<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Kemikaliedetektiven &#187; klorerade</title>
	<atom:link href="http://kemikaliedetektiven.se/wordpress/tag/klorerade/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress</link>
	<description>Hur man undviker miljögifter i vardagen</description>
	<lastBuildDate>Fri, 14 Apr 2017 17:51:19 +0000</lastBuildDate>
	<generator>http://wordpress.org/?v=2.9.1</generator>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
			<item>
		<title>MULLIG AV MOBILEN??</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2015/04/06/mullig-av-mobilen/</link>
		<comments>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2015/04/06/mullig-av-mobilen/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 06 Apr 2015 14:15:33 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[Elektronik]]></category>
		<category><![CDATA[fetma]]></category>
		<category><![CDATA[flamskyddsmedel]]></category>
		<category><![CDATA[klorerade]]></category>
		<category><![CDATA[mobiltelefon]]></category>
		<category><![CDATA[TBBPA]]></category>
		<category><![CDATA[TCBPA]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=86974</guid>
		<description><![CDATA[Dålig koll på klorerade flamskyddsmedel!]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h2><span style="color: #993300;"><a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2015/03/marsfiskmobil-045.jpg"><img class="alignright size-medium wp-image-87236" title="marsfiskmobil 045" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2015/03/marsfiskmobil-045-300x286.jpg" alt="" width="300" height="286" /></a>Fiskar blev småmulliga! </span></h2>
<p>Fiskar använder väl inte mobil, tänker du kanske. Överdrivet, tänker jag  när jag ser rubriker som<br />
<strong>&#8221;Din mobil kan göra dig fet&#8221; </strong>(<a href="http://www.chron.com/life/healthzone/article/Your-cell-phone-could-be-making-you-fat-but-6123739.php"><strong>cellphonefat</strong></a>). Hur ofta ser man smällfeta smartphonesurfare??<br />
Det handlar inte om brist på motion, utan om två flamskyddsmedel med brom respektive klor som<br />
<strong>forskare vid University of Houston</strong>, kopplar till<br />
fetma. Men har man inte tagit bort värstingmed-len? Hur vågar de misstänkliggöra människans<br />
bästis? Inte bara den visar det sig. <a href="http://www.uh.edu/news-events/stories/2015/March/030415zebrafish.php">(UH.edu/news</a>)<br />
<span style="color: #99cc00;"><strong><span style="color: #993300;">Forskarnas belägg för sin mullighetstes:</span>:</strong> </span><br />
1. <strong>Vi andas ofta in damm</strong> som innehåller flam-skyddsmedlen tetrabrombisfenol A* (TBBPA) och tetraklorbisfenol A (TCBPA), som används i datorer, mobiler, tv-apparater, surfplattor, m.m. <br />
<a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2015/03/glow-fish-genetically-engineered-fish1_norm_se-150x150.jpg"><img class="alignleft size-full wp-image-87242" title="glow-fish-genetically-engineered-fish1_norm_se-150x150" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2015/03/glow-fish-genetically-engineered-fish1_norm_se-150x150.jpg" alt="" width="150" height="150" /></a>2. <strong>Zebrafiskar som forskarna utsatte</strong> för låga doser av ämnena i 11 dagar blev tyngre och fick högre BMI än icke utsatta zebrafiskar, trots att båda grupperna åt kolesterolrik mat. <br />
3. <strong>Barn, som spenderar mycket</strong> tid på golvet (där elektronikdammet ofta hamnar), har högre halter av TBBPA och TCBPA i blodet än vuxna.   <br />
4. <strong>Ämnena är vanligt förekommande</strong>, och enligt forskarna tillverkas årligen ca 150,000 ton TBBPA och 10,000 ton TCBPA (globalt?)<br />
5. <strong>Ämnena innehåller bisfenol A, </strong>en känd obesogen, typ ett &#8221;förtjock-ningsmedel&#8221;  (kan den påverka självständigt fast den som här utgör en del av en större molekyl?) <br />
6. <strong>Mullighetsmekanismen</strong> består i att TBBPA och TCBPA aktiverar hormonreceptorn PPAR-gamma som omvandlar stamceller till fettceller. Forskargruppen, som är först med att testa detta på levande organismer, tror att flamskyddsmedlen kan vara utlösande faktor vid fetma.   <br />
<strong>Det kanske de kan vara,</strong> men man nämner inte att ämnena inte bara finns i elektronik utan även i ex. möbler och textilier**, särskilt i USA, där t o m amningskuddar kan vara bromerade* (<a href="http://www.eco-novice.com/2012/03/natural-nursing-pillows.html">npillows)</a>.<br />
<strong>2011 </strong><a href="http://www.su.se/forskning/forskningsnyheter/forskare-varnar-f%C3%B6r-bromerade-och-klorerade-flamskyddsmedel-1.6412"><strong>varnade 145 forskare</strong> för-bromerade-och-klorerade-flamskyddsmedel</a>, då de har &#8221;gemen-samma ofördelaktiga egenskaper&#8221;, så man får hoppas att de företag (t ex Apple) som numera dissar &#8221;brommisar&#8221; (typ TBBPA) inte har ersatt dem med någon mindre känd &#8221;kloris&#8221; (typ TCBPA), som inte ens Svanen Miljömärkning verkar ha koll på, se mailsvar:<br />
 <strong>&#8221;</strong><em><strong>I Svanens kriterier</strong> för TV och datorer finns denna formulering: Flamskyddsmedlet tetrabrom-bisfenol-A (TBBP-A) får inte tillsättas. TCBPA nämns inte direkt i kraven. Om TCBP-A sedan indi-rekt förbjuds genom våra kravformuleringar har vi inte kunskap om idag.</em> Mvh Brita Forsström&#8221;.<br />
*) Tetra betyder fyra. TetrabrombisfenolA betyder &#8217;fyra brom och en bisfenólA&#8217;. Hm. Rimmar (nästan) på &#8221;fyra bugg och en cocacola&#8221;. **) Kanske lossnar kemikalierna lättare från tyger o.d.?<br />
Se även <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2013/09/11/hur-gron-ar-paddan/">Hur-gron-ar-paddan?</a> BLOGGPOSTA <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2015/04/06/mullig-av-mobilen/">permalänk</a> Mullig av mobilen??</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2015/04/06/mullig-av-mobilen/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>
