (!!). (<a href="http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22652969">ncbi)</a> (<a href="http://www.scientificamerican.com/article.cfm?id=lead-poisoning-comes-to-the-remote-amazon">lead-poisoning-the-amazon</a>) P.s. Fiskesänken av bly säljs bl a på nätet (se foto) Borde de förbjudas?<br />
*) 400 ton bly användes i fiskesänken i Sverige under åren 1995-2005 (<a href="http://www.kemi.se/sv/Innehall/Statistik/Kortstatistik/Kortstatistik-over-amnen-och-amnesgrupper/Anvandning-av-bly-i-Sverige/">Kortstatistik)</a> <br />
Läs om  bly i bl a livsmedel: <a href="http://www.slv.se/sv/grupp1/Risker-med-mat/Metaller/Bly/">slvBly</a> BLOGGPOSTA <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2013/05/06/bly-bakom-flotet/">permalänk</a> Bakom flötet av bly!</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2013/07/14/bakom-flotet-av-bly/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>BI ELLER BLY PÅ LÄPPEN?</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2013/05/03/krom-bly-pa-lappen/</link>
		<comments>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2013/05/03/krom-bly-pa-lappen/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 03 May 2013 13:32:49 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[Bly]]></category>
		<category><![CDATA[läppstift]]></category>
		<category><![CDATA[metall]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=54461</guid>
		<description><![CDATA[Många metaller i läppstift i USA]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h2><span style="color: #ff00ff;"><a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2013/05/lipstick-candyfloss.jpg"><img class="alignright size-thumbnail wp-image-54520" title="lipstick-candyfloss" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2013/05/lipstick-candyfloss-150x150.jpg" alt="" width="150" height="150" /></a><span style="color: #993366;">Giftiga metaller i många läppstift!</span></span></h2>
<p><a href="http://www.svd.se/resor/flygbolag-forbjuder-rott-lappstift_8141860.svd">Flygbolag-förbjuder-rött-läppstift</a> skriver Svd. Kanske en god idé med tanke på bly-risken?! (se <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=31518">inlägg)</a> Fast det kan vara metaller även i blekare läppstift. I varje fall i USA. Det visar en ny studie. där man testat 32 vanliga läppstift och läppglans och fann bly, kadmium, krom, aluminium och fem andra metaller i 24 av dem, några i potentiellt giftiga nivåer. (<a href="http://www.usatoday.com/story/news/nation/2013/05/02/toxic-chemicals-lipstick/2125325/">usatoday)</a><br />
<strong>Den vanlige användaren</strong> som applicerar läppstift 2-3 gånger om dan får i sig 24 milligram per dag, medan andra kan smeta på upp till 14 gånger och få i sig 83 milligram, och läppstiftsextremister, som en viss Hollywoodfru, applicerar 50 gånger/dag (<a href="http://www.expressen.se/halsa/maria-montazamis-fem-lappfavoriter/">express)</a>.<br />
Även för måttliga användare kan några av läppstiften medföra för hög exponering för aluminium, kadmium och mangan samt krom, som är ett carcinogen som sätts i samband med magcancer. I EU är metallerna förbjudna men dyker trots detta upp då och då, enligt <a href="http://www.expressen.se/halsa/for-mycket-lappstift-farligt-for-halsan/">Expressen</a>. T o m eko-stift kan innehålla bly!! (<a href="http://www.testfakta.se/kropp_halsa/article14026.ece">testfakta</a>) Själv använder jag bara <a href="http://www.rosellaecobeauty.se/2012/04/skydda-lapparna-med-bistick/">bistick</a>,som förmodligen är utrotningshotat. Läs om filmen &#8221;Inte bara honung&#8221; på <a href="http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&amp;artikel=5517136">sr.se</a>! BLOGGPOSTA <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=54461">permalänk</a> Bi eller bly på läppen?</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2013/05/03/krom-bly-pa-lappen/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>2</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>BLY I AMALGAMPLOMBEN!</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2013/04/05/bly-i-amalgamplomben/</link>
		<comments>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2013/04/05/bly-i-amalgamplomben/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 05 Apr 2013 20:36:19 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[amalgam]]></category>
		<category><![CDATA[Bly]]></category>
		<category><![CDATA[gränsvärde]]></category>
		<category><![CDATA[kadmium]]></category>
		<category><![CDATA[nickel]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=52367</guid>
		<description><![CDATA[Fyllningsfusk eller förorening?]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h2><span style="color: #cc0066;"><a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2013/04/am_hyg021-1.jpg"><img class="alignright size-medium wp-image-52803" title="am_hyg021 (1)" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2013/04/am_hyg021-1-200x300.jpg" alt="" width="200" height="300" /></a>Fyllningsfusk eller förorening??</span></h2>
<p><a href="http://www.svd.se/nyheter/inrikes/svarare-att-upptacka-fiskfusk-an-kottfusk_8046912.svd">Svårare-att-upptäcka-fiskfusk-an-köttfusk</a>, skriver Svd. Men hur svårt kan det vara att upptäcka fyllningsfusk? Om man försöker.<br />
Nyligen upptäcktes spår av nickel o. <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=51676">kadmium i en amalgamplomb</a>. Därtill lite aluminium, arsenik, palladium, guld, molybden och krom. Ordet amalgamplomb har ansetts missvisande, eftersom plomb betyder bly (från latinets plumbum) och amalgam &#8221;bara&#8221; ska innehålla kvicksilver, silver, koppar, tenn och zink. Trodde man. Men nämnda fyllning innehöll även hela 4973 ppm giftigt bly, vilket omräknat i procent blir 0,4973!!  <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2013/04/473283-3.pdf"><strong>Laboratorieanalys</strong></a> <br />
<strong>En härva av gränsvärden!</strong><br />
2007 föreslog Kemikalieinspektionen (KemI) ett gränsvärde för bly på 0,01 % i konsumentprodukter (samma gräns som Danmark har). 2012 <a href="http://www.kemi.se/sv/Innehall/Nyheter/Forbud-mot-bly-i-smycken/">förbjöds bly-i-smycken i EU</a> i halter över 0,05 vikt-procent. Här finns ännu ett gränsvärde: 0,1 % (<a href="http://www.kemi.se/Documents/Publikationer/Trycksaker/Faktablad/FbRoHSSept2012.pdf">RoHS12)</a> Och nu har <a href="http://www.kemi.se/sv/Innehall/Nyheter/Sverige-har-tagit-fram-ett-forslag-pa-begransning-av-bly-i-konsumentvaror/">Sverige-har-tagit-fram-ett-förslag-på-begränsning-av-bly-i-varor.</a> Hm. Så vad är det egentligen som gäller?  <br />
<strong>Tillverkarens ansvar!??</strong><br />
Tandplomber finns inte med i <a href="http://www.kemi.se/sv/Innehall/Statistik/Kortstatistik/Kortstatistik-over-amnen-och-amnesgrupper/Anvandning-av-bly-i-Sverige/">statistiken-över-användning-av-bly-i-Sverige</a>, och Läkemedelsverket, som (delvis) ansvarar för dentalmaterial, har inte undersökt amalgam, däremot tandkronor av metall 2011. Då hittades varken bly, kadmium eller nickel (men <a href="http://www.lakemedelsverket.se/Alla-nyheter/NYHETER-2011/Tandkronor-far-gott-betyg-men-dokumentationen-ar-ofta-undermalig/">dokumentationen-var-ofta-under-målig</a>)! <em>Vad skulle ni ha gjort om ni hade hittat bly</em>, frågar jag Anna Wannberg. -Vi skulle ha kontaktat tillverkaren och frågat varför, för att få veta om det var avsiktligt eller en förorening. Det är deras ansvar att göra en riskanalys. Hm. Det finns alltså inget gränsvärde för bly i munnen. Och även om det fanns, så skulle det inte gälla retroaktivt för en gammal plomb, lika lite som amalgamförbudet (som vi har sedan 2009). Det är tillåtet att gå omkring med gifter i munnen.<br />
<strong>Export trots förbud!</strong> <br />
En amalgamfyllning avger ständigt kvicksilverånga*. Mängden ökar vid borstning och borrning. Men vad sker med övriga metaller (som inte förångas)? Det ska jag förhoppningsvis få reda på i nästa vecka. Hittills har bly bara hittats i en enda (svensktillverkad) fyllning, och EN plomb är ju INGEN plomb eller är den toppen på ett isberg? Det kan fler analyser ge svar på. Det finns ca 6,8 ton amalgam kvar i Stockholmarnas munnar, varav hälften kvicksilver (se <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=46851">Kärlek &amp; kvicksilver)</a> Hur mycket är bly? Fast lika lite som hästkött* i sig är sämre än annat kött är bly giftigare än kvicksilver (snarare tvärtom), men det finns risk för kombi-effekter (i det senare fallet) och man vill ju veta vad man tuggar med (eller?) men vem vet exakt vad det amalgam som Sverige exporterar innehåller? (<a href="http://hd.se/angelholm/2010/06/17/nordiska-dental-far-exportera-utan/">hd)</a> *) 32 % kvicksilver fanns kvar i den gamla plomben som sannolikt innehöll ca 50 % som ny.   <br />
*) <a href="http://www.dn.se/nyheter/varlden/nytt-matlarm-fusk-i-fiskprodukter">fusk-i-fisk</a> kan vara värre! BLOGGPOST <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=52367">permalänk</a> Bly i amalgamplomben!</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2013/04/05/bly-i-amalgamplomben/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>3</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>
