PFAS är syntetiskt framställda teflon-liknande miljögifter, som ibland även kallas högfluorerade ämnen, vars användning är tänkt att upphöra på sikt. PFAS kan orsaka hälsoproblem (även om de inte är akut giftiga). Ämnena har förorenat dricksvattnet på flera ställen i Sverige*, t ex i Kall-inge där PFAS-föreningen stämmer Ronneby kommun pga höga halter.
Många myndigheter är berörda och samarbetar nu i ett nätverk.
I den nya guiden om PFAS föreslår Kemikalieinspektionen bl a att privatpersoner kontaktar sin dricksvattenleverantör för att kolla upp kvalitén på vattnet.
*) nyligen hittades PFAS i 3 av 4 vattentäkter, se Värstingar i vattnet.
Tagg: guide PFAS guide PFAS myndigheter myndigheter dricksvatten dricksvatten
BLOGGPOSTA permalänk Guide i PFAS-djungeln!

Okända miljögifter i svenskt dricksvatten!
Det är kommunerna  som bär ansvaret för dricksvattnet, men de bara koll på det begränsade antal ämnen de oftast väljer att testa för, och när förekomsten av miljögiftet PFAS (teflonliknande ämnen) testades nationellt fann man det i 3  av 4 vattentäkter.
”Vi övervakar fel saker på fel ställen med fel metoder”, säger Carola Lindeberg vid Vatten-myndigheten till Sveriges Radio. Hon vill att man på ett nationellt plan tar större ansvar för en riskbedömning så att vi har koll på vårt vatten.
Tagg: dricksvatten dricksvatten PFAS PFAS miljögifter miljögifter Foto: Christine Olsson TT
BLOGGPOSTA permalänk Värstingar i vattnet!

I radion hör jag att dricksvatten med perfluorerade
ämnen (PFAS*) från brandsläckningsskum finns på fler ställen än i Kallinge, där man har hittat för-höjda halter i blodet hos 11-åringar och nu plane-rar att testa alla på orten (sr). Borde man inte testa betydligt fler med tanke på att man nu har
upptäckt (svd) att kemikalierna-kan-finnas-i-minst-3,4-miljoner-svenskars-dricksvatten? 
Konsumtion av mycket förorenat dricksvatten kan ge betydligt högre intag av PFHxS**(ett slags PFAS) än vad vi normalt får i oss från livsmedel, skriver Livsmedelsverket. Då borde man väl rena allt förorenat dricksvatten, inte bara det i Kallinge!
Nu har myndigheter och forskare i alla fall bildat ett nytt-nätverk-som stärker-kompetensen-kring-högfluorerade-ämnen-i-dricksvattnet. Så ska vi vara lugna nu?
Foto 1: Vattenkran (Obs - per- och högfluorerade ämnen har ingen färg och kan inte kokas bort, men de är inte akut giftiga) Foto 2: Droppar på vattentätt perfluorerat tyg, kemi.se
*) PFAS = poly- och perfluorerade alkylsubstanser (svarpfas) Men i några av länkarna ovan
kallas ämnena PFAA (= perfluorerade alkylsyror). Känns lite förvirrande så här mitt i natten..
**) Mer om PFHxS: Minibebis-av-non-stick? (Se även Hövdingen är giftigast)
BLOGGPOSTA permalänk Alla borde PFAS-testas!

Farliga-gifter-kan-finnas-i-dricksvattnet, skriver DN. Ingen nyhet direkt. Tullinge (Toxiskt-i-tullinge),  Uppsala och Ronneby. Nu har Livsmedels-verket kommit på att det numera förbjudna, perfluorerade ämnet PFOS, som kommer från brandskum, kan finnas i fler vattentäkter i områden där det har förekommit brandövningar. Därför är man allvarligt oroade och vill att samtliga kommuner kollar upp sitt vatten. Bra initiativ, men hade det inte varit läge att agera lite tidigare? Fast för några år sen tyckte man inte att det var så farligt att det fanns PFOS-i-fisk-från-Mälaren, men den förre miljöministern, Andreas Cerlgren, tog problemet på allvar (sa han) och ville att Staten skulle ta tag i saneringen, men nget hände. Kanske vet man inte hur man ska rena vatten från PFOS? Är det så  är det riktigt allvarligt. 
P.S. Den här typen av brandskum kan väl ha använts även vid bostadsbränder…Hm.
(Svd/larm-dricksvatten) fotoakuten BLOGGPOSTA permalänk Brandskum i dricksvatten

Bekämpningsmedel i dricksvattnet!

Skarp-kritik-mot-hantering-av-svenskt-dricksvatten. Alla vattentäkter är inte skyddade och man har hittat växtskyddsmedel i vart tredje grundvattenprov. På Dn debatt idag går nio forskare och experter till hårt angrepp mot hanteringen.  ”Vi har över 60.000 kemiska produkter i Europa i dag, vars användning och långsiktiga effekter på människa och miljö, både enskilt och tillsammans, är mer eller mindre kända. Det minsta man kan begära är att kemikalieanvändningen dokumenteras.” Situtation är eftersatt i Sverige. Kan man hoppas att regeringens nya utredning om Sveriges dricksvatten ska leda till åtgärder? Lär bli nödvändigt eftersom EU inte godkänner vår dricksvattenkvalité. Se mitten av inlägget: Är-Mälaren-biodynamisk? Foto: lightinthebox BLOGGPOSTA permalänk Vårt vådliga vatten!

Hormonstörande-ämne-funnet-i-dricksvatten! Av 22 prover på dricksvatten från Stockholm, Göteborg och Malmö fann man bisfenol A ( BPA) i 8
Visserligen i liten mängd , men ändå. (lite är ju det nya mycket, se inlägg) Så nu ska folk fortsätta att tillreda välling med det i nappflaskor förbjudna ämnet? Det handlar om s.k. relinade äldre rör som plastbelagts på insidan, och som ’bara’ finns i 3000 svenska lyor men som jag slapp! 
I Hagastaden och nya Karoinska handlar det om helt nya rör och kopplingarna i vattennätet är redan på plats. De som innehåller bisfenol A, ett ämne  som inte borde finnas där, och som myndigheterna nu ska analysera riskerna med i dricksvatten  I ett par fall har man även hittat det i vatten från ledningsrör utanför fastigheter (nyteknik) Kanske i sådana med BPA-kopplingar? Läs den intressanta debatten mellan en gräsrot och en representant för Stockholm Vatten i inlägget
BPA till Hagastaden? (hemhyr) Regeringsuppdrag-om-bpa i-dricksvattenrör!
BLOGGPOSTA permalänk BPA till Karolinska?

Har vattenreservoarer relinats med epoxi?

Bisfenol A har förbjudits i nappflaskor. Ämnet finns även i epoxibehandlade rör, något som nyligen behandlades i medierna (se”Slapp bisfenol-vatten” ). Redan förra hösten fick jag veta av Cajsa Wahlberg, miljökemist vid Stockholm Vatten, att man avstått från att epoxibehandla insidan av sina vattenledningar (som går till bostadshusen) pga ”otillräckliga mätmetoder för bisfenol A” . Men hur är det med vattenreservoarerna? Det har jag funderat på sen jag samma höst fick ett meddelan-de från ”Eva” som av e-post adressen att döma arbetar i epoxibranschen:

”Hade det inte varit läge i debatten om bisfenol A att förtydliga i vilka sammanhang man skall se upp? Så vitt jag hört finns det inga bevis på att en fullt uthärdad epoxi släpper ifrån sig bisfenol A enligt uppgifter från bl.a. Stockholm vatten. Och det är ju tur eftersom epoxi bl.a. används till att belägga insidan av vattenreservoarer…”
Förekommer ej?
Ovannämnda Cajsa Wahlberg tror inte att epoxibehandling av reservoarer förekommer, men hon jobbar bara med ledningar, så hon skickar mig till en man som kan det här med reservoarer som säger att det kan ha funnits ett misslyckat försöksprojekt för 10 år sen i Haninge, men han ska fråga en annan man och återkomma. Det gör han inte!
Relinade reservoarer!
Så jag ringer Svenskt Vatten, pratar med vattenansvarig, Gullvy Hedenberg, och får veta att jag kan ha druckit bisfenol A-vatten under 80- och 90-talen (fastän väldigt utspätt förstås…).
-Man använde tvåkomponentsbehandling i många vattentorn och reservoarer i landet, säger hon.  -Men det funkade dåligt* och flagnade så man har gradvis tagit bort det.
Finns det kvar nånstans, frågar jag. -Kanske på nåt ställe i Göteborg, svarar hon. 
Vad används istället?    
Glömde fråga om man använt nåt annat istället för epoxi (eller vad det nu var?) – har man det, så är det i alla fall inte perfluorerade ämnen från företaget 3M, som man övervägde att använda, eftersom den produktionen lades ner. (Läs om vad de här hormonmarodörerna i en annan applikation har ställt till med i Toxiska Tullinge!) Kommer beläggningsfrågorna att behandlas Uppströms och på den Nordiska-Avloppskonferensen? GP skrev nyligen om hur vi-fasar-ut-hormonstörande-ämnen, något som även diskuterades av miljöministrar: regeringen.
*) epoxi brukar vara rätt stabil, men kan bli kvalitetsmässigt sämre om man blandar i ytterligare ett hormonstörande ämne… Forts.  Foto: orebro Bloggposta: permalänk  Bisfenol A i vattentorn?