I går råkade jag träffa Åsa Österlund på en vegetarisk krog. Hon är sjukgymnast, miljösamordnare samt kognitiv beteendeterapeft (KBT).  
-Det där med kemikalier är väldigt svårt för folk att förstå, sa hon. -De syns ju inte. Hästkött är mindre abstrakt! Men när man väl fattar att man inte kan komma undan och inte har kontroll kan man få ångest.
Jaha, och hur hanterar man den på ett konstruktivt sätt? 
-Man måste fokusera på det man kan förändra. Det kan du föreslå på din blogg! Men man ska helst inte säga åt folk VAD de ska göra!
Hm. Det gör jag nog tyvärr ibland. Särskilt när det gäller östrogena mössor! Det positiva är, enligt Åsa, att kemikaliepaniken kan dämpas om man skaffar mer kunskap och engagerar sig. Här är hennes föreläsning om att ta till sig information, värdera den och agera: Omst Ord till handling.
Hm, allt detta gjorde jag för 20 år sen när jag befriade mig från vissa nervgifter, vars förekomst i kroppen i sig var fysiskt ångestskapande, se kommande inlägg! F.ö. undrar jag om det är ångestdämpande att titta på bilder av gifter (se Vi kemifobiker) och hur man vet om man lider av Omotiverad oro? (Åsas sida: environhealth) BLOGGPOSTA permalänk KBT mot kemikalieångest!