<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Kemikaliedetektiven &#187; övervikt</title>
	<atom:link href="http://kemikaliedetektiven.se/wordpress/tag/overvikt/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress</link>
	<description>Hur man undviker miljögifter i vardagen</description>
	<lastBuildDate>Fri, 14 Apr 2017 17:51:19 +0000</lastBuildDate>
	<generator>http://wordpress.org/?v=2.9.1</generator>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
			<item>
		<title>BARNFETMA AV BISFENOL A!</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2012/09/23/barnfetma-av-bisfenol-a/</link>
		<comments>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2012/09/23/barnfetma-av-bisfenol-a/#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 23 Sep 2012 16:21:32 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[barnfetma]]></category>
		<category><![CDATA[bisfenol A]]></category>
		<category><![CDATA[BPA]]></category>
		<category><![CDATA[hormonstörande ämnen]]></category>
		<category><![CDATA[övervikt]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=42506</guid>
		<description><![CDATA[Är det bara vita barn som blir feta av bisfenol A?]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h2><span style="color: #575757;">Blir vita barn feta av BPA, men inte svarta?</span></h2>
<p>Tidigare har ett samband mellan fetma och den <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?page_id=35832">hormonstörande</a> plastkemikalien <a href="http://www.kemi.se/innehall/fragor-i-fokus/bisfenol-a-bpa/">bisfenol-A</a> (BPA) kunnat påvisas hos vuxna och djur. En ny studie (<a href="http://www.mnn.com/health/fitness-well-being/stories/bpa-connected-to-obesity-in-white-kids">mnn</a> <a href="http://abcnews.go.com/Health/Wellness/plastic-chemical-bpa-linked-childhood-obesity/story?id=17253096#.UFizzrIaO30">abc</a>) förknippar även  barnfetma med BPA, dock endast hos s.k. vita barn varav de med de högsta BPA-nivåerna i urin 5 gånger så ofta var överviktiga jämfört med barn med de lägsta nivåerna. Motsvarande siffra hos svarta barn och barn <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2012/09/labratsjpm.jpg"><img class="alignright size-medium wp-image-42630" title="labratsjpm" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2012/09/labratsjpm-300x187.jpg" alt="" width="300" height="187" /></a>med sydamerikanskt ursprung (hispanics) var 1,25, vilket inte är statistiskt signifikant. <br />
<strong>Genetiskt eller nåt annat?<br />
</strong>Forskarna spekulerar i om resultatet kan bero på genetiska skillnader mellan grupperna. Fast i en tidigare studie på BPA och vuxenfetma note-rades inga etniska skillnader. (<a href="http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22852093">ncbi)</a>. <br />
<strong>Andra hormonstörande ämnen då?</strong><br />
Förmodligen var testbarnen utsatta även för andra hormonstörande ämnen, t ex ftalater (som i ett kommande inlägg gör svarta barn och hispanics feta), men detta undersöktes inte. Det är nog lättare att hålla koll på vad en försöksmus får i sig <a href="http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21586551">(ncbi)</a>.  Om den t ex käkar Thai-mat med kokos <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=42590">(</a>(<a href="http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/miljo/article3540066.ece">nyteknik)</a> och dricker burkläsk kan man räkna med en del bisfenol A i kisset under 3 dagar, förutsatt att samma gäller för möss som för människor (<a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=36272">BPA-exp</a>). <br />
<strong>BPA finns i många produkter!<br />
</strong>Det produceras årligen väldigt mycket BPA (2,2 miljarder ton 2009, (<a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Bisphenol_A">wiki/BPA</a>) och ämnet finns bl a i kvitton, datorer, burkar och tandmaterial. Själv blev jag (som blek vuxen) ovetenskapligt fet av det sistnämnda och lika ovetenskapligt smal igen 2 veckor efter att plasten avlägsnats utan att ha vidtagit några som helst andra åtgärder. (se &#8221;Kemikaliebok&#8221; ovan samt &#8221;Tandvård&#8221;). övervikt.<br />
Kan bisfenol A:s inverkan på ämnesomsättningen och ökningen av fettceller motverkas  eller är det bara &#8216;undvika, undvika&#8217; som gäller? &#8211; se kommande inlägg!<br />
BLOGGPOSTA <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=42506">permalänk</a> Barnfetma av bisfenol A!</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2012/09/23/barnfetma-av-bisfenol-a/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>2</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>ÖVERVIKT &amp; MILJÖSPÖKEN!</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2012/02/28/overvikt-miljospoken/</link>
		<comments>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2012/02/28/overvikt-miljospoken/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 28 Feb 2012 14:43:20 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[fetma]]></category>
		<category><![CDATA[övervikt]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=27705</guid>
		<description><![CDATA[Miljögifter i moderlivet ökar risken för fetma.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h2><span style="color: #800080;">Miljögifter i moderlivet gör barn feta!<a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2012/02/thumb_forlossning110702-23.jpg"><img class="alignright size-full wp-image-32099" title="Bebisfot" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2012/02/thumb_forlossning110702-23.jpg" alt="" width="150" height="100" /></a><br />
</span></h2>
<p><a href="http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/hjarnan-spokar-vid-overvikt">Hjärnan-spökar-vid-övervikt</a>, skriver DN idag. Det gör även gamla miljöspöken som DDT och PCB som enligt en ny studie ökar risken för fetma hos barn som utsätts som foster. Påverkan kan vara beroende av fettintag och kön. 344 barn deltog i studien och sambandet mellan PCB och DDE (en nedbrytningsprodukt av DDT) var starkast hos flickor medan DDT endast kunde relateras till övervikt hos pojkar. <a href="http://ehp03.niehs.nih.gov/article/info%3Adoi%2F10.1289%2Fehp.1103862">ehp03.niehs.nih.gov/</a> <br />
Det finns fler fetma-relaterade ämnen, t ex ftalater (<a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=22568">Fetma av ftalater)</a>. (<a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=23748">Tjock av kemikalier</a>)<br />
<a href="http://www.fotoakuten.se">fotoakuten</a> BLOGGPOSTA  <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=27705">permalänk</a> Övervikt &amp; miljöspöken!</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2012/02/28/overvikt-miljospoken/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>FETMA AV FTALATER?!</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2011/09/13/fet-av-ftalater/</link>
		<comments>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2011/09/13/fet-av-ftalater/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 13 Sep 2011 16:22:00 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[fetma]]></category>
		<category><![CDATA[ftalater]]></category>
		<category><![CDATA[gravid]]></category>
		<category><![CDATA[övervikt]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=22568</guid>
		<description><![CDATA[Är hormonstörande ämnen som ftalater en underskattad faktor när det gäller fetma-epidemin?]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h3><strong><span style="color: #4d95b1;">Hög ftalat-exponering hos överviktiga flickor!</span></strong></h3>
<div><a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2011/09/aug21-002-150x150.jpg"><img class="alignright size-full wp-image-22634" title="aug21-002-150x150" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2011/09/aug21-002-150x150.jpg" alt="" width="150" height="150" /></a>Kan man bli fet av hormonstörande ftalater som bl a används som mjukgörare i plaster och fixerare i doftprodukter? Ja, det verkar inte bättre!<br />
En studie i New York visar ett samband mellan fetma hos små barn och hög ftalat-exponering. <a href="http://cityroom.blogs.nytimes.com/2009/04/17/child-obesity-is-linked-to-chemicals-in-plastics/">child-obesity-is-linked-to-chemicals-in-plastics/</a> <br />
<strong>Underskattad faktor!</strong><br />
De tyngsta flickorna hade de högsta halterna av nedbrytningsämnen från ftalater i urin. Enligt forskarna kan  hormonstörande ämnen vara en underskattad faktor (i förhållande till diet) när det gäller fetmaepidemin.<br />
<strong>Fler ämnen kan inverka!</strong><br />
Andra hormonstörande ämnen kan påverka på liknade sätt, läs mer i kap. Plufsig av plast i &#8221;<a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?page_id=6761">boken&#8221;</a>. Kanske något att tänka på för gravida som blir allt fetare enligt <a href="http://www.aftonbladet.se/halsa/article13613019.ab">aftonbladet/halsa/</a> <br />
Även män kan bli överviktiga av ftalater, som minskar halten av testosteron: <a href="http://www.cbc.ca/news/health/story/2007/03/15/phthalates.html">phthalates</a>.<br />
Foto: Det förekommer flera slags ftalater i plasttryck på kläder. -Mer senare!<br />
Om ADHD imorgon: <strong><em>Mammas mjukgörare</em></strong>! BLOGGPOSTA <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=22568">permalänk</a> Fetma av ftalater?!</div>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2011/09/13/fet-av-ftalater/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>
