Snygga, stinkande byxor!

MÄNNISKANS LUKTSINNE UPPGRADERADES I VECKAN!
Det var veckans mest regnruskiga och snöblåsiga dag och jag skulle köpa underkläder. Då såg jag dem. De knallrosa vårbyxorna. Ekologiska. Wow! De ville jag ha. Fast vad var det som luktade, eller snarare STANK? Som rengörings-medel med syntetcitron. Fast värre! Frågade butiksbiträdet.
-Kanske nåt man har använt i kartongen, de är nyup-packade, sa hon, luktade på byxan, tillade: Jag känner ing-enting! Hm. Kan hon verkligen känna-igen-en-biljon-dofter,
som ny forskning beräknar att vi som art har förmåga till (jämfört med de 10.000 dofter man tidigare trodde vi kunde känna igen).(Sience)? Hur skulle hon kunna det, när hon
inte ens kunde känna den här förfärliga odören?
Var hon typ ”hemmaluktdöv”? Det var i varje fall inte jag, som hela vägen hem kände stanken från byxorna i påsen, för jag kunde, trots varningssignalerna, så klart inte låta bli att köpa dem.
Det händer ju att konstiga lukter försvinner. Och lika ofta att de inte gör det. Nu har byxan väd-
rats på balkongen i fyra dagar. Lukten är inte lika stark, men får fortfarande mina ögon att svida.
Så ska jag bli rosa tanten i vår eller inte? Bör nog fråga nån ansvarig vad kartonglukten egentligen består av. Den förekommer ju ofta även i andra klädbutiker i snarlika varianter. Är det.
antimögelmedel? Fraktkemikalier och klädgifter ingick kanske inte i de många doftpaket med tre lukter (varav två identiska, en snarlik), komponerade av 128 kemikalier, som 26 försökspersoner i ovannämnda studie var så duktiga på att särskilja genom att lukta på dem.  
Luktsinnet är en del av kroppens varningssystem. (varför har vi ett luktsinne). Men varför varnar det oss inte för alla giftiga kemikalier som vi numera underkastar oss? Är det för att syn-tetämnena i fråga evolutionärt är relativt nya, jämfört med skämd mat, brandlukt och mögel, och därför inte uppfattas som farliga? Är det en inlärningsfråga? Och varför blir vi luktmässigt mer hemmablinda än synmässigt? Jag ser ju t ex färgen på mina väggar trots att den finns där varje dag, även om jag inte längre uppmärksammar den på samma sätt som när den var ny, medan luktsinnet verkar vara mer inriktat på nyheter/förändringar. 
Att kunna särskilja lukter i ett laboratorium är väl bra, men har det nån relevans i verklighetens kemikaliesamhälle där hormonstörande ämnen har blivit vår ständiga bakgrundsmusik och de som är mindre lättlurade och reagerar medvetet negativt på gifterna kallas luktöverkänsliga? (um/gokv)
F.ö. var det stor variation mellan enskilda deltagares förmåga att skilja på luktämnen i nämnda studie. (se även Näsan-får-nobelpris!) BLOGGPOSTA permalänk Lättlurat luktsinne!?

Hälften av G-receptorer i luktsinnet!

Idag var det Nobelprisutdelning, bl a av priset i (bio)kemi som handlar om sinnrika mottagare på cellytorna, s.k. G-proteinkopplade receptorer, varav över hälften finns i luktsinnet hörde jag i ett radioprogram. Något förvånande! Åtminstone när det gäller människor, men luktsinnet lär vara det evolutionärt äldsta sinnet (leffingwell). Men de gener som styr några av recptorerna hos oss kanske är avslagna?? Hur som helst så tycks vissa av dem hos somliga vara extra påslagna -  se Nobelprisfunderingar.  
År 2004 gick Nobelpriset i medicin till kartläggningen av de mest grundläggande mekanismerna för hur luktsinnet fungerar. Finns det andra receptorer än de G-protein kopplade i luktsinnet som f.ö. sitter mer i hjärnan än i näsan? (Se även kap. Luktelligens i ”kemikalieboken” ovan). 
Nobelpris i kemi 2012 BLOGGPOSTA permalänk Näsan fick Nobelpriset!