<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Kemikaliedetektiven &#187; damm</title>
	<atom:link href="http://kemikaliedetektiven.se/wordpress/tag/damm/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress</link>
	<description>Hur man undviker miljögifter i vardagen</description>
	<lastBuildDate>Fri, 14 Apr 2017 17:51:19 +0000</lastBuildDate>
	<generator>http://wordpress.org/?v=2.9.1</generator>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
			<item>
		<title>HORMONERNA I HEMMET!</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2013/09/17/hormonerna-i-hemmet/</link>
		<comments>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2013/09/17/hormonerna-i-hemmet/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 17 Sep 2013 12:15:41 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[bisfenol A]]></category>
		<category><![CDATA[damm]]></category>
		<category><![CDATA[Kropp & Själ]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=61827</guid>
		<description><![CDATA[Bör alla få sitt damm och sitt blod analyserat?]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h2><span style="color: #666699;"><a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2013/09/rosaokt-0022.jpg"><img class="alignleft size-medium wp-image-62063" title="rosaokt 002" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2013/09/rosaokt-0022-237x300.jpg" alt="" width="237" height="300" /></a>Om hormongifter i damm i P1!</span></h2>
<p>Miljökemisten och numera &#8221;kändisprofessorn&#8221; Åke Bergman är förvånad över att finna så många <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/detektivkurs/vad-ar-hormonstorande">hormonstörande</a> ämnen i en lägenhet som saknar vissa typiskt &#8216;hormonläckande&#8217; parametrar som ex. plastmattor. (Ämnena är inte hormoner i vanlig bemärkelse men har strukturella likheter med dessa).<br />
<strong>Mest bisfenol A i dammet!<br />
</strong>I programmet &#8221;Kropp &amp; Själ&#8221; idag dammsuger Bergman en 40-tals lya i Hägersten för att sen låta analysera kemi-kalieinnehållet. Alla hormonstörare han letar efter finns där; plastkemikalien bisfenol A , ftalater (mjukgörare i plast och fi-xerare i parfym), bromerade flamskyddsmedel och perfluo-rerade ämnen (typ teflon) Intressant är att bisfenol A är den mest förekommande! Var kommer den ifrån? Leksaker, elektronik, kvitton? Frida Ramström från Kemikalieinspektionen hittar därtill tungmetal-lerna kadmium och kvicksilver i en orange mugg i badrummet!! (Fanns båda i den?) (<a href="http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&amp;artikel=5647384"><strong>sr.se)</strong></a><br />
<strong>Analys åt alla, tack!</strong><br />
Nästa vecka kommer ett uppföljningsprogram där lyssnarna kan ställa frågor. Min fråga är om det inte vore rimligt att alla får tillgång till såväl analys av sitt blod som av sitt damm en gång per år! Samt hjälp att tolka resultatet. I alla fall tills vi får veta vad prylar innehåller. Vad tycker du? (Se <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2013/04/15/analys-av-produkter/">analys åt allmänheten</a> &amp; <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2011/10/21/mystisk-dammtuss/">mystisk-dammtuss)</a> BLOGGPOSTA <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2013/09/17/hormonerna-i-hemmet/">permalänk</a> Hormonerna i hemmet!</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2013/09/17/hormonerna-i-hemmet/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>2</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>PERFLUORERAD POLISH?</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2011/10/12/perfluorerad-polish/</link>
		<comments>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2011/10/12/perfluorerad-polish/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 12 Oct 2011 15:54:27 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[damm]]></category>
		<category><![CDATA[fönsterputs]]></category>
		<category><![CDATA[golvpolish]]></category>
		<category><![CDATA[perfluorerad]]></category>
		<category><![CDATA[PFC]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=22290</guid>
		<description><![CDATA[Ytaktiva ämnen från (perfluorerade) rengöringsmedel, polish, fönsterputs och bilvårdsmedel, mm, finns i luft och damm. Vi andas in dem, de lagras i oss och kan orsaka infertilitet, cancer, mm samt stora utsläpp av växthusgaser!]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h2><span style="color: #0000ff;">Grinig av grannens grymma golvpolish!<a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2011/09/sept112011-031.jpg"><img class="alignright size-thumbnail wp-image-22361" title="sept112011 031" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2011/09/sept112011-031-150x150.jpg" alt="" width="150" height="150" /></a></span></h2>
<p><strong>Passivt perfluorerad!<br />
</strong>Igår ägnade sig nån i huset där jag bor åt golvorgier, tyvärr inte av det mer &#8221;uppäggande&#8221; slag som Marlené i <a href="http://www.tv4.se/1.1017266">tv4</a> och käcka <a href="http://husmorsskolan.blogspot.com/2010/05/stada-enkelt.html">Husmorsskolan</a>  rekommenderar, utan snarare nåt misstänkt hälsovådligt med en lukt som liknade gammaldags bonvax men ändå inte och som gav mig huvudvärk &#8211; var det parfymen eller nån påträngande <a href="http://www.kemi.se/templates/Page.aspx?id=3285">PFC</a>?<br />
<strong>Onödiga och ytaktiva!<br />
</strong><a href="http://www.kemi.se/templates/Page.aspx?id=3285">Perfluorerade</a> ämnen, s.k. PFCer, används främst i impregnering (typ  <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=10903">Skidvalla)</a>, men kan förekomma i mindre mängd även i golvpolish, allrengöring, fönsterputs och bilvårdsmedel (<a href="http://www.kemi.se/templates/Page____4392.aspx">kemi)</a>, där de tillsätts för sin spridningsförmåga, för att de skapar en grymt jämn yta (<a href="http://www.kemi.se/upload/Trycksaker/Pdf/Rapporter/Report7_06.pdf">kemi</a>). Hm, i så fall vill jag nog hellre ha ojämna ytor, men man kanske inte får så mycket i sig medan de jämnar ut sig och luktar fan? -Jo, tyvärr och även efteråt.<br />
<strong><a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2011/09/julislut-001-225x300.jpg"><img class="alignleft size-thumbnail wp-image-22353" title="julislut-001-225x300" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2011/09/julislut-001-225x300-150x150.jpg" alt="" width="150" height="150" /></a>Barn äter och andas in dem!<br />
</strong>Det sker främst genom inandning* i hemmet, enligt forskare i Kanada, med undantag för spädbarn som även käkar ämnena i damm o.d. och kan få i sig några milligram per dag. Det visar en studie där förekomsten av olika PFCer undersöktes (bl a från rengöringsmedel och kläder** i inomhusluft, damm*** och i tvättmaskinsludd i 152 hem i Vancouver, <a href="http://pubs.acs.org/doi/abs/10.1021/es103562v">pubs.acs.</a><br />
<strong>Långlivade gifter!</strong><br />
Fluortelomerer (FTOHer) var de PFCer som var mest förekommande. De är inte så giftiga, men de kan brytas ner till en värsting-PFC i kroppen; PFOA (<a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=11800">Förbjud skiddoping)</a>, som förknippas med infertilitet, <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=13090">tidigt klimakterium</a> och cancer och som man sen inte blir av med (i likhet med PCB och dioxin som enl. ny studie <a href="http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/miljogifter-okar-risken-for-aderforkalkning">ökar-risken-for-aderforkalkning</a>).<br />
När det gäller kronisk njursjukdom finns det ett tydligt samband med PFOA (<a href="http://sundaygazettemail.com/News/201109031317">sundaygazettemail)</a> i nivåer som är vanliga i den amerikanska befolkningen. PFOA uppmättes även i inomhusluft i studien ovan, medan förekomsten av PFCer i tvättludd var lägre än i damm.<a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2011/09/septsopblå-019.jpg"><img class="alignright size-thumbnail wp-image-22826" title="septsopblå 019" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2011/09/septsopblå-019-150x150.jpg" alt="" width="150" height="150" /></a><br />
<strong>Deklareras sällan!</strong><br />
Varför förbjuds inte PFCer i konsumentprodukter? (De bidrar ju även till växthuseffekten &#8211; mer senare, och tänk på <a href="http://www.supermiljobloggen.se/2011/02/uttrarna-blir-fler-men-kan-hotas-pa.html">uttrar</a> <a href="http://www.analycen.se/file/news/produktblad%20PFC%20SE.pdf">&amp; sälar</a>!) Tyvärr verkar det som om de inte ens behöver deklareras i typ golvpolish! (Nån dag ska jag fråga grannen vad det var man använde). De finns i varje fall inte i miljömärkt rengöringsmedel (hoppas jag) och inte i grym äggpolish! <br />
P.s. PFCer är extremt stabila och kan vara ett värre problem än PCBer.<br />
*) enligt Miljömedicinska Institutet får vi främst i oss PFCer via mat <a href="http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=39033&amp;a=70944&amp;l=sv">ki.se/ki/</a>.<br />
**) om barnkläder: <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=12206">Perfluorerad polare!</a><br />
***) Perfluorerade ämnen (PFCer) hittades i damm under sängar i SNFs studie! (<a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=22682">Inlägg)</a><br />
<a href="http://svt.se/2.22620/1.2563846/miljogifter_kan_ge_aderforkalkning">svt.se/miljogifter_aderforkalkning</a> BLOGGPOST <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=22290">Permalänk</a> Perfluorerad polish?</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2011/10/12/perfluorerad-polish/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>9</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>IMPOTENSMADRASS?</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2011/09/14/impotensmadrass/</link>
		<comments>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2011/09/14/impotensmadrass/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 14 Sep 2011 13:56:48 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[damm]]></category>
		<category><![CDATA[giftfri]]></category>
		<category><![CDATA[madrass]]></category>
		<category><![CDATA[säng]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=22682</guid>
		<description><![CDATA[Blir det färre miljögifter under sängen om man sover i en giftfri sådan?]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h3><span style="color: #33cc4e;"><a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2011/09/säng-0031.jpg"><img class="alignleft size-thumbnail wp-image-22383" title="säng 003" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2011/09/säng-0031-150x150.jpg" alt="" width="150" height="150" /></a>Gifter finns ofta i sängen &#8211; inte bara under den!</span></h3>
<p><a href="http://blogg.naturskyddsforeningen.se/mona/2011/09/14/visst-finns-det-monster-under-sangen/">Visst-finns-det-monster-under-sängen</a>, skriver en medarbetare vid <a href="http://www.naturskyddsforeningen.se/natur-och-miljo/aktuellt/?news=21317">Natur-skyddsföreningen</a>, där man har analyserat damm som sopats upp under 12 sängar i lika många länder. Flera av de kemikalier man hittade finns inte bara under utan även <strong>i</strong> sängar. Fast det beror förstås på vilken säng man väljer. Det upptäckte jag när jag skrev boken <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?page_id=6761">Impotensmadrassen</a>. Kanske finns det färre cancerframkallande monster under sängen om man sover på en giftfri madrass? Och färre i den sovande människan&#8230;<br />
<strong>Kvicksilver &amp; bisfenol A!<br />
</strong>Det fanns kemikalier i allt damm, men halterna var högst i det filippinska, medan det svenska från Hammarby Sjöstad innehöll jämförelsevis höga halter metylkvicksilver &amp; bisfenol A, som är &#8216;testosteronstörande&#8217;, något som även gäller ftalater (se förra inlägget och <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=20799">detta!</a> ). <br />
<strong>Ftalater i sänghalmen?</strong><br />
Ftalater fanns i dammet, men jag hittade inga i madrasser &#8211; inte då, men nu kan jag ha gjort det, för jag har upptäckt att en processkemikalie jag skrev om kan ersättas med ftalater, men det måste utredas vidare&#8230; <a href="http://www.aftonbladet.se/halsa/article13620333.ab">aftonbladet/halsa/</a>  <a href="http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.722869-sangdammet-en-halsofara">gp/sangdamm-en-halsofara</a> <br />
Tidigare inlägg: <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=7931">Miljövänlig madrass</a>  BLOGGPOSTA <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=22682">permalänk</a> Impotensmadrass!</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2011/09/14/impotensmadrass/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>4</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>MAMMAS MJUKGÖRARE&#8230;</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2011/09/14/mammas-mjukgorare/</link>
		<comments>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2011/09/14/mammas-mjukgorare/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 14 Sep 2011 11:39:00 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[ADHD]]></category>
		<category><![CDATA[damm]]></category>
		<category><![CDATA[foster]]></category>
		<category><![CDATA[ftalater]]></category>
		<category><![CDATA[mjukgörare]]></category>
		<category><![CDATA[plast]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=21943</guid>
		<description><![CDATA[Bör hormonstörande ftalater förbjudas i familjeprodukter? Forskning visar att de inte bara är farliga för småbarn utan även för foster! (Vilken överraskning!)]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h3><span style="color: #993366;">Förbjud ftalater farliga för foster i familjeprodukter! </span></h3>
<p><span style="color: #333333;"><span style="color: #4c4c4c;">Ftalater, som ofta kallas <span style="color: #000000;">mjukgörare, finns bl a i mjuka plaster men även i hygienprodukter, mm. Man får dem i sig via huden eller genom att andas in dem, i enstaka fall äter man dem (kan</span> </span><a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=16960">finnas i frallor</a> <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=21874">eller vitaminer?</a></span><span style="color: #333333;">) <span style="color: #4c4c4c;">Man vet att ftalater påverkar små barns utveckling negativt. Därför har några av dem förbjudits i barnprodukter. </span><a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=11913"><span style="color: #4c4c4c;">(</span>EU förbud)</a> men inte i föräldraprodukter!<span style="color: #993366;"><a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2011/09/thumb_rakning101002-03.jpg"><img class="alignright size-full wp-image-22539" title="Rakborste" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2011/09/thumb_rakning101002-03.jpg" alt="" width="150" height="100" /></a></span><br />
<strong>Förbud i mamma-produkter?<br />
</strong></span><span style="color: #333333;">Borde de inte förbjudas i <span style="color: #4c4c4c;">allt som mammor använder, något som ofta inkluderar pappor som inte sällan använder rakvatten* med ftalater, samt produkter i hemmet <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=20119">t.ex. duschdraperier</a> och plastmattor (se kap. Utmattad i &#8221;<a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?page_id=6761">boken</a>&#8221;) och utomhus på </span>lekplatsen &#8211; läs mer <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=21728">härifrån</a>! &#8221;R</span>egeringen bör omgående stödja Danmarks förslag att förbjuda ftalater utifrån kombinationseffekter&#8221;, skriver <a href="http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/Foreningsdokument/Rapporter/miljogifter/gift_under_sangen.pdf">Naturskyddsforeningen</a> i en ny rapport om <a href="http://svt.se/2.22620/1.2533580/miljogifter_under_sangen">miljögifter_under_sängen</a> (närmare bestämt i damm**).<span style="color: #333333;"><br />
<strong>Motorisk utveckling hos pojkar?!</strong><br />
<span style="color: #4c4c4c;">Forskning från 2010 visar  ett möjligt samband mellan ftalat-nivåerna i gravida <a href="http://svt.se/2.108068/1.1865641/mjukgorande_medel_kan_orsaka_adhd">och ADHD hos deras barn</a>, och en ny studie (från USA) bekräftar att </span><a href="http://svt.se/2.108068/1.2526671/ftalater_farliga_for_foster">ftalater är_farliga_for_foster</a> (<a href="http://www.environmentreport.org/show.php?showID=569">envirorep</a><span style="color: #666666;">). <span style="color: #4c4c4c;">Barnen testades </span></span><span style="color: #666666;"><span style="color: #4c4c4c;">vid 3 års ålder, medan de i en annan ny <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2011/09/LOVE-0211-300x2251.jpg"><img class="alignleft size-thumbnail wp-image-22557" title="LOVE-0211-300x225" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2011/09/LOVE-0211-300x2251-150x150.jpg" alt="" width="150" height="150" /></a>ftalatstudie  (i Korea) testades </span><span style="color: #4c4c4c;"><span style="color: #4c4c4c;">vid 6 månaders ålder, efter att nedbrytningsämnen från DEHP och DBP uppmätts hos deras 460 mammor under graviditeten. Högre hal</span>ter kunde relateras till sämre mental och motorisk utveckling hos barnen, men bara hos pojkarna!? Ftalater verkar som anti-androgener, menar man </span></span><span style="color: #4c4c4c;">(</span></span><a href="http://ehp03.niehs.nih.gov/article/info%3Adoi%2F10.1289%2Fehp.1003178">ehp03.niehs</a><span style="color: #4c4c4c;">), men i den första nya studien drabbades även flickor!<br />
</span><strong>Påverkas hela tiden!<br />
</strong>Att barn påverkas negativt av ftalater under hela sin utveckling (kanske på olika sätt?) är klarlagt, enligt forskare (<a href="http://svt.se/2.108068/1.1865641/mjukgorande_medel_kan_orsaka_adhd">adhd</a>). Tråkigt, för man kan anta att &#8221;ftalat-familjer&#8221; fortsätter använda mjukgörare (av gammal vana) även efter barnens födelse. <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2011/09/thumb_forlossning110702-23.jpg"><img class="alignright size-full wp-image-21970" title="Bebisfot" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2011/09/thumb_forlossning110702-23.jpg" alt="" width="150" height="100" /></a>Så hur vet man att det är just fosterexponering som skadat barn i ovannämnda studier, om man inte har gjort kontinuerliga mätningar av ftalat-halterna? Svar: Det vet man inte, men barn är som känsligast då och tidigare djurstudier bekräftar ett sådant samband. <br />
<strong>Utsöndras fort!<br />
</strong>Det positiva är att ftalater (i motsats till en del andra kemikalier) utsöndras relativt snabbt ur kroppen och att det därför lönar sig att undvika dem. Och så himla svårt är det egentligen inte. Fler tips senare!  P.s. Jag har inte lusläst nämnda artiklar!<br />
P.s. 2. Barn kan även bli feta av ftalater &#8211; se förra inlägget! (Rakning &amp; fötter: <a href="http://www.fotoakuten.se">fotoakuten)</a><br />
<em>*) Mer information i kap. &#8221;Doft- &amp; Hygienhysteri&#8221; i </em><a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?page_id=6761"><em>&#8221;kemikalieboken&#8221;.</em></a> <br />
Tidigare rapport om <a href="http://svt.se/2.33538/1.2443925/ftalater_funna_i_damm_och_luft">Ftalater i damm</a>    BLOGGLÄNKA  <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=21943">permalänk</a> Mammas mjukgörare&#8230;</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2011/09/14/mammas-mjukgorare/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>6</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>
