Bisfenol A utreds på nytt!

Det är svårt att sätta relevanta gränsvärden för hormonstörare som plastkemikalien bisfenol A (BPA), då de kan störa i ytterst små mängder. Hur små har sällan (eller aldrig?) grundligt klarlagts.
Gränsvärdet för BPA i EU sänktes drastiskt i december 2014 från 50 till 4 mikrogram per kilo kroppsvikt och dag (=TDI, tolerabelt dagligt intag), vilket man ansåg ändå gav god marginal, då den mängd BPA vi sammanlagt utsätts för från mat, damm, kvitton, mm, är 3-5 gånger lägre. (den understiger 1,5 enligt Svenska Livsmedelsverket)
Danska forskare vill nu att TDI ska sänkas ytterligare till 0,7, då BPA vid denna låga dos har visat sig ge skador på sperma, öka vikten och påverka bröstutvecklingen hos råttor när de utsätts som foster och via modersmjölken. Dansk forskning graensevaerden er hoej bisfenol A
Effekterna av hormonstörande ämnen vid låga doser kan vara oförutsägbara i förhållande till effekterna vid höga doser, menar forskarna. Därför kan det vara nödvändigt att ämnena under-söks på ett annat sätt.
Kanske är det just det som den Holländska hälsomyndigheten, RIVM, har gjort, när man med ”nya insikter” i bagaget, i mars 2016 meddelade att konsumenternas exponering för BPA från mat och andra källor bör reduceras, samt rekommenderade stöd till forskning för att hitta alternativ till BPA. (env-health.org/pressrelease).
Med anledning av RIVM-rapporten tillkännagav EFSA, det europeiska livsmedelsverket, igår, att man ska göra en ny bedömning av BPA-säkerheten när det gäller hur immunsystemet hos foster och små barn påverkas. eu/efsa/news/bisphenolA
Utvärderingen förväntas bli klar 2018. Kanske får vi då ett nytt mer välgrundat gränsvärde för BPA istället för det nuvarande som enligt EFSA bara är temporärt? Att beräkna TDI för samver-kanseffekter med andra hormonstörare, lär dock bli betydligt svårare, se Hormonstörd matematik
Tagg: bisfenol A bisfenol A gränsvärde gränsvärde BLOGGPOST permalänk Grundlöst gränsvärde?

I mars varnade norska myndigheter för ett nytt-hygienallergen, metyliso-tiazolinon (MI eller MIT), som numera ofta ersätter de ifrågasatta parabe-nerna som konserveringsmedel i kosmetika. Användningen av MI har mer än fördubblats under 200o-talets första årtionde. Ämnet är giftigt för celler/nerver och används i flera typer av produkter för att döda mikroorg-anismer. Rekommenderad nivå är 6 -75 ppm* (enl. wiki). 
Gränsvärdet för MI i kosmetika bör sänkas till 15 ppm kom EUs ”vakthund” för konsument-säkerhet (SCCS)  fram till i somras: eu-safety-watchdog-concentr-limit-methylisothia
Coop i Danmark kräver nu att deras leverantörer tar bort MI i deodoranter och krämer, mm, annars tar de bort produkterna från hyllorna!. (organictoday.dk/coop-forbyder-farlige..)
Folk jublar på facebook, men vad ersätts det med? Nåt ännu elakare konserveringsmedel?
För säkerhets skull får man väl göra som venezulanerna – tillverka sina egna naturliga pro-dukter, något som har blivit allt vanligare i samband med den ekonomiska krisen i landet. (Kriser kan vara nyttiga ibland!) venezuelans-turn-to-natural-handmade-products-as-shortages-bite
*)  ppm = del av miljon. Tagg: gränsvärde BLOGGPOSTA peralänk Hotat hygienallergen!

Vi är också detektiver, skrev Lisa från Göteborg i ett mail. Hon och hennes man har genom att i smyg krypa under bänkar, mm i dotterns sko-la listat ut att de stinkande möbler som skolled-
ningen påstod var miljömärkta inte är det. Inte heller är de – som också har påståtts – av samma fabrikat (Kinnarps) som andra icke stinkande möbler i resten av skolan utan från Tranås Möbler. 
I projekt ”allergisanering” har skolan fått pengar för att köpa möbler till det specialanpassade klassrummet, trots att där redan fanns för flickan fungerande möbler! -Det enda man har sanerat bort är den
”allergiska” eleven, säger Lisa, då åtgärderna har medfört att den kemikalie-överkänsliga* dottern har tvingats stanna hemma från skolan sedan i november. 
-Möblerna luktar typ formaldehyd, och kanske nåt mer, säger Lisa.
Men för formaldehyd** finns det ju gränsvärden, säger jag. -När möblerna ställdes in, kan de ha överskridits. Det var riktigt vidrigt! Men nu är det säkert urvädrat så att det ligger under gränsvärdet. Men poängen är ju att särskild hänsyn skulle tas till särskilt känslig elev som reagerar på särskilt låga doser. Precis som nötallergiker reagerar på nötter i extremt låga doser, kanske rent av i utandningsluften från en person som tidigare ätit nötter.
Nu ska det i alla fall bli ändring! Möbeltillverkaren är med på noterna, liksom skolledningen.
(Det kan löna sig att vara detektiv.) Fast kommer barnet att tåla de nya möbler av olackad lami-nat som nu specialtillverkas? Laminat kan ju innehålla nästan vad som helst, och kommer de att ställas in helt nya utan att vädras och varför tar man inte helt sonika tillbaka de gamla fungerande möblerna? Alltihop luktar skumt.. En uppfoljning vore kanske på sin plats.
P.s. Se även vad Partilletidning skrev om fallet i förra veckan.
*) Flickan har enligt uppgift blivit känslig efter att ha bott i ett mögelhus.
**) Vad-är-egentligen-formaldehyd? BLOGGPOSTA permalänk Skumma skolmöbler!

Giftbomb under gränsvärdena?

Tror han på tomten också, tänkte jag när jag förra söndan hörde Martin Wicklin i radions mediegranskande magasin Medierna, trosvisst tillrättavisa
Aftonbladets Jan Helin. med Livsmedelsverkets gränsvärden för kemiska be-kämpningsmedel i mat som enda, och i rådande kunskapsläge* rätt ovissa, referens. 
Att det är svårt, nästan omöjligt att sätta relevanta gränsvärden för s.k. hormonstörande äm-nen (där även vissa insektsmedel, växtskyddsmedel och svampmedel ingår) för att de olikt andra ämnen, kan skada oss i mycket små mängder, har gått Martin Wicklin spårlöst förbi, men det gjor-de inte Aftonbladets artikel rubricerad ”Russinpaketet rena giftbomben”, baserad på Råd och Röns russintest, där man hade hittat rester av 15 bekämpningsmedel i Lidls barnrussin.
Det är under gränsvärdena, hävdade Wicklin. Alltså finns det ingen giftbomb, och då ska man inte skrämma upp stackars föräldrar i onödan (så att de  ringer till Livsmedelsverket och gråter, som de enligt programmet lär ha gjort i detta fall). Men två av ämnena är förbjudna i EU och har inget gränsvärde, och giftrester kan (tyvärr) samverka och ge oförutsägbara effekter.   
Viss kunskap om effekter av hormonstörare har funnits i mer än 25 år. och frågan är numera inte ens kontroversiell. Att det sen finns (minst) en svensk myndighet som av någon anledning inte riktigt vet vilket ben den ska stå på**, kan man ju knappast klandra Wicklin för, men en profes-sionell granskare*** borde väl även ta del av vad andra myndigheter (än Livsmedelsverket) och forskare säger, t ex nu senast i en rapport om skador på mäns genitalier av tidig exponering för hormonstörande kemikalier i pyttedoser (se Hormonstörd-ekonomi), däribland vissa bekämp-ningsmedel (som bl a kan finnas i russin). P.s. En del bomber briserar ruskigt långsamt… 
*) Läs om den uppdaterade läran om gifter i Omtänk i toxikologin 
**) Livsmedelsverket meddelade nyligen att man är miljöanpassade (Se Miljögift-i-mikropopcorn)
***) Olle-stenholm-priset-2011 gick till-p1-Medierna för ”hög nivå på granskningen”. 
(Se även Hormonstärd-matematik!) BLOGGPOSTA permalänk Ruskig russinretorik!

Fyllningsfusk eller förorening??

Svårare-att-upptäcka-fiskfusk-an-köttfusk, skriver Svd. Men hur svårt kan det vara att upptäcka fyllningsfusk? Om man försöker.
Nyligen upptäcktes spår av nickel o. kadmium i en amalgamplomb. Därtill lite aluminium, arsenik, palladium, guld, molybden och krom. Ordet amalgamplomb har ansetts missvisande, eftersom plomb betyder bly (från latinets plumbum) och amalgam ”bara” ska innehålla kvicksilver, silver, koppar, tenn och zink. Trodde man. Men nämnda fyllning innehöll även hela 4973 ppm giftigt bly, vilket omräknat i procent blir 0,4973!!  Laboratorieanalys 
En härva av gränsvärden!
2007 föreslog Kemikalieinspektionen (KemI) ett gränsvärde för bly på 0,01 % i konsumentprodukter (samma gräns som Danmark har). 2012 förbjöds bly-i-smycken i EU i halter över 0,05 vikt-procent. Här finns ännu ett gränsvärde: 0,1 % (RoHS12) Och nu har Sverige-har-tagit-fram-ett-förslag-på-begränsning-av-bly-i-varor. Hm. Så vad är det egentligen som gäller?  
Tillverkarens ansvar!??
Tandplomber finns inte med i statistiken-över-användning-av-bly-i-Sverige, och Läkemedelsverket, som (delvis) ansvarar för dentalmaterial, har inte undersökt amalgam, däremot tandkronor av metall 2011. Då hittades varken bly, kadmium eller nickel (men dokumentationen-var-ofta-under-målig)! Vad skulle ni ha gjort om ni hade hittat bly, frågar jag Anna Wannberg. -Vi skulle ha kontaktat tillverkaren och frågat varför, för att få veta om det var avsiktligt eller en förorening. Det är deras ansvar att göra en riskanalys. Hm. Det finns alltså inget gränsvärde för bly i munnen. Och även om det fanns, så skulle det inte gälla retroaktivt för en gammal plomb, lika lite som amalgamförbudet (som vi har sedan 2009). Det är tillåtet att gå omkring med gifter i munnen.
Export trots förbud! 
En amalgamfyllning avger ständigt kvicksilverånga*. Mängden ökar vid borstning och borrning. Men vad sker med övriga metaller (som inte förångas)? Det ska jag förhoppningsvis få reda på i nästa vecka. Hittills har bly bara hittats i en enda (svensktillverkad) fyllning, och EN plomb är ju INGEN plomb eller är den toppen på ett isberg? Det kan fler analyser ge svar på. Det finns ca 6,8 ton amalgam kvar i Stockholmarnas munnar, varav hälften kvicksilver (se Kärlek & kvicksilver) Hur mycket är bly? Fast lika lite som hästkött* i sig är sämre än annat kött är bly giftigare än kvicksilver (snarare tvärtom), men det finns risk för kombi-effekter (i det senare fallet) och man vill ju veta vad man tuggar med (eller?) men vem vet exakt vad det amalgam som Sverige exporterar innehåller? (hd) *) 32 % kvicksilver fanns kvar i den gamla plomben som sannolikt innehöll ca 50 % som ny.   
*) fusk-i-fisk kan vara värre! BLOGGPOST permalänk Bly i amalgamplomben!