<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Kemikaliedetektiven &#187; perfluorerad</title>
	<atom:link href="http://kemikaliedetektiven.se/wordpress/tag/perfluorerad/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress</link>
	<description>Hur man undviker miljögifter i vardagen</description>
	<lastBuildDate>Fri, 14 Apr 2017 17:51:19 +0000</lastBuildDate>
	<generator>http://wordpress.org/?v=2.9.1</generator>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
			<item>
		<title>FLUORERAD FÖRVIRRING!</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2015/01/19/fluorerad-forvirring/</link>
		<comments>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2015/01/19/fluorerad-forvirring/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 19 Jan 2015 13:00:24 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[högfluorerad]]></category>
		<category><![CDATA[perfluorerad]]></category>
		<category><![CDATA[PFAS]]></category>
		<category><![CDATA[Teflon]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=72855</guid>
		<description><![CDATA[`Är högfluorerad - det nya inneordet - lättbegripligt?]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h2><span style="color: #000080;"><a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2015/01/pfoa_335660-150x77.gif"><img class="alignright size-full wp-image-84744" title="pfoa_335660-150x77" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2015/01/pfoa_335660-150x77.gif" alt="" width="150" height="77" /></a>Är ordet högfluorerad lättbegripligt?</span></h2>
<p><strong>Högfluorerade ämnen</strong> i miljön ska begränsas, enligt Miljöministern i<a href="http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/gifter-i-dricksvatten-ska-nu-kartlaggas_4253095.svd"> Svd</a><br />
Vad tänker du på när du hör ordet högfluorerad, frågar jag hälsomedvetne grannen Calle. Svar: -Jag tänker på tandkräm med mycket <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Fluor">fluor</a> i! Det gör nog inte myndigheten Kemikalieinspektionen som numera använder högfluorerad istället för <a href="http://www.kemi.se/sv/Innehall/Fragor-i-fokus/Perflourerade-amnen-PFOS-PFOA-med-flera/">perfluorerad</a> &#8221;för att det kan-<br />
ske ska vara lite mer lättbegripligt för gemene man&#8221;, men mannen Calle begriper varken eller.<br />
<strong>Men Teflon vet han</strong> vad det är och han förknippar det inte med tandvård*. Fast varför inte för-resten? Ett snabbhärdande Teflonskikt** på tänderna kanske vore mer effektivt mot tandtroll än fluor? (mer om förvirringen ang. fluorerat (som teflon) o. grundämnet fluor i <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2011/02/22/skidvalla-fluortanter/">skidvalla &amp;-fluortant</a>)<br />
<strong>Vissa grundämnen som ex. kol och väte</strong> (<a href="http://www.naturvetenskap.org/hogstadiekemi/organisk-kemi/kolvaten">kolväten</a>) gillar att hänga och bilda olika molekyler ihop, men fluor är ingen polare de självmant skulle välja, och grundämnet fluor, som är typ lite ego, föredrar ofta att umgås med sig självt i naturen (som fluorid) framför att befatta sig med kol. Men det skiter kemister i när de tvångsplacerar fluor som ersättare för väte (i ett kolväte)!<br />
<strong>Men skulle ju kunna tro att fluoratomer</strong> skulle ta varje tillfälle i akt att hoppa av ett så onatur-ligt arrangemeng, men det är precis tvärtom. Likt medlemmar i en religiös sekt, förlorar de snabbt sin personlighet och blir till en del av något större som HATAR vatten, fett, smuts och eld, varför många människor (och brandmän) älskar att ha denna molekyl på ex. jackor och i brand-skum, kanske för att de inte har upplysts om de långsiktiga nackdelarna, att den fäster på krop-pens proteiner, kan skada levern och sköldkörteln, orsaka tidigt klimakterium mm, och typ aldrig bryts ner! (Avprogrammering tycks bita föga på dessa kemiska, högfluorerade sekter..).<br />
<strong>Perfluorerade ämnen är </strong>ett problematiskt samlingsnamn för (ca 800) fluorkarboner eller fluor-plaster (som de också kallas ibland), då prefixet &#8216;per&#8217; betyder alla, dvs att alla väteatomer i kolked-jan har ersatts med fluor, vilket långt ifrån alltid är fallet*, men vad betyderr &#8216;hög&#8217; i högfluorerad?<br />
Samlingsnamnet PFAS används också, bl a av Miljöministern ovan och forskare (se <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2012/10/02/impregnering-i-hjarnan/">Impregnering-i-hjärnan)</a>, men förkortningen kan lätt förväxlas med PFOS, en av två värstingPFAS***.<br />
<strong>PFAS är inte ens entydigt</strong>. På Kemikalieinspektionens sida står ex. slutbokstaven S för olika saker (sulfonates resp. substances) i olika artiklar. Varför, frågar jag via mail.<br />
&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;-<br />
<strong><span style="color: #ff0000;">SVAR:</span> <em>Hej! Den här ämnesgruppen</em></strong><em> har ju inte varit aktuell så länge***, och sedan 2000 då intresset startade så har man insett att gruppen fluorerade ämnen är väldigt komplex. Det har där-för varit en succesiv utveckling av terminologin både i forskarvärlden och i myndighetsvärlden.<br />
Beroende på när en text är skriven (och kanske av vem) så kan terminologin skilja sig åt. Beroen-de på språk så kan den också skilja sig åt (perfluorinated alkyl acids-PFAA; perfluorerade alkylsyror-PFAS). Dessutom har intresset under resans gång breddats från perfluorerade ämnen till att nu också inkludera polyfluorerade**** ämnen (t.ex. för att de kan nedbrytas till perfluorerade ämnen). Idag försöker vi använda PFAS för polyfluorerade alkyl substanser när vi skriver svenska texter, eller alternativt högfluorerad för att det kanske ska vara lite mer lättbegripligt för gemene man. Eftersom detta är ett dynamiskt område så lär terminologi-förvirringen bestå, och kanske ändras terminologin ytterligare med tiden. Mvh Bert-Ove Lund<br />
</em>*) Användning av ordet fluorering (<a href="http://karlzons.com/2013/11/19/fluorering-ar-det-storsta-fallet-av-vetenskapligt-bedrageri-i-detta-arhundrade/">fkarlson</a>) om fluortandkräm bidrar till förvirringen.<br />
**) I en studie satte man in teflon i tänderna på apor, men jag kan inte hitta länken.<br />
***) Värstingämnena PFOA och PFOS började (så smått) produceras i slutet av 1940-talet.<br />
****) prefixet poly betyder många. Se även <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2014/11/09/miljogift-i-barnstovlar/">Miljögift-i-barnstövlar</a> o. <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2014/02/23/scotchgard-skadar-sal/">Scotchgard-skadar-säl!</a><br />
BLOGGPOSTA <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2015/01/18/fluorerad-forvirring/">permalänk</a> Fluorerad förvirring!</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2015/01/19/fluorerad-forvirring/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>ALLA BORDE PFAS-TESTAS!</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2014/06/02/alla-borde-pfaa-testas/</link>
		<comments>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2014/06/02/alla-borde-pfaa-testas/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 02 Jun 2014 21:12:18 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[dricksvatten]]></category>
		<category><![CDATA[perfluorerad]]></category>
		<category><![CDATA[PFAA]]></category>
		<category><![CDATA[PFAS]]></category>
		<category><![CDATA[PFHxS]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=72671</guid>
		<description><![CDATA[3,4 miljoner svenskar kan dricka förorenat vatten!]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h2><span style="color: #808000;">3,4 miljoner svenskar dricker förorenat vatten!?</span></h2>
<p><a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2014/06/ytqcsy1346390141448-150x150.jpg"><img class="alignleft size-full wp-image-72785" title="ytqcsy1346390141448-150x150" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2014/06/ytqcsy1346390141448-150x150.jpg" alt="" width="150" height="150" /></a><a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2014/06/Vattendroppar-pa-tyg.jpg"><img class="alignleft size-thumbnail wp-image-72776" title="Vattendroppar-pa-tyg" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2014/06/Vattendroppar-pa-tyg-150x150.jpg" alt="" width="150" height="150" /></a>I radion hör jag att dricksvatten med <a href="http://www.kemi.se/sv/Innehall/Fragor-i-fokus/Perflourerade-amnen-PFOS-PFOA-med-flera/">perfluorerade<br />
ämnen</a> (PFAS*) från brandsläckningsskum finns på fler ställen än i Kallinge, där man har hittat för-höjda halter i blodet hos 11-åringar och nu plane-rar att testa alla på orten <a href="http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=105&amp;artikel=5876413">(sr</a>). Borde man inte testa betydligt fler med tanke på att man nu har<br />
upptäckt (<a href="http://www.svd.se/nyheter/inrikes/3472252.svd">svd)</a> att <a href="http://www.slv.se/sv/grupp3/Pressrum/Nyheter/Pressmeddelanden/Industrikemikalier-kan-finnas-i-minst-34-miljoner-svenskars-dricksvatten/">kemikalierna-kan-finnas-i-minst-3,4-miljoner-svenskars-dricksvatten</a>? <br />
<strong>Konsumtion av mycket förorenat dricksvatten</strong> kan ge betydligt högre intag av PFHxS**(ett slags PFAS) än vad vi normalt får i oss från livsmedel, skriver <a href="http://www.slv.se/sv/grupp1/Risker-med-mat/Kemiska-amnen/Perfluorerade-amnen/">Livsmedelsverket</a>. Då borde man väl rena allt förorenat dricksvatten, inte bara det i Kallinge!<br />
<strong>Nu har myndigheter och forskare i alla fall bildat</strong> ett <a href="http://www.kemi.se/sv/Innehall/Nyheter/Nytt-natverk-starker-kompetensen-kring-hogfluorerade-amnen-i-dricksvattnet/">nytt-nätverk-som stärker-kompetensen-kring-högfluorerade-ämnen-i-dricksvattnet. </a>Så ska vi vara lugna nu?<br />
Foto 1: Vattenkran (Obs - per- och högfluorerade ämnen har ingen färg och kan inte kokas bort, men de är inte akut giftiga) Foto 2: Droppar på vattentätt perfluorerat tyg, <a href="http://konsument.kemi.se/kemikalier-i-vardagen/kemiska-amnen/perfluorerade-amnen">kemi.se</a><br />
*) PFAS = poly- och perfluorerade alkylsubstanser (<a href="http://www.ronneby.se/sv/aktuelltmeddelanden/fragor-och-svar-om-pfas/">svarpfas)</a> Men i några av länkarna ovan<br />
kallas ämnena PFAA (= perfluorerade alkylsyror). Känns lite förvirrande så här mitt i natten..<br />
**) Mer om PFHxS: <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2012/12/06/minibebis-av-non-stick/">Minibebis-av-non-stick?</a> (Se även <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2014/03/04/hovdingen-ar-giftigast/">Hövdingen är giftigast</a>)<br />
BLOGGPOSTA <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2014/06/02/alla-borde-pfaa-testas/">permalänk</a> Alla borde PFAS-testas!</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2014/06/02/alla-borde-pfaa-testas/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>3</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>KAMP OM KOMPROMISSEN..</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2014/05/25/kamp-om-kompromissen/</link>
		<comments>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2014/05/25/kamp-om-kompromissen/#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 25 May 2014 13:37:21 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[Folke Rydén]]></category>
		<category><![CDATA[Lena Ek]]></category>
		<category><![CDATA[perfluorerad]]></category>
		<category><![CDATA[REACH]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=72129</guid>
		<description><![CDATA[Kastar miljöministern sten i glashus?]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h2><a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2014/05/julihand13-006.jpg"><img class="alignleft size-medium wp-image-72147" title="julihand13 006" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2014/05/julihand13-006-225x300.jpg" alt="" width="225" height="300" /></a><span style="color: #99cc00;">Kastar Lena Ek sten i glashus?</span></h2>
<p><a href="http://www.dn.se/nyheter/sverige/regeringen-stammer-eu-kommissionen/">Regeringen-stämmer-EU-kommissionen</a>, för att inte ha agerat i tid när det gäller hormonstörande kemikalier. &#8221;Miljöministerns kritik riktas mot den slovenske miljökommissionären Janez Potočnik som Ek anser har vikit sig för kemikalielobbyn i Bryssel.&#8221; Men Ek vek sig väl också när hon hade möjlighet att påverka utformningen av den europeiska kemikalielagstift-ningen (REACH) 2005? Det är intrycket man får av den dokumentär som visades i Svt under Obamas besök 2013. <br />
Jag såg den först senare och hade tänkt lobba för en repris. Nu upptäcker jag till min förtjusning att man fort<a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2014/05/slutetnovember-063.jpg"><img class="alignright size-thumbnail wp-image-72150" title="slutetnovember-063" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2014/05/slutetnovember-063-150x150.jpg" alt="" width="150" height="150" /></a>farande kan se <a href="http://www.svt.se/dokument-inifran/forgiftad-kompromiss"><strong>Förgiftad-kompromiss</strong></a><strong>!<br />
</strong>Filmen handlar om barnens utsatthet för kemikalier och det fula spelet ba-kom REACH. Den visar hur USAs regering, statsöverhuvuden i EU och kemikalielobbyn tillsammans såg till att det ursprungliga lagförslaget  urvattnades. Men god hjälp av Lena Ek som hade en ledande roll.  <br />
<strong>Hon godkände sänkta krav</strong> på testning och information från industrins sida och begränsade myndigheternas möjlighet att ställa krav. Lena Ek tyckte det skulle bli problematiskt för handeln om industrin blev tvungen att registrera alla ämnen och kopierade storföretaget Unilevers förslag om konsumentinformation rakt av, så att en del av ansvaret flyttas över på konsumenterna, mm. Industrinlobbyn var mycket nöjda med henne.<br />
<strong>Det var man inte med &#8221;Ayatollah Wallström</strong>&#8221;, öknamnet på <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Margot_Wallstr%C3%B6m">Margot Wallström</a>. Hon var inte alls lika samarbetsvillig och regeringar sattes att försöka påverka henne till att kompromissa.<br />
Men att Lena Ek nu kämpar för kompromissens tillämpning är väl ändå rätt positivt (så att den inte försvagas ytterligare). Nån ordning ska det väl vá på EU-torpet, och REACH är faktiskt den bästa kemikalielagstiftningen i världen, vilket kanske kan göra en och annan lite mörkrädd.<br />
<span style="color: #99cc00;"><strong><span style="color: #808000;">P.s. NYA VÅGENS LÅNGLIVADE GIFTER I BABY ALFRED!<br />
</span></strong></span><em>Vilka nya* miljögifter borde man kolla efter i Östersjön, undrade journalisten och WWF-medarbet-aren Elin Dunås 2012, då hon bistod filmaren Folke Rydén i planeringen av föregångaren till ov-annämnda film; &#8221;Den andra vågen&#8221; (</em><a href="http://www.forumostersjon.se/?p=1158"><em>se den)</em></a><em>.</em> <em>Perfluorerade ämnen, svarade jag. De bryts inte ner. Och så blev det! Man fokuserade på ämnen som finns i vattentäta plagg, mm, och även i lille Alfred (som före-kommer i båda filmerna). 2013 hamnade den</em> <em>perfluorerade värstingen PFOA (typ Teflon) bland </em><a href="http://www.kemi.se/en/Content/News/Sex-nya-amnen-pa-EUs-kandidatforteckning/"><em>nya-ämnen-pa-EUs-kandidatförteckning</em></a><em>, så att medvetna konsumenter kan välja att slippa den</em>. Läs om fler perfluorerade ämnen i <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2014/02/23/scotchgard-skadar-sal/">Scotchgard-skadar-säl</a> !<br />
*) de gamla är DDT &amp; PCB. BLOGGPOSTA <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2014/05/24/regeringen-stammer-eu/">permalänk</a> Kamp om kompromissen..</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2014/05/25/kamp-om-kompromissen/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>2</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>SCOTCHGARD SKADAR SÄL!</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2014/02/23/scotchgard-skadar-sal/</link>
		<comments>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2014/02/23/scotchgard-skadar-sal/#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 23 Feb 2014 19:46:40 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[perfluorerad]]></category>
		<category><![CDATA[PFBS]]></category>
		<category><![CDATA[pfos]]></category>
		<category><![CDATA[Scotchgard]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=66996</guid>
		<description><![CDATA[Vad pysslar PFOS-ersättaren med i kroppen?]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h2><span style="color: #993300;"><a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2014/01/scothkäåå-005.jpg"><img class="alignright size-thumbnail wp-image-67833" title="scothkäåå 005" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2014/01/scothkäåå-005-150x150.jpg" alt="" width="150" height="150" /></a>Tar ersättaren semester i kroppen?</span></h2>
<p>Häromdan uppmärksammade jag ett <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Scotchgard">Scotchgard</a>-märke på ett par vatten-täta stövlar i en butik*, och senare att Scotchgard skadar säl i San Fran-cisco-bukten, tolv år efter att den aktiva ingrediensen PFOS, från företa-get 3M, förbjöds, vilket man finner märkligt, eftersom halterna i sjö-fåglar som äter samma slags fisk, har sjunkit. San Francisco-buktens sälar har några av de högsta PFOS-halterna i världen, och kemikalien följer inte  det mönster av långsam nedgång som man ofta ser hos andra liknande miljöföroreningar.<br />
<a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2014/02/Topp_art_grasal-1.jpg"><img class="alignleft size-thumbnail wp-image-68030" title="Topp_art_grasal (1)" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2014/02/Topp_art_grasal-1-150x150.jpg" alt="" width="150" height="150" /></a>(<a href="http://www.scientificamerican.com/article/banned-chemical-still-contaminating-san-francisco-seals/">scientificam/banned-chem-contaminating-sf-seals)</a> Men är det så konstigt egentligen? PFOS är ju så gott som oförstörbar och finns kvar även i svenskt dricksvatten i områden där det tidigare har använts i brand-skum (<a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2014/02/10/brandskum-i-dricksvatten/">inlägg)</a>. I Sverige förbjöds PFOS  först 2008 och i EU 2010. <br />
<strong>Vad innehåller Scotchgard idag?<br />
</strong>Nu används ett annat perfluorerat ämne, PFBS, som inte alls ska vara lika skadligt som PFOS. Stämmer det frågar jag forskaren och perfluor-experten Helena Nilsson (<a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2013/10/23/lagen-ligger-efter/">se inlägg</a>), vid Örebro Universitet, som säger:<br />
<em>-PFBS lagras inte i kroppen men försvinner inte från miljön överhuvudtaget. Det som gör de här ämnena så persistenta är den kemiska bindningen mellan kol och fluor och om ett ämne inne-håller de här bindningarna bryts det inte ner. PFBS innehåller dessa bindningar men molekylen är ungefär hälften så stor som PFOS vilket gör att den inte tas upp och lagras i våra kroppar.<br />
</em>P.s. Enligt en studie tar det närmare en månad för PFBS att ta sig ut ur kroppen med urinen<br />
(<a href="http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0300483X08005192">sciencedirect)</a>.<a href="http://www.kemi.se/Documents/Publikationer/Trycksaker/Rapporter/Rapport6_06.pdf"> </a>Man undrar ju vad den sysslar med under tiden? Vilar upp sig? Hittar på nåt ofog?<br />
*) Tycker mig oftare se plagg med Gore-Tex impregnering i butikerna än Scotchgard (<a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2012/12/03/gore-tex-klimatkontroll/">gore-tex-klimatkontroll)</a>. Foto gråsäl: <a href="http://www.skansen.se/sv/artikel/grasal">skansen</a> BLOGGPOSTA <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2014/02/23/scotchgard-skadar-sal/">permalänk</a> Scotchgard skadar säl!</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2014/02/23/scotchgard-skadar-sal/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>SKATT PÅ SKIDVALLAN!?</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2013/02/26/skatt-pa-skidvallan/</link>
		<comments>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2013/02/26/skatt-pa-skidvallan/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 26 Feb 2013 11:15:55 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[perfluorerad]]></category>
		<category><![CDATA[skidvalla]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=50529</guid>
		<description><![CDATA[Skidvalla innehåller miljögifter!]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h2><a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2013/02/normal_skidakning0.jpg"><span style="color: #cf3f2f;"><img class="alignright size-thumbnail wp-image-50725" title="normal_skidakning~0" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2013/02/normal_skidakning0-150x150.jpg" alt="" width="150" height="150" /></span></a><span style="color: #cf3f2f;">Cancerframkallande ämnen i spåret!</span></h2>
<p><a href="http://www.svt.se/sport/vasaloppet/vasaloppet-en-lonsam-affar">Vasaloppet är-en-lönsam-affär</a>! Bra, för då kommer man ha råd att betala de <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=26951">miljöskatter som föreslås</a> på gifter. Skidvalla innehåller farliga ämnen som kan hamna i snön, <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=42504">eller i hjärnan</a>? År s.k. <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=11800">skiddoping rentav onödig</a>? Är det en myt att den ger förbättrad glidförmåga (<a href="http://www.nyteknik.se/nyheter/innovation/forskning_utveckling/article434678.ece#comments">nyteknik)</a> (<a href="http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=78&amp;artikel=750837">sr.se)</a>? I så fall är det ju rätt onödigt att <a href="http://www.prevent.se/sv/Arbetsliv/Artikel/2012/Skidvallare-utsatts-for-miljogifter/">skidvallare-utsätts-för-miljögifter</a> och får s.k. &#8221;fluorfeber&#8221;. Det tar många år för kroppen att göra sig av med dessa perfluorerade (Teflon-liknande) ämnen. (<a href="http://www.fotoakuten.se">fotoakut)</a> BLOGGPOST <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=50529">permalänk</a> Skatt på skidvallan!?</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2013/02/26/skatt-pa-skidvallan/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>MINIBEBIS AV NON-STICK!?</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2012/12/06/minibebis-av-non-stick/</link>
		<comments>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2012/12/06/minibebis-av-non-stick/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 06 Dec 2012 12:29:03 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[födelsevikt]]></category>
		<category><![CDATA[ny studie]]></category>
		<category><![CDATA[perfluorerad]]></category>
		<category><![CDATA[PFC]]></category>
		<category><![CDATA[PFHxS]]></category>
		<category><![CDATA[PFOA]]></category>
		<category><![CDATA[pfos]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=44763</guid>
		<description><![CDATA[Lägre födelsevikt av vattentätt! ]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h2><span style="color: #737a8c;"><a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2012/12/thumb_forlossning110702-23.jpg"><img class="alignright size-full wp-image-46071" title="Bebisfot" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2012/12/thumb_forlossning110702-23.jpg" alt="" width="150" height="100" /></a>Lägre födelsevikt av impregnering!</span></h2>
<p>Ytbehandlingsämnen kan påverka flickors födelsevikt.  Det visar en ny studie där man undersökte om gravida kvinnors exponering för 3 PFCer påverkade deras döttrars tillväxt. Man mätte halten PFOS, PFOA och PPFHxS i 447 blodprover tagna 1991-1992 från gravida i England, som deltog i en långtids-studie på mödrar &amp; döttrar. Samtliga prover innehöll alla tre ämnena*. Döttrar till de mest ex-ponerade mödrarna vägde i snitt 4,9 ounces** mindre än döttrar till de lägst belastade. (<a href="http://ehp.niehs.nih.gov/wp-content/uploads/2012/10/ehp.1003096.pdf"><strong>ehp</strong>)</a><br />
<strong>PFOS gav viktökning</strong><br />
Dessutom noterade man att flickor i den högsta PFOS-gruppen vägde omkring 1-3 pund** mer vid 20 månaders ålder än de lägst PFOS-exponerade. Hm, skulle det inte vara värre om det vore tvärtom; stora, tjocka nyfödda som sen knappt växer? Hur som helst så är PFOS-halten i Uppsalas dricksvatten förhöjd liksom PFHxS (<a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=43535">PFOA &amp; högt kolesterol</a>). Hur kommer barns tillväxt att påverkas på sikt? (Det finns fler studier som visar på <a href="http://o.cotot.com/artikel/lag-fodelsevikt">lägre-födelsevikt</a> av de här (perfluorerade) gifterna.) Härrör de från gammal brandsläckning eller typ <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=28694">Gore-Tex klimatkontroll</a>?<br />
<strong>Vi blir inte av med dem!</strong><br />
Problemet med de här <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-admin/page.php?action=edit&amp;post=35832">hormonstörande</a> ämnena är att de i motsats till ex. bisfenol A och ftalater är långlivade ochvarken bryts ner i naturen eller i människan***. Att de därtill är potenta växthus-gaser gör att jag tycker att de inte bör användas alls. PFOS är förbjudet i EU, övriga PFCer finns inte ens på den &#8221;<a href="http://www.kemi.se/sv/Innehall/Lagar-och-andra-regler/Reach/Kandidatforteckningen-i-Reach/">värstinglista&#8221;</a> som är utgångspunkt för Stockholms <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=45776">Våga fråga-kampanj</a>.   <br />
*) Snittkoncentration var högst för PFOS (19.6 ng/ml), följt av PFOA (3.7 ng/mL) och PFHxS (1.6 ng/mL). **) 1 ounce0o,o283495231 kg 1 pound=o,45359237 kg. ***) vissa bryts ner till andra PFCer. ny studie födelsevikt  <a href="http://www.fotoakuten.se">fotoakut</a> BLOGGPOST <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=44763">permalink</a> Minibebis av non-stick!?</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2012/12/06/minibebis-av-non-stick/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>GORE-TEX KLIMATKONTROLL..</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2012/12/03/gore-tex-klimatkontroll/</link>
		<comments>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2012/12/03/gore-tex-klimatkontroll/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 03 Dec 2012 17:44:18 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[Gore-Tex]]></category>
		<category><![CDATA[klimat]]></category>
		<category><![CDATA[perfluorerad]]></category>
		<category><![CDATA[PFC]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=28694</guid>
		<description><![CDATA[Har Lena Ek klimatgaser på fötterna?]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h2><a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2012/12/decemb-139.jpg"><img class="alignleft size-medium wp-image-45837" title="decemb 139" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2012/12/decemb-139-225x300.jpg" alt="" width="225" height="300" /></a><span style="color: #0000ff;">Har Lena Ek torrt på fötterna?</span> </h2>
<p>&#8221;I takt med att världen har blivit varmare har temperaturen sänkts i förhandlingsrummen&#8221;, skriver GP: (Hm, kanske har det t o m blivit fuktigare?) Hur som helst är <a href="http://www.gp.se/nyheter/varlden/1.1150489-svart-lage-for-miljosamtal-i-doha">det är svårt-läge-för-miljösamtal-i-Doha</a> och brist på kontroll, så jag undrar om reklamen på fotot (från en Ecco-butik) även visas där. <br />
Att <a href="http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/borgs-fel-att-ek-far-aka-tomhant-till-doha_7719922.svd">Ek-får-äka-tomhant-till-Doha</a> gör väl inte så mycket så länge hon nåt annat än klimatgaser på fötterna, för inte kan väl <a href="http://miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.480188/sveriges-klimatpolitik-samre-an-kinas">Sveriges-klimatpolitik-vara sämre-än-Kinas</a>, där man bl a tillverkar Gore-Tex (eller är det mest falska ditos?). <br />
<strong>Belönas för klimategoism?<br />
</strong>Gore tex textil patenterarades 1976. och har belönats med pris för social och ekonomisk utveckling!(<a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Gore-Tex">wiki/Gore-Tex</a>) Hm, men klimatpåverkan då? De perfluorerade ämnen (PFCer eller PFAS) som används för att åstadkomma det vattenavvisande ytskiktet är potenta klimatgaser, som kan vara tuseltals gånger starkare än koldioxid, enligt <a href="http://www.ipcc.ch/publications_and_data/ar4/wg1/en/ch2s2-10-2.html">IlPCC</a> klimatpanel. Så kontrollen är bedräglig, väldigt lokal och kortsiktig, särskilt som vi även riskerar hälsoproblem på sikt, inte bara av Gore-Tex utan av liknande plagg som så gott som alla innehåller miljö- och hälsofarliga PFCer enligt Greenpeace senaste undersökning. <a href="http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15690470.ab">((aftonbladet.se)-</a> Men i enlighet med sitt nyliga <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=45097">brev till Brussel</a>, har nog Ek på sig nåt klimatsmart i Doha, även på fötterna, t ex att rädda den svenska skogen, eftersom <a href="http://miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.479500/darfor-orsakar-kalhyggen-storre-klimatutslapp">kalhyggen-orsakar större-klimatutsläpp</a>!<br />
P.s. Fast tänk om miljöministrarna har <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=42504">Impregnering i hjärnan</a> - hur blir det då? <br />
BLOGGPOSTA <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=28694">permalänk</a> Gore-Tex klimatkontroll..</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2012/12/03/gore-tex-klimatkontroll/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>2</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>OFARLIGA OVERALLER!?</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2012/11/13/ofarliga-overaller/</link>
		<comments>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2012/11/13/ofarliga-overaller/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 13 Nov 2012 18:22:45 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[giftfri]]></category>
		<category><![CDATA[impregnering]]></category>
		<category><![CDATA[overall]]></category>
		<category><![CDATA[perfluorerad]]></category>
		<category><![CDATA[vattentätt]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=44536</guid>
		<description><![CDATA[H&#038;M slutar med miljöfarlig impregnering!]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h2><span style="color: #ff00ff;"><a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2012/10/septperfl-048.jpg"><img class="alignright size-thumbnail wp-image-44538" title="septperfl 048" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2012/10/septperfl-048-150x150.jpg" alt="" width="150" height="150" /></a>Giftfritt vattentätt hos H&amp;M 2013!</span></h2>
<p><a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2012/10/septperfl-0471.jpg"><img class="alignleft size-thumbnail wp-image-44540" title="septperfl 047" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2012/10/septperfl-0471-150x150.jpg" alt="" width="150" height="150" /></a>Två overaller som marknadsförts som vattentäta läckte vatten enligt <a href="http://www.testfakta.se/foraldrar_barn/article83216.ece">Testfakta</a> &#8211; men läckte de även kemikalier? Det kommer inte H&amp;Ms kläder att göra efter första januari 2013. Åtminstone inte perfluorerade ämnen (PFC/PFAS), såna som man bl a kan få förhöjda kolesterolvärden av om man utsätts för mycket (se <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=43535">vattentätt vatten</a>). <a href="http://about.hm.com/content/hm/NewsroomSection/en/NewsRoom/NewsroomDetails/HM-bans-Perflourinated-Compounds.html"><strong>HM-bans-Perflourinated</strong></a>. <br />
<strong>Stinkande innanmäte<br />
</strong>PFC-fria barnoveraller mm finns nu i H&amp;M-butikeri och det finns även en del motsvarande plagg för vuxna.  Dock luktar fodret i plaggen lite småskumt, men det är inget mot den stank som avgår från insidan av en del vantar/handskar av samma material!! Kan det vara antimögelmedel? Hur som helst så är nog H&amp;M-overallerna bättre än diverse <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=12206">Perfluorerade polare</a> och visst är det väl konstigt att de här värstingämnena inte är förbjudna än! <br />
Jag bad Kemikalieinspektionen att inkomma med synpunkter när jag förra året kollade upp det nya ytskiktsmaterialet/impregneringen <em>Bionics</em> (som används av H&amp;M), men har ännu inte fått något svar. <a href="http://miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.474208/sa-giftiga-ar-dina-friluftsklader">så-giftiga-är-dina-friluftskläder</a> perfluorerad BLOGGPOSTA <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=44536">permalänk</a> Ofarliga overaller!?</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2012/11/13/ofarliga-overaller/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>8</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>FLAMSÄKERT LYXLAKAN?</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2012/02/07/flamsakert-lyxlakan/</link>
		<comments>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2012/02/07/flamsakert-lyxlakan/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 07 Feb 2012 19:39:54 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[flamskyddsmedel]]></category>
		<category><![CDATA[lakan]]></category>
		<category><![CDATA[perfluorerad]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=31391</guid>
		<description><![CDATA[Ekologiskt lakan från Calvin Klein luktade kemiskt!]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h2><span style="color: #808000;"><span style="color: #5b5b71;">Ekologiskt lakan luktade kemiskt efter tvätt!</span></span></h2>
<p>Från <a href="http://www.dn.se/ekonomi/uteliggarlakan-pa-nk-far-kritik">uteliggarlakan</a> till lakan man inte kan ligga i alls! Debatten om det förstnämnda påminner mig om det senare, ett misslyckat eko-<a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2012/02/lyxlakan-011.jpg"><img class="alignleft size-medium wp-image-31410" title="lyxlakan 011" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2012/02/lyxlakan-011-225x300.jpg" alt="" width="225" height="300" /></a>lakan från Calvin Klein till det facila priset av 900 spänn! (Uteliggarvarianten lär kosta 700:-!) Båda från NK varuhus.<br />
<strong>Tvätt i 40 grader!</strong><br />
Det var som lakanslös och smått desperat som jag mot bättre vetande föll för ovannämnda märkeslakan, som fick tvättas i max 40 grader. Bara det var ju märkligt. Ännu märkligare var att det började lukta kemiskt när jag tvättat det enligt anvisningarna. Då tvättade jag det i 50 grader för att få bort lukten, därefter i 60 grader och för varje gång luktade det mer kemiskt. Men av vad? Hade det impregnerats med smutsavvisande perfluorerade* ämnen eller giftiga flam-skyddsmedel**? Vad det än var så gick den svårdefierbara odören varken att tvätta eller vädra bort.<br />
<strong>Sen reklamation! </strong><br />
Så idag var jag på NK och klagade. Tyckte det var dags eftersom lakannet legat i en låda i 2,5 år. Tyvärr hade NK Bädd &amp; Bad gått i konkurs så det får bli Calvin Klein direkt. Förhoppningsvis inom rimlig tid. <br />
*) Läs mer i <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=22290">Perfluorerad polish</a>! **) Mer i <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=6238">Flamskyddad fisk</a>  Foto: förpackning. <br />
<a href="http://www.svd.se/nyheter/stockholm/uteliggarlakan-pa-nk-far-kritik_6824531.svd">svd/uteliggarlakan</a> BLOGGPOST <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=31391">permalink</a> Flamsäkert lyxlakan?</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2012/02/07/flamsakert-lyxlakan/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>VACCIN &amp; KEMIKALIER!</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2012/02/02/vaccin-kemikalier/</link>
		<comments>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2012/02/02/vaccin-kemikalier/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 02 Feb 2012 12:55:09 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[ny studie]]></category>
		<category><![CDATA[perfluorerad]]></category>
		<category><![CDATA[PFC]]></category>
		<category><![CDATA[PFOA]]></category>
		<category><![CDATA[vaccin]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=30895</guid>
		<description><![CDATA[Skadliga PFCer gör vacciner mindre verksamma, men kanske inte mindre skadliga. ]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h2><span style="color: #008080;">Vaccin mindre verksamt av perfluorerade ämnen!</span><a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2012/01/normal_spruta100604-4.jpg"><img class="alignright size-thumbnail wp-image-31129" title="Spruta" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2012/01/normal_spruta100604-4-150x150.jpg" alt="" width="150" height="150" /></a></h2>
<p>Nu har jag väntat i nästan en vecka på att de stora svenska medierna ska ta upp en ny studie om barnvacciner och kemi (<a href="http://jama.ama-assn.org/content/307/4/391.short">jama-assn</a>), men icke! Att nån tv-soffa skulle debattera &#8216;perfluo -ja, vadå&#8217; var väl heller inte att vänta sig. Där tar man upp saker som folk (och reportrar) begriper (typ vargar och överklass-safaris). För tänk om folk <span style="text-decoration: underline;">skulle</span> begripa, eller vilja veta mer, kanske t o m börja lita på sitt immunförsvar?! Men kan man det om man är &#8221;impregnerad&#8221; med perfluorerade ämnen (s.k. PFCer). Inte om man får tro ovannämnda studie, som endast <a href="http://miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.428688/kemikalie-kan-forsvaga-effekt-av-vaccinering">Miljöaktuellt</a> och <a href="http://www.lakemedelsvarlden.se/zino.aspx?articleID=17388">Läkemedelsvärlden</a> har skrivit om.  <br />
<strong>Färöarna och USA</strong><br />
I Danmark har studien uppmärksammats, bl a i <a href="http://videnskab.dk/krop-sundhed/udbredte-kemikalier-haemmer-bornevaccinationer">videnskab.dk/</a>, men så genomfördes den ju också på närbelägna Färöarna, där det käkas mycket fisk som leder till förhöjd exponering av bl a PFCer. Men i USA är belastningen ännu högre särskilt i Mid-Ohio Valley där dricksvattnet har förorenats med PFOA* (en värsting bland PFCer) av företaget DuPont och en rättsprocess pågår där studien ingår. Läs om en tidigare &#8221;DuPont-relaterad&#8221; studie i <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=13090">Tidigt klimakterium</a>.   <br />
<strong>Ett allmänt försvagat immunsystem?<br />
</strong>Funktionen hos ett vaccin är enligt forskarna** (<a href="http://sundaygazettemail.com/News/201201240123">sundaygazette)</a> beroende av ett väl fungerande immunsystem och resultatet av studien kan vara ett tecken på ett (av kemikalier) mer allmänt nedsatt immunförsvar. Men tänk om vaccinering försvagar det ytterligare? Det tror Linda Karlström, redaktör på <a href="http://www.vaccin.me">vaccin.me</a>, som skriver:  <br />
<em><strong>&#8221;Det är ganska intressant</strong> att vacciners uppenbara ineffektivitet på detta sätt bortförklaras med ansamlingen av giftiga kemikalier i kroppen. Det är ju just giftiga kemikalier som vaccinsprutorna är laddade med! Och vi har ingen aning om cocktaileffekten av dem! Denna artikel tyder på att vacciner motverkar sitt eget syfte – vilket många av oss redan insett för länge sedan.&#8221; </em><br />
Då är det väl knappast nån vits med att ge barn på vissa orter <strong>dubbla vaccindoser</strong> för att de dricker extra perfluo-vadå-kryddat vatten, eller? (<a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=27010">Toxiskt i Tullinge)</a> </p>
<p>*) Företag som tillverkar PFCer har gått med på att fasa ut PFOA (fast inte i Kina, väl?), men forskare oroar sig ändå över många möjliga hälsoeffekter och PFCers fortsatta förorening av vatten från avfall liksom deras närvaro i konsumentprodukter. (<em>För att hitta dyl. produkter som jag skrivit om &#8211;  sök på ordet perfluor överst &amp; sedan &#8216;older entries&#8217; nedan.)<br />
</em>**) Philippe Grandjean, ansvarig för studien, har tidigare studerat kvicksilverbelastning hos barn på Färöarna (<a href="http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1247627/">ncbi)</a> (<a href="http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/9392777">nihgov)</a>, men det ingick inte i nya studien. (Mer om fisk i <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=26102">Fet av odlad lax?</a>)<br />
P.s. Även <a href="http://www.naturskyddsforeningen.se/natur-och-miljo/aktuellt/?news=22205" target="_blank">SNF</a> skrev om studien. <a href="http://www.fotoakuten.se/">fotoakuten</a> BLOGGPOSTA <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=30895">permalänk</a> Vaccin &amp; kemikalier!</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2012/02/02/vaccin-kemikalier/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>7</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>
