<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Kemikaliedetektiven &#187; volfram</title>
	<atom:link href="http://kemikaliedetektiven.se/wordpress/tag/volfram/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress</link>
	<description>Hur man undviker miljögifter i vardagen</description>
	<lastBuildDate>Fri, 14 Apr 2017 17:51:19 +0000</lastBuildDate>
	<generator>http://wordpress.org/?v=2.9.1</generator>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
			<item>
		<title>VADÅ VOLFRAM I VENERNA?</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2014/06/04/vada-volfram-i-venerna/</link>
		<comments>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2014/06/04/vada-volfram-i-venerna/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 04 Jun 2014 13:25:24 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[slaganfall]]></category>
		<category><![CDATA[stroke]]></category>
		<category><![CDATA[tungsten]]></category>
		<category><![CDATA[volfram]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=66745</guid>
		<description><![CDATA[Tungsten i blodet kan bidra till slaganfall!]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h2><span style="color: #333399;"><a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2014/06/TNG-2504_1-150x150.jpg"><img class="alignleft size-full wp-image-72998" title="TNG-2504_1-150x150" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2014/06/TNG-2504_1-150x150.jpg" alt="" width="150" height="150" /></a>Inte får man väl stroke av smycken?</span></h2>
<p>Minns inte att jag nånsin har skrivit om <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Tungmetall">tungmetallen</a> tungsten (inte ens som redaktör för &#8221;Heavy Metal Bulletin&#8221; på 1990-talet). Så det är väl hög tid nu. Särskilt som en ny studie visar att volfram (som den ofta kallas på svenska) i blodet skulle kunna bidra till <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Slaganfall">stroke</a> (=slaganfall) (<a href="http://www.cbsnews.com/news/tungsten-metals-found-in-phones-computers-linked-to-strokes/"><strong>cbsnews</strong>)</a><br />
<strong>Forskarna tittade på fler än 8.000 människor</strong> och fann att de med höga halter volfram i kroppen dubbelt så ofta hade haft stroke än människor med de lägsta nivåerna. Därtill visar en kommande rapport från Folkhälso-myndigheten att <a href="http://www.svt.se/nyheter/sverige/stroke-allt-vanligare-bland-unga">stroke-blir allt-vanligare-bland-unga</a> och minskar bland äldre. Vad beror det på?<br />
<strong>Tungsten har fått sitt namn</strong> pga sin höga täthet. Den är sälllsynt och förekommer inte na-turligt utan måste tas fram kemiskt (<a href="http://www.kodega.se/guidance/tungsten_carbide.php">tungsten)</a><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Volfram">(wiki)</a>, för att därefter hamna i konsumentprodukter. Volfram finns bl a i ringar, andra smycken och i knivar. Extremt hård och reptålig, enligt reklamen.<br />
<strong>Kan tunga tungsten-molekyler verkligen ta sig ut</strong> och in genom huden? <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Volfram">(wiki</a>) Är det inte för-sumbart i så fall?? Och hur är det med volfram i lampors glödtråd och fiskebeten (får fiskarna* slag?), för att inte tala om datorers mikrochips, mm? Är det industrin som är största boven? Fast stroke nämns inte bland de biverkningar av tillverkningen som gjorde att <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2014/05/23/samsung-sager-forlat/">Samsung-sa-förlåt</a>.<br />
<strong>Man vet inte riktigt varför somliga</strong> har mer volfram i kroppen, och man kan, enligt artikeln ovan, få i sig små mängder från luft, dricksvatten och viss mat!!? Medelmängden volfram i luft (i USA) är mindre än 10 nanogram per m3 luft (nano=miljarddel). <a href="http://www.atsdr.cdc.gov/toxprofiles/tp186-c1.pdf">(atsdr.cdc.gov)</a> <br />
<strong>Det finns mer volfram städernas luft</strong> än på landet. Exponeringen är ännu inte så hög men beräknas öka: &#8221;Tungsten är känd för att kunna interagera biologiskt och störa biokemiska pro-cesser och därför måste den mänskliga hälsopåverkan beaktas&#8221;, skriver forskarna i sin artikel i <a href="http://www.plosone.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pone.0077546" target="_blank">PLoS One</a>. Hm. Tänk om det finns fler och dolda volfram-källor!? Mer vid ett senare tillfälle. <br />
*) det blev visst lite tvetydigt med ordet fiskarna. För övrigt är det många fåglar på vår gröna gård i stan i år som kvittrar ovanligt starkt. Undrar vad det beror på. (har vaxproppen lossnat?) BLOGGPOSTA <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2014/01/26/tungmetallen-tungsten/">permalänk</a> Vadå volfram i venerna?</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2014/06/04/vada-volfram-i-venerna/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>2</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>
