<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Kemikaliedetektiven &#187; stroke</title>
	<atom:link href="http://kemikaliedetektiven.se/wordpress/tag/stroke/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress</link>
	<description>Hur man undviker miljögifter i vardagen</description>
	<lastBuildDate>Fri, 14 Apr 2017 17:51:19 +0000</lastBuildDate>
	<generator>http://wordpress.org/?v=2.9.1</generator>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
			<item>
		<title>VADÅ VOLFRAM I VENERNA?</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2014/06/04/vada-volfram-i-venerna/</link>
		<comments>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2014/06/04/vada-volfram-i-venerna/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 04 Jun 2014 13:25:24 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[slaganfall]]></category>
		<category><![CDATA[stroke]]></category>
		<category><![CDATA[tungsten]]></category>
		<category><![CDATA[volfram]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=66745</guid>
		<description><![CDATA[Tungsten i blodet kan bidra till slaganfall!]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h2><span style="color: #333399;"><a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2014/06/TNG-2504_1-150x150.jpg"><img class="alignleft size-full wp-image-72998" title="TNG-2504_1-150x150" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2014/06/TNG-2504_1-150x150.jpg" alt="" width="150" height="150" /></a>Inte får man väl stroke av smycken?</span></h2>
<p>Minns inte att jag nånsin har skrivit om <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Tungmetall">tungmetallen</a> tungsten (inte ens som redaktör för &#8221;Heavy Metal Bulletin&#8221; på 1990-talet). Så det är väl hög tid nu. Särskilt som en ny studie visar att volfram (som den ofta kallas på svenska) i blodet skulle kunna bidra till <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Slaganfall">stroke</a> (=slaganfall) (<a href="http://www.cbsnews.com/news/tungsten-metals-found-in-phones-computers-linked-to-strokes/"><strong>cbsnews</strong>)</a><br />
<strong>Forskarna tittade på fler än 8.000 människor</strong> och fann att de med höga halter volfram i kroppen dubbelt så ofta hade haft stroke än människor med de lägsta nivåerna. Därtill visar en kommande rapport från Folkhälso-myndigheten att <a href="http://www.svt.se/nyheter/sverige/stroke-allt-vanligare-bland-unga">stroke-blir allt-vanligare-bland-unga</a> och minskar bland äldre. Vad beror det på?<br />
<strong>Tungsten har fått sitt namn</strong> pga sin höga täthet. Den är sälllsynt och förekommer inte na-turligt utan måste tas fram kemiskt (<a href="http://www.kodega.se/guidance/tungsten_carbide.php">tungsten)</a><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Volfram">(wiki)</a>, för att därefter hamna i konsumentprodukter. Volfram finns bl a i ringar, andra smycken och i knivar. Extremt hård och reptålig, enligt reklamen.<br />
<strong>Kan tunga tungsten-molekyler verkligen ta sig ut</strong> och in genom huden? <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Volfram">(wiki</a>) Är det inte för-sumbart i så fall?? Och hur är det med volfram i lampors glödtråd och fiskebeten (får fiskarna* slag?), för att inte tala om datorers mikrochips, mm? Är det industrin som är största boven? Fast stroke nämns inte bland de biverkningar av tillverkningen som gjorde att <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2014/05/23/samsung-sager-forlat/">Samsung-sa-förlåt</a>.<br />
<strong>Man vet inte riktigt varför somliga</strong> har mer volfram i kroppen, och man kan, enligt artikeln ovan, få i sig små mängder från luft, dricksvatten och viss mat!!? Medelmängden volfram i luft (i USA) är mindre än 10 nanogram per m3 luft (nano=miljarddel). <a href="http://www.atsdr.cdc.gov/toxprofiles/tp186-c1.pdf">(atsdr.cdc.gov)</a> <br />
<strong>Det finns mer volfram städernas luft</strong> än på landet. Exponeringen är ännu inte så hög men beräknas öka: &#8221;Tungsten är känd för att kunna interagera biologiskt och störa biokemiska pro-cesser och därför måste den mänskliga hälsopåverkan beaktas&#8221;, skriver forskarna i sin artikel i <a href="http://www.plosone.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pone.0077546" target="_blank">PLoS One</a>. Hm. Tänk om det finns fler och dolda volfram-källor!? Mer vid ett senare tillfälle. <br />
*) det blev visst lite tvetydigt med ordet fiskarna. För övrigt är det många fåglar på vår gröna gård i stan i år som kvittrar ovanligt starkt. Undrar vad det beror på. (har vaxproppen lossnat?) BLOGGPOSTA <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2014/01/26/tungmetallen-tungsten/">permalänk</a> Vadå volfram i venerna?</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2014/06/04/vada-volfram-i-venerna/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>2</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>KAKAO &amp; AGENT ORANGE!</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2012/08/30/kakao-agent-orange/</link>
		<comments>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2012/08/30/kakao-agent-orange/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 30 Aug 2012 12:55:00 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[Agent Orange]]></category>
		<category><![CDATA[choklad]]></category>
		<category><![CDATA[stroke]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=41700</guid>
		<description><![CDATA[Giftiga bekämpningsmedel i kakaoodling!]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h2><a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2012/08/ekorreaug-073.jpg"><img class="alignright size-thumbnail wp-image-40879" title="ekorreaug 073" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2012/08/ekorreaug-073-150x150.jpg" alt="" width="150" height="150" /></a><span style="color: #800000;">Ekologisk choklad bättre mot stroke?</span></h2>
<p><a href="http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/choklad-minskar-risken-for-stroke">Choklad-minskar-risken-for-stroke</a> även hos karlar, läser jag idag. Men det används mycket bekämpningsmedel i kakao-odlingar. Det ökända medlet Agent Orange &#8211; som <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=40439">USA nu städar bort i Vietnam</a> &#8211; används för att avlöva kaffeodlingar i Brasilien, skriver <a href="http://www.fairtradecenter.se/node/185">fairtradecenter!</a> Så ekologisk choklad är nog en bättre medicin både för miljön och hjärtat/hjärnan! (<a href="http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&amp;artikel=5250615">sr.se)</a> (<a href="http://www.gp.se/matdryck/1.1049568-choklad-medicin-mot-stroke">gp)</a> Foto: vildchoklad/Cajsa Warg!<br />
BLOGGPOSTA <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=41700">permalänk</a> Kakao &amp; Agent Orange!</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2012/08/30/kakao-agent-orange/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>2</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>GAMLA SYNDER &amp; STROKE!</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2012/08/01/gamla-synder-stroke/</link>
		<comments>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2012/08/01/gamla-synder-stroke/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 01 Aug 2012 20:59:02 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[DDT]]></category>
		<category><![CDATA[kvicksilver]]></category>
		<category><![CDATA[PCB]]></category>
		<category><![CDATA[stroke]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=40067</guid>
		<description><![CDATA[Stroke av gamla gifter i kroppen...]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h2><a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2012/07/ab3563fe38.jpg"><img class="alignright size-full wp-image-40074" title="ab3563fe38" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2012/07/ab3563fe38.jpg" alt="" width="130" height="243" /></a><span style="color: #000080;">Man smorde in sig med DDT&#8230;!</span></h2>
<p><a href="http://www.unt.se/inc/print/miljogifter-okar-risk-for-stroke-1796918-default.aspx">Miljogifter-ökar-risk-for-stroke</a>, skriver UNT. Enligt en ny svensk studie löper man som äldre förhöjd risk att få en stroke om man har lagrat upp PCB och DDT i kroppen. Och det har man ju. Läs i &#8221;kemikalieboken&#8221; (se ovan) om hur jag smörjde in mig med salvan <a href="http://www.tenutex.se/?gclid=CIe_m-7dw7ECFaMvmAodEGEAlQ">Tenutex</a> (som då innehöll DDT) för att många år senare bli sjuk bara av att gå förbi en granne som använt samma preparat. Så ska man bara sitta och vänta nu på straffet för sina synder??<br />
Blodförtunnande medel, rekommenderas i artikeln <a href="http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/tusentals-fall-av-stroke-onodiga_7381794.svd">Tusentals-fall-av-stroke-onödiga</a>. Hm, när det gäller gamla &#8221;synder&#8221; som DDT och PCB som inte rör på sig så lätt är det kanske inte mycket (annat) att göra. Fast kanadensaren <a href="http://www.udoerasmus.com/firstscreen.htm">Udo Erasmus</a> påstår sig ha botat sin bekämpningsmedelsförgiftning med FETT. Bl a linfröolja. Det avgiftar, menar han. Jag intervjuade honom 1999. Fick nyligen beskedet att det inte är <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=34176">Ftalater i flasklocket</a> på oljan som han säljer (som jag ibland smörjer in mig med). En annan gammal &#8221;synd&#8221; är <a href="http://www.amalgamskadefonden.se/vanliga_fragor.shtml">amalgam</a> (borde man inte ha undersökt även den riskfaktorn i sammanhanget?). Amalgam innehåller kvicksilver som bl a kan påverka blodcirkulationen (mer senare). BLOGGPOST <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=40067">permalänk</a> Gamla synder &amp; stroke!</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2012/08/01/gamla-synder-stroke/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>2</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>CHOKLAD ELLER MOBIL?</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2011/08/31/choklad-eller-mobil/</link>
		<comments>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2011/08/31/choklad-eller-mobil/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 31 Aug 2011 16:13:03 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[choklad]]></category>
		<category><![CDATA[hjärtsjukdom]]></category>
		<category><![CDATA[mobil]]></category>
		<category><![CDATA[stroke]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=21046</guid>
		<description><![CDATA[Är choklad nyttigare än mobiltelefoner?]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h3><span style="color: #993300;">Vilket är nyttigast - smarta telefonen eller choklad</span>? </h3>
<p><a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2011/08/thumb_chokladrussin.jpg"><img class="alignleft size-full wp-image-21188" title="thumb_chokladrussin" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2011/08/thumb_chokladrussin.jpg" alt="" width="150" height="103" /></a>Läste i en gratistidning om en kvinna som hellre skulle avstå från choklad än från sin smartphone. Själv skulle jag nog välja chokladen. Särskilt med tanke på att den anses vara <a href="http://svt.se/2.108068/1.2515480/choklad_ar_bra_for_hjartat">bra_for_hjärtat</a> och minskar risken för stroke med 30 %, något som troligen inte är fallet när det gäller mobilen, eller har jag missat nåt? Hm, får nog återkomma! (Om motstridig <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=18581">mobilinformation)</a></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2011/08/31/choklad-eller-mobil/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>2</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>
