<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Kemikaliedetektiven &#187; TBBPA</title>
	<atom:link href="http://kemikaliedetektiven.se/wordpress/tag/tbbpa/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress</link>
	<description>Hur man undviker miljögifter i vardagen</description>
	<lastBuildDate>Fri, 14 Apr 2017 17:51:19 +0000</lastBuildDate>
	<generator>http://wordpress.org/?v=2.9.1</generator>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
			<item>
		<title>MINDRE VÄNLIGA MÖSS!</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2015/09/15/mindre-vanliga-moss/</link>
		<comments>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2015/09/15/mindre-vanliga-moss/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 15 Sep 2015 16:40:39 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[ADHD]]></category>
		<category><![CDATA[autism]]></category>
		<category><![CDATA[BDE-47]]></category>
		<category><![CDATA[bisfenol S]]></category>
		<category><![CDATA[PBDE]]></category>
		<category><![CDATA[TBBPA]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=93661</guid>
		<description><![CDATA[Främlingsfientlig av förorening?]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h1><span style="color: #993300;"><a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2015/09/mastomys-332686_640.jpg"><img class="alignright size-medium wp-image-93665" title="mastomys-332686_640" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2015/09/mastomys-332686_640-300x240.jpg" alt="" width="300" height="240" /></a>Främlingsfientlig<br />
av förorening?</span></h1>
<p><strong>Möss som hade utsatts</strong> för en viss kemikalie som foster var mindre vänliga när de som vuxna<br />
träffade en främmande mus än icke exponerade möss. De rörde sig snabbare runt främlingen, nå-got som forskaren Alexander Suhorov tolkar som att de kände sig ängsliga. Därtill undvek de ofta främlingen och spenderade mer tid ensamma, medan de icke exponerade mössen sniffade längre på främlingen och agerade mer vänskapligt.  <br />
<strong>Är de personlighetsdrag</strong> som utsatta möss uppvisade vanliga vid ADHD och autism? Det var i varje fall vad Suhorov, som studerar miljö &amp; hälsa vid University of Massachusetts in Amherst, ville undersöka, då han undrade varför dessa neuropsykiatriska diagnoser har blivit så vanliga.:<br />
<strong>Mössen utsattes för en</strong> av tre vanligt förekommande kemikalier, bisfenol S (BPS), BDE-47 och TBBPA, som alla påverkar hormoner. BPS är t ex ett svagt östrogen. Det ersätter ofta bisfenol A  (BPA) i bl a i plast och papperskvitton. BDE-47 och TBBPA är bromerade flamskyddsmedel.<br />
<strong>Värstingbrommisen </strong><strong>BDE-47</strong> (en s.k PBDE*) används inte längre, men man misstänker att den fortfarande påverkar människors hälsa. Den dos som gavs till möss motsvarar den mängd som forskning har visat har ackumulerats i människors kroppar. (Usch, jag har nog en hel det*!) <br />
Vi utsätts alla för TBBPA, då det nu är en av mest använda flamskyddskemikalierna.<br />
<strong>De utsatta mössen blev</strong> inte bara typ främlingsfientliga, de blev fetare också, i vilken grad fram-går inte, men möss med högre kroppsvikt, fick svårare att röra sig och blev mindre populära, medan magra möss var mer dominanta.  Om resultaten kan överföras på människor är för tidigt att säga, menar forskarna. Läs mer i <a href="https://student.societyforscience.org/article/some-pollutants-made-mice-less-friendly"><strong>studentscience/pollutants-made-mice-less-friendly</strong></a>.<br />
P.s. Intressant att alla tre ämnena hade liknande effekt. Dock finns det redan studier som visar på ett samband mellan kemikalier och ADHD/autism. Se <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2015/08/02/kemisk-adhdautism/">Kemisk-adhdautism</a> <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2013/02/06/flamsakrad-kriminell/">Flamsakrad &amp; kriminell</a><br />
<a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2012/02/28/flamsaker-autistisk/">Flamsaker-autistisk</a> <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2014/08/13/autism-o-adhd-artiklar/">Autism/adhd-artiklar</a> Se även: <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2015/07/09/bullig-av-bisfenol-a/">Bullig-av-bisfenol-A</a> <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2015/04/06/mullig-av-mobilen/">Mullig-av-mobilen</a><br />
*) 80- och 90-talens datorer var späckade med PBDE, och många lär ha fått i sig dem som foster. Nu regleras de i <a href="http://www.kemi.se/sv/Innehall/Fragor-i-fokus/Elektrisk-och-elektronisk-utrustning---RoHS-direktivet/">RoHS-direktivet</a> Tagg: bisfenol S BLOGGPOST <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2015/09/15/mindre-vanliga-moss/">permalänk</a> Mindre vänliga möss!</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2015/09/15/mindre-vanliga-moss/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>MULLIG AV MOBILEN??</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2015/04/06/mullig-av-mobilen/</link>
		<comments>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2015/04/06/mullig-av-mobilen/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 06 Apr 2015 14:15:33 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[Elektronik]]></category>
		<category><![CDATA[fetma]]></category>
		<category><![CDATA[flamskyddsmedel]]></category>
		<category><![CDATA[klorerade]]></category>
		<category><![CDATA[mobiltelefon]]></category>
		<category><![CDATA[TBBPA]]></category>
		<category><![CDATA[TCBPA]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=86974</guid>
		<description><![CDATA[Dålig koll på klorerade flamskyddsmedel!]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h2><span style="color: #993300;"><a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2015/03/marsfiskmobil-045.jpg"><img class="alignright size-medium wp-image-87236" title="marsfiskmobil 045" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2015/03/marsfiskmobil-045-300x286.jpg" alt="" width="300" height="286" /></a>Fiskar blev småmulliga! </span></h2>
<p>Fiskar använder väl inte mobil, tänker du kanske. Överdrivet, tänker jag  när jag ser rubriker som<br />
<strong>&#8221;Din mobil kan göra dig fet&#8221; </strong>(<a href="http://www.chron.com/life/healthzone/article/Your-cell-phone-could-be-making-you-fat-but-6123739.php"><strong>cellphonefat</strong></a>). Hur ofta ser man smällfeta smartphonesurfare??<br />
Det handlar inte om brist på motion, utan om två flamskyddsmedel med brom respektive klor som<br />
<strong>forskare vid University of Houston</strong>, kopplar till<br />
fetma. Men har man inte tagit bort värstingmed-len? Hur vågar de misstänkliggöra människans<br />
bästis? Inte bara den visar det sig. <a href="http://www.uh.edu/news-events/stories/2015/March/030415zebrafish.php">(UH.edu/news</a>)<br />
<span style="color: #99cc00;"><strong><span style="color: #993300;">Forskarnas belägg för sin mullighetstes:</span>:</strong> </span><br />
1. <strong>Vi andas ofta in damm</strong> som innehåller flam-skyddsmedlen tetrabrombisfenol A* (TBBPA) och tetraklorbisfenol A (TCBPA), som används i datorer, mobiler, tv-apparater, surfplattor, m.m. <br />
<a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2015/03/glow-fish-genetically-engineered-fish1_norm_se-150x150.jpg"><img class="alignleft size-full wp-image-87242" title="glow-fish-genetically-engineered-fish1_norm_se-150x150" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2015/03/glow-fish-genetically-engineered-fish1_norm_se-150x150.jpg" alt="" width="150" height="150" /></a>2. <strong>Zebrafiskar som forskarna utsatte</strong> för låga doser av ämnena i 11 dagar blev tyngre och fick högre BMI än icke utsatta zebrafiskar, trots att båda grupperna åt kolesterolrik mat. <br />
3. <strong>Barn, som spenderar mycket</strong> tid på golvet (där elektronikdammet ofta hamnar), har högre halter av TBBPA och TCBPA i blodet än vuxna.   <br />
4. <strong>Ämnena är vanligt förekommande</strong>, och enligt forskarna tillverkas årligen ca 150,000 ton TBBPA och 10,000 ton TCBPA (globalt?)<br />
5. <strong>Ämnena innehåller bisfenol A, </strong>en känd obesogen, typ ett &#8221;förtjock-ningsmedel&#8221;  (kan den påverka självständigt fast den som här utgör en del av en större molekyl?) <br />
6. <strong>Mullighetsmekanismen</strong> består i att TBBPA och TCBPA aktiverar hormonreceptorn PPAR-gamma som omvandlar stamceller till fettceller. Forskargruppen, som är först med att testa detta på levande organismer, tror att flamskyddsmedlen kan vara utlösande faktor vid fetma.   <br />
<strong>Det kanske de kan vara,</strong> men man nämner inte att ämnena inte bara finns i elektronik utan även i ex. möbler och textilier**, särskilt i USA, där t o m amningskuddar kan vara bromerade* (<a href="http://www.eco-novice.com/2012/03/natural-nursing-pillows.html">npillows)</a>.<br />
<strong>2011 </strong><a href="http://www.su.se/forskning/forskningsnyheter/forskare-varnar-f%C3%B6r-bromerade-och-klorerade-flamskyddsmedel-1.6412"><strong>varnade 145 forskare</strong> för-bromerade-och-klorerade-flamskyddsmedel</a>, då de har &#8221;gemen-samma ofördelaktiga egenskaper&#8221;, så man får hoppas att de företag (t ex Apple) som numera dissar &#8221;brommisar&#8221; (typ TBBPA) inte har ersatt dem med någon mindre känd &#8221;kloris&#8221; (typ TCBPA), som inte ens Svanen Miljömärkning verkar ha koll på, se mailsvar:<br />
 <strong>&#8221;</strong><em><strong>I Svanens kriterier</strong> för TV och datorer finns denna formulering: Flamskyddsmedlet tetrabrom-bisfenol-A (TBBP-A) får inte tillsättas. TCBPA nämns inte direkt i kraven. Om TCBP-A sedan indi-rekt förbjuds genom våra kravformuleringar har vi inte kunskap om idag.</em> Mvh Brita Forsström&#8221;.<br />
*) Tetra betyder fyra. TetrabrombisfenolA betyder &#8217;fyra brom och en bisfenólA&#8217;. Hm. Rimmar (nästan) på &#8221;fyra bugg och en cocacola&#8221;. **) Kanske lossnar kemikalierna lättare från tyger o.d.?<br />
Se även <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2013/09/11/hur-gron-ar-paddan/">Hur-gron-ar-paddan?</a> BLOGGPOSTA <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2015/04/06/mullig-av-mobilen/">permalänk</a> Mullig av mobilen??</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2015/04/06/mullig-av-mobilen/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>
