<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Kemikaliedetektiven &#187; nonstick</title>
	<atom:link href="http://kemikaliedetektiven.se/wordpress/tag/nonstick/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress</link>
	<description>Hur man undviker miljögifter i vardagen</description>
	<lastBuildDate>Fri, 14 Apr 2017 17:51:19 +0000</lastBuildDate>
	<generator>http://wordpress.org/?v=2.9.1</generator>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
			<item>
		<title>STEKPANNA I VIT KERAMIK!</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2013/07/31/stekpanna-i-vit-keramik/</link>
		<comments>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2013/07/31/stekpanna-i-vit-keramik/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 31 Jul 2013 12:49:09 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[keramisk stekpanna]]></category>
		<category><![CDATA[nano]]></category>
		<category><![CDATA[nanopartiklar]]></category>
		<category><![CDATA[nonstick]]></category>
		<category><![CDATA[Teflon]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=57743</guid>
		<description><![CDATA[Är keramiska stekpannor ofarliga?]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h2><span style="color: #33cccc;"><span style="color: #3fb3c0;"><a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2013/06/18923_e7067a524c70fed28a4d68887abb04fd-1.jpg"><img class="alignleft size-full wp-image-57746" title="18923_e7067a524c70fed28a4d68887abb04fd (1)" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2013/06/18923_e7067a524c70fed28a4d68887abb04fd-1.jpg" alt="" width="260" height="118" /></a>Nonstick nanokeramik!</span></span> </h2>
<p>Allt fler konsumenter väljer bort Teflon-pannan, bl a av miljöskäl. En av dem är Ove Olsson som är helnöjd med sina nya vita keramiska pannor, som i motsats till de med svart beläggning är ofärgade (kanske är de t o m lite blekta?). Se kommentar till <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2012/09/17/keramisk-stekpanna/">inlägg</a> om keramiska stekpannor med nonstickbeläggning. <br />
<strong>Ordet nonstick ger Teflon-associationer!</strong> (Teflon är ett varumärke från Dupont), men även keramik kan ha liknande egenskaper, och när jag provar en ny keramikbelagd panna från OBH-Nordica blir resultatet jättebra. Den är som Carl Bildt - allt rinner av (<a href="http://www.youtube.com/watch?v=wjVGbLvPTck">youtube)</a>. Så beter sig inte en vanlig tallrik av keramik/porslin. Hemligheten är <a href="http://www.nanoteknik.org/">nanoteknik</a>. Nano betyder miljardel av en meter. Ett nanomaterial som skräddarsytts på atomnivå kan få andra egenskaper än ursprungsämnet.<br />
<a href="http://www.give2all.org/12/2012/05/vad-Ur-kiseldioxid.html"><strong>Kiseldioxid</strong></a><strong> är typ sand i nanoformat. </strong>Det används i första skedet av framställningen, av OBH Nordicas miljöpannor (se kommentar i förstnämnda inlägg). De ska inte läcka, något som en del oroar sig över bl a i de många kommentarerna till inlägget &#8221;<a href="http://blog.listentoyourgut.com/alternatives-to-teflon-frying-pans/"><strong>Alternati</strong></a><a href="http://blog.listentoyourgut.com/alternatives-to-teflon-frying-pans/"><strong>ves-to-Teflon</strong>&#8221;</a>. som <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2013/06/stekpanna-005.jpg"><img class="alignright size-medium wp-image-57942" title="stekpanna 005" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2013/06/stekpanna-005-300x225.jpg" alt="" width="300" height="225" /></a>inkluderar en artikel i New York Times (från 2006) där 8 keramiska pannor funktonstestades  och franska Le Creuset (foto höger) befanns vara den bästa. Nu finns det betydligt mer att välja på. <br />
<strong>Men även </strong><a href="http://www.testfakta.se/livsmedel/article59627.ece"><strong>testfakta</strong></a><strong> 2012 hyllar Le Creuset</strong> för dess reptålighet, medan dyra Eva Solo med keramisk s.k. slip-let beläggning på aluminium lätt gick sönder. Andra metaller som används som bas i pannor är järn, koppar &amp; rostfritt stål. Om man är rädd för att skrapa hål på keramiken (vilket en tillverkare varnar för, se kommentar i förstnämnda inlägg) kan man använda träslev att röra med.<br />
<strong>Nanopartiklar medför risker </strong>när de förekommer fritt i typ kosttillskott, solskydd och sportdrycker (<a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2011/11/08/medalj-av-nanoguld/">medalj-a v-nanoguld)</a>. då de pga sin litenhet, 1-100 nanometer (att jämföras med ett hårstrå som är 50.000 nanometer)  lätt tar sig in genom slemhinnor i ex. lungorna. I kokkärl är partiklarna hårt bundna, men hur är det i tillverkningsskedet? Är vissa nanomaterial farligare än andra? (Keramik låter ju rätt oskyldigt!) Forskning pågår om <a href="http://www.science.gu.se/aktuellt/nyheter/Nyheter+Detalj/25_miljoner_kronor_till_forskning_om_risker_med_nanoteknik.cid893024">risker med nanoteknik</a>, men också om fantastiska miljömöjligheter (<a href="http://www.forskning.se/nyheterfakta/nyheter/pressmeddelanden/mistrasatsar40miljonerpamiljoinriktadnanoforskning.5.5e13828113c7f56450712c.html">40milj.till nanoforskning</a>) och <a href="http://swednanotech.com/2013/07/nanoteknik-lockade-almedalsbesokare/">nanoteknik väckte stort intresse i Almedalen</a>.<br />
<strong>Intresset hos industrin</strong> har funnits länge och nanotekniska produkter har marknadsförts i ett tjugotal år, dock utan att de alltid har kallats så. Men asbest har alltid kallats asbest, och det an-sågs länge ofarligt. Nu visar en studie att <a href="http://www.svd.se/nyheter/inrikes/nanofibrer-lika-farligt-som-asbest_7448542.svd">nanofibrer-är lika-farligt-som-asbest</a> (kan man aldrig få vara glad?), och det bör anges på en produkt om den innehåller nano, skriver <a href="http://miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.466765/debatt-det-racker-inte-att-miljomarka-nanoprodukter">Miljöaktuellt.</a> Min gamla gjutjärnspanna innehåller garanterat inget sånt, och nanostekpannan blir Sitas bekymmer när den ev. ska återvinnas. Hm. Det här skulle bli ett positivt inlägg! Blev det så? Kanske om man skiljer på fria och bunda nanopartiklar. Men kan man det i ett större perspektiv?<br />
BLOGGPOSTA <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2013/06/22/gor-slut-med-teflon/">permalänk</a> Stekpanna i vit keramik!</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2013/07/31/stekpanna-i-vit-keramik/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>2</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>
