<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Kemikaliedetektiven &#187; studie</title>
	<atom:link href="http://kemikaliedetektiven.se/wordpress/tag/studie/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress</link>
	<description>Hur man undviker miljögifter i vardagen</description>
	<lastBuildDate>Fri, 14 Apr 2017 17:51:19 +0000</lastBuildDate>
	<generator>http://wordpress.org/?v=2.9.1</generator>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
			<item>
		<title>HOTAD HUNDSPERMA!</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2016/08/11/hotad-hundsperma/</link>
		<comments>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2016/08/11/hotad-hundsperma/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 11 Aug 2016 15:28:58 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[hundar]]></category>
		<category><![CDATA[sämre spermakvalitet]]></category>
		<category><![CDATA[studie]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=105639</guid>
		<description><![CDATA[Miljögifter har gradvis försämrat hundsperma!  ]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h2><span style="color: #008000;"><a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2016/08/normal_boxer02.jpg"><img class="alignleft size-medium wp-image-105915" title="normal_boxer02" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2016/08/normal_boxer02-300x199.jpg" alt="" width="300" height="199" /></a>Miljögifter misstänks!</span></h2>
<p><strong>Brittiska hundars spermakvalitet</strong> har gradvis försämrats under åren 1988-2014, visar studie.<br />
<strong>Miljögifter misstänks ligga bakom</strong>, då man har hittat PCB och ftalater i hundsperma och testiklar från kastrerade hundar, kemikalier som förknippas med fertilitetsstörningar och fosterskador.<br />
<a href="https://www.theguardian.com/science/2016/aug/09/study-showing-decline-in-dog-fertility-may-have-human-implications">Study showing decline in dog fertility</a><br />
<strong>Studien kan kasta ljus </strong>över motsvarande fertili-tetsförändringar hos människan, menar man, då vi delar samma miljö. Fast hundar är ju i motsats till människor hårt avlade. Finns det fler skillnader? Kan giftiga hundhalsband inverka? Se <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2015/09/04/besprutade-hundar/">Besprutade hundar</a>? Tagg: <span style="color: #333333; font-family: 'Lucida Grande', Verdana, Arial, 'Bitstream Vera Sans', sans-serif; font-size: 11px; line-height: 19.8px; white-space: nowrap;">hundar</span><span style="color: #333333; font-family: 'Lucida Grande', Verdana, Arial, 'Bitstream Vera Sans', sans-serif; font-size: 11px; line-height: 19.8px; white-space: nowrap;"> hundar</span><span style="color: #333333; font-family: 'Lucida Grande', Verdana, Arial, 'Bitstream Vera Sans', sans-serif; font-size: 11px; line-height: 19.8px; white-space: nowrap;"> studie</span><span style="color: #333333; font-family: 'Lucida Grande', Verdana, Arial, 'Bitstream Vera Sans', sans-serif; font-size: 11px; line-height: 19.8px; white-space: nowrap;"> studie</span><span style="color: #333333; font-family: 'Lucida Grande', Verdana, Arial, 'Bitstream Vera Sans', sans-serif; font-size: 11px; line-height: 19.8px; white-space: nowrap;"> sämre spermakvalite</span><span style="color: #333333; font-family: 'Lucida Grande', Verdana, Arial, 'Bitstream Vera Sans', sans-serif; font-size: 11px; line-height: 19.8px; white-space: nowrap;"> sämre spermakvalite</span><a href="https://www.theguardian.com/science/2016/aug/09/study-showing-decline-in-dog-fertility-may-have-human-implications"><br />
</a><a href="http://www.fotoakuten.se/">fotoakuten</a> BLOGGPOSTA <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2016/08/10/hotad-hundsperma/">permalänk</a> Hotad hundsperma!</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2016/08/11/hotad-hundsperma/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>TUR I TUMÖR-TOMBOLA?</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2015/01/08/tur-i-tumor-tombola/</link>
		<comments>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2015/01/08/tur-i-tumor-tombola/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 08 Jan 2015 15:58:59 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[cancer]]></category>
		<category><![CDATA[otur]]></category>
		<category><![CDATA[studie]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=84476</guid>
		<description><![CDATA[Ökar slumpen i takt med cancerfallen?]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h1><a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2015/01/lotterihjul3-100x1001.jpg"><img class="alignright size-full wp-image-84529" title="lotterihjul3-100x100" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2015/01/lotterihjul3-100x1001.jpg" alt="" width="100" height="100" /></a><span style="color: #ff0000;">Kan slumpen öka?</span></h1>
<p><strong>Kan slumpen öka</strong>, och om den kan det, är det då slumpen, tänkte jag den första januari när jag hörde att <a href="http://www.google.com/url?q=http%3A%2F%2Fwww.svd.se%2Fnyheter%2Futrikes%2Fotur-viktigaste-cancerorsaken_4225261.svd&amp;sa=D&amp;sntz=1&amp;usg=AFQjCNGhHICW5hEj2P-6LWqzuYQ3_h_g1g" target="_blank">otur-är den viktigaste-cancerorsaken</a>. Detta enligt en ny studie från John Hopkins universitetet i USA, där forskarna  beräknade antalet <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Mutation">mutationer</a> (föränd-ringar i cellers genetiska material) under stamcellsdelning i 31 olika slags vävnader och drog slutsatsen (efter att ha jämfört med cancerstatistiken) att slumpen (otur) är orsak i två tredje-delar av fallen. Men är inte slumpen typ en <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Konstant">konstant</a> som inte kan öka, vilket den om detta stämmer måste göra, eftersom antalet cancerfall har ökat/ökar, inte bara totalt utan procentuellt i befolkningen. (två tredjedelar av av ex. 90 är ju mindre än två tredjedelar av 120)? Eller tänker jag galet, frågar jag forskaren och professorn i onkologi <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Lennart_Hardell">Lennart_Hardell</a> i Örebro.<br />
<strong><em>&#8221;Du tänker helt rätt&#8221;,</em></strong> svarar han.<em> &#8221;Slumpen kan ju inte öka och förklara den ökande incidensen. Jag har inte läst artikeln än, men detta med slumpen &#8211; hur lättlurade är journalisterna egentligen?&#8221;</em><br />
<strong>Alla är inte lika lättlurade.</strong>  Den erfarne cancerforskaren vid University of Cambridge. Bruce Ponders, säger till <a href="http://news.sciencemag.org/biology/2015/01/simple-math-explains-why-you-may-or-may-not-get-cancer">Sciencemag</a> att linjen mellan mutation och cancer inte nödvändligtvis är rät. <br />
&#8221;Det handlar inte bara om huruvida en mutation äger rum” “Det kan finnas flera faktorer i vävnaden som avgör om mutationen bibehålls och om den triggar en elakartad tumörtillväxt&#8221;.<br />
<strong>Lennart Hardell tillägger</strong> (efter att ha tagit del av studien (länk här: <a href="http://www.hopkinsmedicine.org/news/media/releases/bad_luck_of_random_mutations_plays_predominant_role_in_cancer_study_shows">hopkinsmedicin</a>):<br />
<em>&#8221;Man kan notera att de inte kunde studera de vanligaste cancerformerna, hos kvinnor (bröstcan-cer) och män (prostatacancer)*. Det är matematiker som gjort statistiska beräkningar. Man måste invända mot deras slutsatser, då det knappast är så att slumpen har ökat över åren och kan för-klara uppgången av antalet cancerfall, även taget hänsyn till ålder. Vidare är olika faser i cellcyk-<br />
eln mer känsliga för mutagena ämnen än andra. Snabb celldelning gör att fler celler befinner sig i ett känsligt stadium för mutation varför matematikernas resonemang saknar en viktig slutsats.&#8221; </em><br />
<strong>Studiens slutsats modifieras</strong> i en intervju med <a href="http://www.bbc.com/news/health-30641833">BBC</a> av en av författarna, Christian Tomasetti, som säger: &#8221;Jag påstår inte att alla cancerfall i befolkningen orsakas enbart av slumpen. Men jag påstår att det finns vissa vävnader &#8211; t ex blodcancer &#8211; där det finns väligt lite bevis för någon ärftlig eller miljömässig faktor&#8221;- Hm. Inkluderar det regionala faktorer? Statistik visar ju att norrlänningar har större tur i tumör-tombolan än sörlänningar meddelar <a href="http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=78&amp;artikel=6055877">sverigesradio</a> idag.<br />
*) anledningen är att forskarna inte kunde hitta pålitliga celldelningshastigheter för dessa cancertyper i den vetenskapliga literaturen.<br />
Foto: <a href="http://teaterbolaget.se/">teaterbolaget</a> BLOGGPOSTA <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2015/01/08/tur-i-tumor-tombola/">permalänk </a>Tur i tumör-tombola?</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2015/01/08/tur-i-tumor-tombola/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>VARNING FÖR FORSKNING!?</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2013/02/08/varning-for-forskning/</link>
		<comments>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2013/02/08/varning-for-forskning/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 08 Feb 2013 20:42:10 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[amalgam]]></category>
		<category><![CDATA[C-vitamin]]></category>
		<category><![CDATA[kvicksilver]]></category>
		<category><![CDATA[njursten]]></category>
		<category><![CDATA[studie]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=49514</guid>
		<description><![CDATA[Lägre risk för njursten av C-vitamin?]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h2><a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2013/02/introbild.gif"><img class="alignright size-thumbnail wp-image-49539" title="introbild" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2013/02/introbild-150x124.gif" alt="" width="150" height="124" /></a>Får män njursten av C-vitamin?</h2>
<p>I måndags såg jag <a href="http://www.svt.se/vetenskapens-varld/se-program/del-4-94?autostart=true">vetenskapens-värld</a> i Svt om misstänkt forskningsfusk.<br />
I tisdags kom studien som visar att <a href="http://www.svd.se/nyheter/inrikes/c-vitamin-ger-man-njursten_7887890.svd">C-vitamin-ger-män-njursten.</a> Jaha! Vá intressant! Vilka 23.000 män? Hur levde de i övrigt? Söp och levde rullan? Hade de amalgam i munnen?<br />
Man dokumenterade vad de tuggade i sig. Inte vad de tuggade med.<br />
-Det finns inga indikationer på att kvicksilver från amalgam orsakar njursten, säger doktoranden<br />
bakom studien, Laura Thomas. Jaså, men finns det några indikationer på att C-vitamin gör det?<br />
<strong><a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2013/02/41GcSlZ1CxL._SL500_AA300_.jpg"><img class="alignleft size-thumbnail wp-image-49583" title="41GcSlZ1CxL._SL500_AA300_" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2013/02/41GcSlZ1CxL._SL500_AA300_-150x150.jpg" alt="" width="150" height="150" /></a>Bristande litteratursökning?</strong><br />
Man kan undra hur de har skött sin litteratursökning, skriver Leif X. i ett mail där han nämner en bok av läkaren Thomas E Levy, med titeln <a href="http://www.amazon.com/Curing-Incurable-Vitamin-Infectious-Diseases/dp/1401069630">Curing-the Incurable</a>, Vitamin C, Infection Diseases and Toxins, där frågan om C-vitamin ökar risken för njursten tas upp;  <br />
&#8221;Två nyliga studier vid Harvard har klart visat att vitamin C inte utgör en faktor för utvecklingen av njursten hos friska vuxna. Curhan et al (1999) tittade på en grupp på 85 557 kvinnor som inte tidigare hade haft njursten. De följdes upp i 14 år, 1078 fall av njursten utvecklades i gruppen. C-vitaminintaget hade ingen statistisk relevans för utvecklingen av njursten. Curhan et al hade tidigare (1996) tittat på 45 251 män som inte haft njursten.&#8221; Med sex års uppföljnng fann de att C-vitamin inte utgjorde en riskfaktor för njurstenbildning, oavsett om männen åt 250 mg eller 1500 mg C-vitamin per dag.&#8221;<br />
<strong>Minskad risk för njursten?<br />
</strong>Av boken framgår även att individer med högst intag av C-vitamin löpte lägre risk att få njursten (Gerster 1997), jämfört med individer med det lägsta intaget. När förhållandena analyserades i detalj, fann Simon and Hudes (1999) att varje 1,0 mg/dl ökning i blodet av vitamin C  kunde relateras till circa 28 % sänkning av förekomsten av njursten hos män. (Låter mycket!?)<br />
<strong>Amalgamförespråkare?<br />
</strong>En av forskarna bakom den förstnämnda (svenska) KI-studien är prof. <a href="http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=23748&amp;a=130979&amp;cid=23756&amp;l=sv">Carl-Gustaf Elinder</a>. Var inte han inblandad i <a href="http://www.miljomagasinet.se/artiklar/amalga14.htm">stängningen av den s.k. Amalgamenheten</a> vid Akademiska i Uppsala år 2000 (<a href="http://www.kvicksilver.org/abs/upp3.html">kvick.org)</a> där <a href="http://www.tf.nu/artiklar/72-procent-battre-vid-amalgamenheten/">72-procent-av patienterna blev battre, </a>bl a med hjälp av höga doser C-vitamin (så vitt jag vet utan njursten)? Elinder forskar på miljöfaktorer i samband med njurfunktion. Hm.<br />
<strong>Icke önskvärd forskning!</strong><br />
<a href="http://art-bin.com/art/rhanson_sw.html">Mats Hanson</a> forskade också. Tills han 1985 fick beskedet: &#8221;Om du låter bli det där med kvicksilver och amalgam, så kan det nog ordnas en fortsatt forskningstjänst&#8221;*. Han lät inte bli utan blev istället vetenskaplig rådgivare hos <a href="http://www.tf.nu">Tandvårdsskadeförbundet</a>, och skriver: &#8221;Det finns ett avsevärt antal artiklar om förhöjd kvicksilverhalt i njurarna och hundratals om effekter av kvicksilver på njurfunktion**. Vad som saknas är kvicksilvermätningar på patienter som hamnar på sjukhusens njurkliniker. Även kadmium orsakar njurproblem och nivåerna ligger högt i befolkningen&#8221;. <br />
 &#8230;Men hur högt låg intaget av knäckebröd hos de 23 000 männen i KI-studien, undrar jag, med anledning av &#8217;Brains&#8217; kommentar till inlägget <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=44766">Amalgam &amp; hjärtproblem</a>, och var det läskiga<br />
<strong>brustabletter med tillsatser</strong> som intogs?  Se <a href="http://newsvoice.se/2013/02/06/dags-for-nasta-larm-nu-ska-halsogivande-c-vitamin-utpekas-som-farligt/comment-page-1/#comment-9600">newsvoice</a><br />
 (Pressrelease: <a href="http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=33153&amp;a=95924&amp;l=sv">ki.se)</a>  (<a href="http://www.forskning.se/nyheterfakta/nyheter/pressmeddelanden/kopplingmellancvitamintillskottochokadriskfornjursten.5.3ac1a8713ca36396ada0.html">c-tillskott o. risk för njursten</a>) (<a href="http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=112&amp;artikel=5432424">sverigesradio.se</a>) (<a href="http://archinte.jamanetwork.com/article.aspx?articleid=1568519">jamanetwork)</a><br />
*) Se <a href="http://www.2000taletsvetenskap.nu/special/barbrow.htm">2000taletsvetenskap</a> **) Ex: <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2013/02/CQ79.pdf">CQ79</a> <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2013/02/EG9.pdf">EG9</a> BLOGGPOSTA <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=49514">permalänk</a> Varning för forskning!?</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2013/02/08/varning-for-forskning/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>2</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>LEUKEMI AV LUSMEDEL?</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2013/01/30/leukemi-av-lusmedel/</link>
		<comments>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2013/01/30/leukemi-av-lusmedel/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 30 Jan 2013 15:34:56 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[leukemi]]></category>
		<category><![CDATA[lusmedel]]></category>
		<category><![CDATA[permetrin]]></category>
		<category><![CDATA[studie]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=48721</guid>
		<description><![CDATA[Cancer hos spädbarn av insektsmedel]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h2><span style="color: #0000ff;">Insektsmedel ökar cancerrisk hos spädbarn!<a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2013/01/28feb2011-053-150x150.jpg"><img class="alignright size-full wp-image-48919" title="28feb2011-053-150x150" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2013/01/28feb2011-053-150x150.jpg" alt="" width="92" height="115" /></a></span></h2>
<p>En brasiliansk studie visar att spädbarn yngre än 11 månader, löpte sju gånger så hög risk att utveckla lleukemi (blodcancer) om deras mödrar utsatts för insektsmedlet permetrin. (<a href="http://ehp.niehs.nih.gov/2012/10/1103942/"><strong>ehp.niehs</strong>)</a>  <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=44402">Permetrin säljs på Apoteket</a> som komponent i lusmedlet Nix (i alla fall när jag sist kollade). Det finns hälsovänligare alternativ, om man inte lyckas skrämma bort huvudlössen med <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=45117">illaluktande växter</a>. <br />
BLOGGPOSTA <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=48721">permalänk</a> Leukemi av lusmedel?</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2013/01/30/leukemi-av-lusmedel/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>2</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>WI-FI-STEKT SPERMA?</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2011/11/30/wi-fi-stekt-sperma/</link>
		<comments>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2011/11/30/wi-fi-stekt-sperma/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 30 Nov 2011 16:02:27 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[laptop]]></category>
		<category><![CDATA[sperma]]></category>
		<category><![CDATA[studie]]></category>
		<category><![CDATA[trådlös]]></category>
		<category><![CDATA[Wi-Fi]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=28490</guid>
		<description><![CDATA[Spermier slutade simma av trådlös wi-fi!]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h2><span style="color: #003366;">Kan trådlös laptop döda spermier?<a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2011/11/laptop.jpg"><img class="alignright size-full wp-image-28576" title="laptop" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2011/11/laptop.jpg" alt="" width="127" height="113" /></a></span></h2>
<p>Internationella medier rapporterar om en argentiskt studie där sperma från 29 friska män placerades under bärbara datorer som kopplades upp trådlöst med Wi-Fi. En fjärdedel av spermierna simmade inte längre efter 4 timmar, jämfört med 14 procent av spermaprover som förvarats en bit bort från datorerna. <br />
9 procent av proverna uppvisade DNA skador, 3 gånger vanligare än i jämförelseproverna. <a href="http://www.reuters.com/article/2011/11/29/us-laptop-sperm-idUSTRE7AR2FO20111129">Reuters</a>  <a href="http://www.fertstert.org/article/S0015-0282(11)02678-1/abstract">fertstert</a><br />
<strong>Elektromagnetism!</strong><br />
&#8221;Våra data antyder att användning av en trådlös laptop nära de reproduktiva organen ansluten till internet kan försämra den mänskliga spermakvaliten&#8221;, skriver forskarna. Orsaken kan vara elektromagnetisk strålning (=mikrovågor). En separat spermastudie med icke trådlöst ansluten laptop visade försumbara elektromagnetiska fält (Hm, men undersökte man spermapåverkan?).<br />
<strong>Kemikalier därtill?</strong><br />
Man vet inte om den här påverkan uppstår med alla bärbara datorer som ansluts med Wi-Fi, eller vilka användningsförhållanden som ökar effekten! Tänk om det blir samverkanseffekter med kemikalier, (<a href="http://www.ur.se/id/150299">ur.se)</a> t ex Bisfenol A (<a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=6579">Bisfenol &amp; sterilitet</a>) som kan finnas i höljet till datorn. (<a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=7767">Bisfenol A i mobilen</a>) Fast det är väl inte så många som har sin lap i knät i 4 timmar? Men uppvärming kan ske redan efter en kvart visar en tidigare studie: <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=6312">Lättrostade testiklar!</a> <br />
<strong>Småpojkar har ingen sperma</strong> så det gör väl inget att skolbarn (utom de som bor i Gullspång <a href="http://144.63.250.12/nyheter/article13636220.ab;jsessionid=C5BCFCADED5F702E1BCF3147653685C7.mobilb">(nyheter)</a>) nu får en trådlös laptop! (<a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=16179">Förbjuds trådlöst?</a>) och vad det gäller <a href="http://www.dn.se/nyheter/sverige/mora-backar-om-stralfri-zon">Mora-mannen så är det ju ingen fara alls&#8230;</a> (<a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=28217">relaterat inlägg)</a>! BLOGGPOSTA <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=28490">permalänk</a> Wi-Fi-stekt sperma?</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2011/11/30/wi-fi-stekt-sperma/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>2</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>FET AV FET FISK?!</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2011/11/24/fet-av-fet-fisk/</link>
		<comments>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2011/11/24/fet-av-fet-fisk/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 24 Nov 2011 16:38:23 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[astma]]></category>
		<category><![CDATA[fisk]]></category>
		<category><![CDATA[hormonstörande]]></category>
		<category><![CDATA[studie]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=28173</guid>
		<description><![CDATA[Ett ständigt tjat om fetma och om nyttan eller onyttan av fiskkonsumtion!]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h2><span style="color: #008080;">Vilket tjat om fetma och nyttan av fisk!</span></h2>
<p>Idag rapporterar så gott som alla medier om ökande fetma och astmaförebyggande fisk. Då kan väl jag påminna om att hormonstörande kemikalier kan vara en bidragande orsak till att vi blir fetare (<a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=22890">Fet av plast?</a>) och att de kan finnas i fisk, särskilt i fet sådan. (Läs om det i inlägget <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=26102">Diabetes &amp; fetma av odlad lax?</a>) Och vet man att det är just fiskintaget som <a href="http://www.svd.se/nyheter/inrikes/tidigt-fiskatande-skyddar-mot-astma_6659914.svd">skyddar-mot-astma</a> i den nya studien? Kollade man andra parametrar? (<a href="http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/tidigt-fiskatande-skyddar-mot-astma">dn.se/fiskätande-skyddar)</a> Om det är omega3 man vill åt, så finns det andra källor än fisk! <a href="http://www.svd.se/nyheter/inrikes/forskare-varnar-for-fet-generation_6659434.svd">Forskare-varnar-for-fet-generation!</a>  <a href="http://svt.se/2.22620/1.2616182/svenskarna_fetare_-_men_inte_fetast">Svenskarna fetare-men</a> grekerna är fetast! <a href="http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/svenskarna-fetare--men-inte-fetast">(dn/inte-fetast</a>) (<a href="http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.782211-forskare-varnar-for-fet-generation">gp.se</a>) BLOGGPOST <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=28173">permalink</a> Fet av fet fisk?!</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2011/11/24/fet-av-fet-fisk/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>3</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>
