<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Kemikaliedetektiven &#187; kemikalie</title>
	<atom:link href="http://kemikaliedetektiven.se/wordpress/tag/kemikalie/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress</link>
	<description>Hur man undviker miljögifter i vardagen</description>
	<lastBuildDate>Fri, 14 Apr 2017 17:51:19 +0000</lastBuildDate>
	<generator>http://wordpress.org/?v=2.9.1</generator>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
			<item>
		<title>TELEFON I TUTTEKASSEN!</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2013/05/14/telefon-i-tuttekassen/</link>
		<comments>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2013/05/14/telefon-i-tuttekassen/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 14 May 2013 13:53:16 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[behå]]></category>
		<category><![CDATA[bröstcancer]]></category>
		<category><![CDATA[kemikalie]]></category>
		<category><![CDATA[mobiltelefon]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=54536</guid>
		<description><![CDATA[Kan mobil i behån orsaka bröstcancer?]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h2><span style="color: #cc3366;"><a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2013/05/tuttekasse-009.jpg"><img class="alignright size-thumbnail wp-image-55053" title="tuttekasse 009" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2013/05/tuttekasse-009-150x150.jpg" alt="" width="150" height="150" /></a><span style="color: #800080;">21-åring fick bröstcancer av mobilen?</span></span></h2>
<p>Skådespelerskan <a href="http://www.svd.se/kultur/angelina-jolie-jag-har-opererat-bort-mina-brost_8169226.svd">Angelina-Jolie-har opererat bort-brösten</a>, skriver Svd.<br />
Kanske smart gjort, eftersom hon (precis som 5-10 %* av bröstcancer-drabbade) har en genvariant som medför kraftigt ökad bröstcancerrisk. <br />
Mindre smart var det förmodligen, att som 21-åriga Tiffany Franz, ständigt ha mobiltelefonen i behån. Var det orsaken till hennes aggressiva bröst-cancer? Se video: <a href="http://www.wgal.com/news/8-on-your-side/did-cellphone-cause-womans-breast-cancer/-/17986766/19999702/-/3x3butz/-/index.html#ixzz2SlcdNjpF" target="_blank">did-cellphone-cause-womans-breast-cancer?</a><br />
<strong>Bröstcancer rekordhögt hos kvinnor under 50</strong> skriver <a href="http://www.telegraph.co.uk/health/healthnews/10033436/Under-50s-with-breast-cancer-at-record-high.html" target="_blank">The Telegraph</a>. Orsakerna är kvinnors dryckesvanor och sent moderskap, menar man. Fast kemikalieanvändningen är också rekordhög - <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=50702">se inlägg!</a> (<a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=36105">Bröst är som svampar</a>) För att inte tala om mobilanvändningen. Kan man utesluta kombinationeffekter?  *) (<a href="http://www.brca.se/f_sarftlighet.html">brca)</a> -övriga fall orsakas av miljöfaktorer. <a href="http://www.dn.se/kultur-noje/angeline-jolie-opererade-bort-brosten">(dn/jolie-opererade-bort)</a><br />
BLOGGPOSTA <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=54536">permalänk</a> Telefon i tuttekassen!</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2013/05/14/telefon-i-tuttekassen/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>4</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>GIFTER VS BACILLER?</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2012/03/23/gifter-vs-baciller/</link>
		<comments>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2012/03/23/gifter-vs-baciller/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 23 Mar 2012 12:02:22 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[hygienhypotesen]]></category>
		<category><![CDATA[kemikalie]]></category>
		<category><![CDATA[städa]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=33103</guid>
		<description><![CDATA[Dålig städning kan innebära mer exponering för kemikalier!]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h2><a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2012/03/septsopblå-017.jpg"><span style="color: #993300;"><img class="alignright size-thumbnail wp-image-33118" title="septsopblå 017" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2012/03/septsopblå-017-150x150.jpg" alt="" width="150" height="150" /></span></a><span style="color: #993300;">Hygienhypotesen åter på tapeten!</span></h2>
<p><a href="http://svt.se/2.108068/1.2750894/dalig_stadning_kan_hjalpa_immunforsvaret">Dålig_städning_kan_hjälpa_immunforsvaret</a>, enligt ny studie. Barnen behöver utsättas för bakterier och andra mikroorganismer. Men behöver de utsättas för de giftiga eller hormonstörande kemikalier som kan finnas i i <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=23521">mystiska dammtussar?</a> Det tycker inte professor Åke Bergman. &#8211; Städa mer, sa han bla vid <a href="http://www.kemi.se/sv/Innehall/Nyheter/Valbesokt-Forum-for-Giftfri-miljo-2011/">Forum-for-Giftfri-miljo</a>. <br />
Så hur gör man för att det ska bli &#8221;lagom&#8221;? Städar ordentligt för att sen hälla ut lite blomjord på golven?<br />
Nu vet jag -  man undviker att omge sig med onödiga giftkällor som &#8221;impotensmadrasser&#8221; (se kemikaliebok ovan) och &#8221;<a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=21943">Mammas mjukgörare</a>&#8221; och städar när det behövs.<br />
P.s. När och om man städar så kan man ju undvika typ <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=22290">Perfluorerad polish</a> <br />
BLOGGPOSTA <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=33103">permalänk</a> Gifter vs baciller!</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2012/03/23/gifter-vs-baciller/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>3</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>KEMISKT ELALLERGISK?</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2012/03/06/kemiskt-elallergisk/</link>
		<comments>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2012/03/06/kemiskt-elallergisk/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 06 Mar 2012 15:43:47 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[elöverkänslig]]></category>
		<category><![CDATA[EMF]]></category>
		<category><![CDATA[hjärnan]]></category>
		<category><![CDATA[kemikalie]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=30029</guid>
		<description><![CDATA[Inkludera kemikalier i elöverkänslighetsdebatten och nyansera den!]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h2><span style="color: #000080;">Är elöverkänslighet kemikalierelaterad?</span><a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2012/01/thumb_Elledning.jpg"><img class="alignright size-full wp-image-30038" title="thumb_Elledning" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2012/01/thumb_Elledning.jpg" alt="" width="150" height="100" /></a></h2>
<p>Det bidde ingen <a href="http://www.dn.se/nyheter/sverige/ingen-stralningsfri-zon-i-mora">strålningsfri-zon-i-mora</a>, skriver bl a Dn idag. Man kan inte överblicka samhällskonsekvenserna, heter det. Hm!<br />
Nu ska jag försöka överblicka elöverkänslighet och göra mig osams med alla (som inte gillar nyanser!). Läkaren Mats Reimer som uttalade sig i radions <a href="http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&amp;artikel=4892317">p1 för en tid sen</a> är liksom många besserwissers märkligt tvärsäkra på att elkopplingen är felaktig, men tänk om de har delvis rätt (fast på felaktig grund), tänk om det handlar om mer än strålning!? I så fall har elöverkänsliga delvis sig själva att skylla som medvetet har snävat in sina symptom till att enbart handla om elektromagnetiska fält (EMF).<br />
<strong>Lite ödmjukhet, tack!<br />
</strong>Men om Reimer och hans gelikar hade bemödat sig om att leta efter relevanta forskningsresultat skulle de ha upptäckt att franska forskare hittat fysiska förändringar i hjärnan hos elöverkänsliga som inte fanns hos kontrollgruppen) (<a href="http://www.env-health.org/spip.php?article995">env-health.org</a>), bl a minskad genomblödning i den vänstra limbiska delen (reptilhjärnan) samt låga nivåer av vitamin D, mm (<a href="http://www.asquifyde.es/noticia-detalle.aspx?noticia=1582">asquifyde)</a>. Det intressanta är att liknande förändringar också har upptäckts hos kemikaliekänsliga (mer senare!)<br />
Även svensk forskning visar på specifika förändringar i hjärnan hos elöverkänsliga. Kjell Hanson Mild och Monica Sandström har i EEG-studier visat att de reagerar starkare än kontrollpersoner på ljus*, ljud och vibrationer. Och även om Reimer har missat detta, så skulle en ödmjuk, nyfiken hållning vara klädsam, eftersom medicinska mysterier brukar lösa sig med tiden. <br />
Förutsatt att alla kort lagts på bordet vill säga. <br />
<strong>Kemikalier glömdes bort<br />
</strong>-Så gott som alla elöverkänsliga är även kemikaliekänsliga, hävdar f.d. TCO-journalisten Gunni Nordström** som följt utvecklingen ända sen de första insjuknade av sina datorer på 1980-talet (<a href="http://www.electrosensitivity.org/cause.htm">electrosens/cause</a>). <br />
Om det är så att många elöverkänsliga har skadats av kemikalier från apparater, sin omgivning eller tandlagningsmaterial, varför väljer man då att fokusera enbart på EMF?<br />
Kanske för att elöverkänsligheten upplevs som det mest akuta symptomet, och för att utbyggnaden av digitala system gått så snabbt att situationen blivit ohållbar för många som tvingats ut på landet? Kanske för att man misstror myndigheternas förmåga att begripa sig på mer än ett orsakssamband i taget? Kanske för att man själv inte begripit och velat göra det enkelt för sig? Men verkligheten är inte enkel. Den består varken av en enda kemikalie eller en enda elektromagnetisk frekvens i taget och den blir alltmer komplicerad med tiden. <br />
<strong>Har elöverkänsliga hamnat i en återvändsgränd?</strong> <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?page_id=30058">Läs fortsättning</a>!<br />
*) ljus är en form av elektromagnetisk strålning<br />
**) Nordström har skrivit många artiklar och flera böcker på temat. Tidigare inlägg:<br />
Länkar: <a href="http://www.metro.se/nyheter/ingen-mobilfri-zon-i-mora/EVHlcf!RgdHYuTY2RNzY/?fb_xd_fragment">Metro.se/nyheter/ingen-mobilfri-zon</a> <a href="http://www.svd.se/naringsliv/it/ingen-stralningsfri-zon-i-mora_6902285.svd">svd.se/ingen-stralningsfri-zon-i-mora</a> <br />
<strong>Chatta idag</strong>: <a href="http://www.aftonbladet.se/debatt/article14479056.ab" target="_blank">aftonbladet.se/debatt/</a> BLOGGPOST <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=30029">permalänk</a> Kemiakt elallergisk?</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2012/03/06/kemiskt-elallergisk/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>19</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>KEMIKALIESTRESS!?</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2011/11/09/kemikaliestress/</link>
		<comments>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2011/11/09/kemikaliestress/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 09 Nov 2011 13:58:29 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[kemikalie]]></category>
		<category><![CDATA[stress]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=27310</guid>
		<description><![CDATA[Stress kan bl a orsakas av kemikalier!]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h2><span style="color: #800080;">Stress kan vara både orsak och verkan!</span></h2>
<p>Ordet <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Stress">stress</a> betyder påfrestning/belastning. Den kan vara psykisk eller fysisk, detsamma gäller reaktionerna. Det finns olika typer av stressorer; trauma, virus, strålning, en alltför krävande situation och inte minst  giftiga kemikalier som vi mer eller mindre ständigt <a href="http://www.underkastelsen.se/">underkastar oss.</a> (Läs mer i <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=7005">Utmattning &amp; vit. B12</a>). Ordet stress får ofta beteckna både reaktionen och det som orsakat den, vilket kan vara förvirrande enligt <a href="http://www.primavi.se/stress/artikel.cfm?newsID=1572&amp;Vad%20%C3%A4r%20stress">primavi.se.</a> Hur som helst så snabbar <a href="http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/stress-snabbar-pa-aldrandet">stress-på-åldrandet</a>. skriver DN. Så det är dags att ta en paus, för jag blir lite bloggstressad av allt som ständigt måste kommenteras, och som en del förmodligen stressas av att läsa (häromdan skrev en läsare att hon både fascineras och skäms, hm, undrar varför) (<a href="http://www.suntliv.nu/Amnen/Stress/">Suntliv/Stress)</a> <br />
BLOGGPOST <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=27310">permalänk</a> Kemikaliestress!?</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2011/11/09/kemikaliestress/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>VI KEMIFOBIKER!</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2011/10/10/vi-kemifobiker/</link>
		<comments>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2011/10/10/vi-kemifobiker/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 10 Oct 2011 16:41:07 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[fobi]]></category>
		<category><![CDATA[kemikalie]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=25096</guid>
		<description><![CDATA[Hjälper det att titta på bilder av giftiga kemikalier?

Vid social fobi lär det hjälpa att titta-pa-bilder-av människor med olika ansiktsuttryck. Frågan är om metoden hjälper även mot kemikaliefobi, att man får kolla på lite läskiga formler (och läsa Impotensmadrassen) &#8211; eller bör den här rätt så användbara &#8221;fobin&#8221; inte botas utan snarare hållas inom rimliga gränser (vilka nu det är?), 
se Vi kemikondriker. BLOGGPOST permalänk  Vi kemifobiker!
]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h3><span style="color: #800080;">Hjälper det att titta på bilder av giftiga kemikalier?<br />
</span></h3>
<p>Vid social fobi lär det hjälpa att <a href="http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/titta-pa-bilder-hjalper-mot-fobi">titta-pa-bilder-av människor</a> med olika ansiktsuttryck. Frågan är om metoden hjälper även <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2011/10/200px-Bisphenol_A_svg.png"><img class="alignright size-thumbnail wp-image-25139" title="200px-Bisphenol_A_svg" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2011/10/200px-Bisphenol_A_svg-150x66.png" alt="" width="150" height="66" /></a>mot kemikaliefobi, att man får kolla på lite läskiga formler (och läsa <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?page_id=6761">Impotensmadrassen</a>) &#8211; eller bör den här rätt så användbara &#8221;fobin&#8221; inte botas utan snarare hållas inom rimliga gränser (vilka nu det är?), <br />
se <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=12621">Vi </a><a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=12621">kemikondriker.</a> BLOGGPOST <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=25096">permalänk </a> Vi kemifobiker!</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2011/10/10/vi-kemifobiker/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>ROSA BANDET-JACKAN?</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2011/10/03/rosa-bandet-jackan/</link>
		<comments>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2011/10/03/rosa-bandet-jackan/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 03 Oct 2011 20:47:31 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[bröstcancer]]></category>
		<category><![CDATA[kemikalie]]></category>
		<category><![CDATA[kritisk]]></category>
		<category><![CDATA[Rosa Bandet]]></category>
		<category><![CDATA[stinka]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=24492</guid>
		<description><![CDATA[Finns det miljö- och hälsomässiga nackdelar med Rosa bandet-kampanjen? Stinker den?]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h2><span style="color: #008080;">En godluktande jacka &amp; en stinkande kampanj!</span></h2>
<p>En rosa midjekort jacka ställer sig i gången intill min sittplats på buss 4. Sniff! Min näsa får vittring och zoomar girigt in de<a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2011/10/0705950912.jpg"><img class="alignright size-thumbnail wp-image-24534" title="0705950912" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2011/10/0705950912-150x150.jpg" alt="" width="150" height="150" /></a>n överraskande goda lukt den avger och när skinnjackan flyttar sig bort i gången sträcker sig näsan efter den likt en ivrig hundnos.<br />
<strong>Brukar lukta illa!</strong><br />
Konstigt, jag som brukar tycka att de flesta skinn-produkter luktar illa!<br />
Men det här kanske är en bröstcancerjacka, tänker jag, det är ju oktober! Fast då borde den väl lukta riktigt illa, typ stinka. ”Pink stinks” tycker de kvinnor i Kanada som protesterar mot överanvändning av kampanj-symbolen. <a href="http://www.canada.com/health/Raising+stink+about+pink+Breast+cancer+victims+with+overuse+iconic+ribbon/5485092/story.html">Raising+stink+pink+Breast+cancer+victims+with+overuse</a><br />
<strong>Vad innehåller de?</strong><br />
Rosa Bandet-kampanjen har medfört ökad förståelse för bröstcancer, men sedan 2002 har kritiska röster hörts. Men i Sverige har det varit rätt tyst, utom när man år 2008 undrade vart Cancerfondens pengar egentligen tar vägen (<a href="http://nyheter24.se/nyheter/inrikes/19102-rosa-bandet-skakas-av-bluff">rosa-bandet-skakas-av-bluff</a>). <br />
Borde man inte undra hur klimatet påverkas, varifrån alla rosa prylar kommer (jag hittar bl a rosa armband från Kina), och om man får sälja vad som helst i Rosa Bandets namn, t o m giftiga kemikalier? <strong><em>Fortsättning följer!</em></strong> <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=23548">Förebygg bröstcancer!</a> <br />
(Jackan på fotot är inte den godluktande.) BLOGGPOST <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=24492">permalink</a> Rosa Bandet-jackan?</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2011/10/03/rosa-bandet-jackan/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>2</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>BARNCANCER ÖKAR!</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2011/09/05/barncancer-okar/</link>
		<comments>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2011/09/05/barncancer-okar/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 05 Sep 2011 16:27:26 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[barn]]></category>
		<category><![CDATA[barncancer]]></category>
		<category><![CDATA[cancer]]></category>
		<category><![CDATA[förebygga]]></category>
		<category><![CDATA[kemikalie]]></category>
		<category><![CDATA[komplikation]]></category>
		<category><![CDATA[livsstil]]></category>
		<category><![CDATA[orsaker]]></category>
		<category><![CDATA[tumör]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=21129</guid>
		<description><![CDATA[Gripande dokumentär om barncancer i Svt, men man nämner inte att barncancer har ökat med mer än 40 % sedan 1960! Beror det på livsstil och miljöfaktorer? Borde förebyggande forskning få mer stöd?]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h3><span style="color: #666699;"><a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2011/09/thumb_forlossning110702-22.jpg"><img class="alignright size-full wp-image-21271" title="Bebisfot" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2011/09/thumb_forlossning110702-22.jpg" alt="" width="150" height="100" /></a>Gripande men småvinklat om barncancer i Svt!</span></h3>
<p>Läs om förra veckans dokumentär <a href="http://svt.se/2.149941/1.2507163/barn_med_cancer">Barn_med_cancer</a>!  Klipp i <a href="http://svtplay.se/v/2514381/barn_med_cancer">Svtplay</a>!<br />
<strong>Hälften överlevde!</strong><br />
Man vill så gärna att alla fyra barn som deltar i filmen ska överleva, men en tonåring dör redan under inspelningen (plötsligt är det begravning!) och en 3,5-åring en tid därefter (förskräckligt!). Är det ett bra behandlingsresultat? Kanske! Färre överlevde förr, säger man, men nämner inte att betydligt<strong> färre drabbades </strong><a href="http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&amp;artikel=933485">(sv.radio)</a>.  Kanske överlever några fler idag totalt sett (?) men till vilket pris (<a href="http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=15225">lakartidn)</a> (<a href="http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/cellgift-kan-ge-samre-sprakformaga">sämre-språkformåga</a>) (<a href="http://www.dagensmedicin.se/nyheter/2011/06/13/forhojd-cancerrisk-hela-li/">förhöjd cancerrisk)</a>? För 50 år sen förknippades s.k. kräfta (som det hette då) främst med ålderdom och död och första gången jag hörde om ett litet barn som drabbats blev jag chockad. Det var 1973! Nu hör man det rätt ofta!<br />
<strong>Ökning med 40 procent!<br />
</strong>Det är fortfarande betydligt färre barn än vuxna som utvecklar tumörer, men sedan 1960 har antalet barncancerfall i Europa ökat med 40-45 % (<a href="http://info.cancerresearchuk.org/cancerstats/childhoodcancer/incidence/">childhoodcancer/incidence)</a>. Värst drabbade är barn i USA och Australien. I Sverige är antalet fall ca 300 per år. Vilka är orsakerna?<br />
<strong>Livsstil &amp; miljöfaktorer!</strong><br />
Att se några orsakssammanhang i enskilda fall kan vara svårt, men 70 % av all cancer beror på livsstilsfaktorer <a href="http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Vad-ar-cancer/Vad-orsakar-cancer/">skriver Cancerfonden</a>. Men hallå, småbarn har väl inte hunnit skaffa sig nån  &#8221;livsstil&#8221; &#8211; eller har de? Har de ärvt föräldrarnas? Inte enligt <a href="http://www.barncancerfonden.se/Behallare/Tidning/Tidigare-nummer/2009/Barn--Cancer-409/Fraga-far-svar/">Barncancerfonden som här</a> förklarar hur de ser på begreppet. Ett relaterat begrepp är livsmiljö, något som man har redan i livmodern där cancer i vissa fall kan uppkomma av miljörelaterade DNA förändringar eller t o m av att pappans spermie varit skadad (mer senare), vilket leder<a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2011/09/30aug2011-012.jpg"><img class="alignright size-thumbnail wp-image-21701" title="30aug2011 012" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2011/09/30aug2011-012-150x150.jpg" alt="" width="150" height="150" /></a> tankarna till de cancerframkallande kemikalier som behandlas i Stefan Jarls film <a href="http://www.underkastelsen.se/">Underkastelsen</a>, och den ökande strålning som <a href="http://lennarthardell.wordpress.com/?s=cancer">Lennart</a><a href="http://lennarthardell.wordpress.com/?s=cancer"> Hardell</a>, cancerläkare, bloggar om. <br />
<strong>Välsponsrad kapplöpning &#8211; penningbrist?<br />
</strong>Cancerforskningen kan liknas vid en kapplöpning där allt satsas på tidig diagnos och fler avancerade behandlingsmetoder för att hålla jämna steg med den ständiga ökningen av cancerfall och återfall (och få ett litet försprång?). Borde man inte komplettera med förebyggande insatser, s.k. prevention? (Särskilt när det gäller förvärvade genförändringar.) <br />
Det finns forskare som vill ägna sig åt prevention, men har svårt att få anslag! Ska vi godta det och ska vi godta bristen på information om cancerframkallande ämnen i vardagsprodukter?<br />
<em>P.s. Det används ca 400 kilo kemikalier per person och år i Europa&#8230;<br />
</em><strong>Barncancer-bloggar:</strong> <a href="http://thereseekarlsson.blogg.se/2011/august/barn-med-cancer.html">thereskarlsson</a>, <a href="http://sofiegraneli.bloggplatsen.se/">sofiegraneli</a>, <a href="http://wwwmds-aml.blogspot.com/">wwwmds</a>, <a href="http://moahenriksson.blogg.se/">moahenriks</a>, <a href="http://denstarkastestjarnan.blogg.se/">starkastestjarnan</a><br />
<strong>Pepp-video</strong> på engelska för överlevare: <a href="http://www.beyondthecure.org/">beyondthecure</a> <br />
Läs gärna kap. Cancer- o. Hormonfällan i <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?page_id=6761">Impotensmadrassen</a> och om <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=15798">Livskvalité &#8211; vad är det?</a> <br />
För att hitta rel. inlägg sök på orden <em>cancerframkallande, hormonstörande, barnprodukter, barn (Se: Bisfenol A i barntänder, Blåscancer av babysim &amp; Ftalater i fotbollsplan)</em>  <br />
Foto barnfot: <a href="http://www.fotoakuten.se">fotoakuten</a> Hästar: Djurgården. Bloggposta: <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=21129">permalänk</a> Barncancer ökar!</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2011/09/05/barncancer-okar/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>5</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>UTMATTNING &amp; B12-brist?</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2010/11/17/utmattning-vitamin-b12/</link>
		<comments>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2010/11/17/utmattning-vitamin-b12/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 17 Nov 2010 15:17:17 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[B12-brist]]></category>
		<category><![CDATA[hjärnan]]></category>
		<category><![CDATA[kemikalie]]></category>
		<category><![CDATA[stress]]></category>
		<category><![CDATA[trötthet]]></category>
		<category><![CDATA[utmattning]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=7005</guid>
		<description><![CDATA[Gör man slut på sitt vitamin B12-lager när man utsätts för långvarig stress? Samband med kronisk trötthet, demens &#038;  kemikalier.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<div><span style="color: #000080;"><span style="color: #000000;"><strong><span style="font-size: medium;"><span style="color: #800000;">Mätbara förändringar i hjärnan av långvarig stress! Flera faktorer kan samverka!</span><br />
</span></strong></span></span><span style="color: #666699;"><strong><span style="color: #000080;">Hjärnan skadas!</span></strong><br />
</span>I en ny doktorsavhandling konstateras det återigen att hjärnan och kroppen tar skada av långvarig stress. Man funkar helt enkelt inte som man ska och utsöndrar stresshormonet kortisol hela dan (inte bara en stund på morgonen som är det normala). Det är inte bara att skärpa sig! (fråga mig) <a href="http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/utmattningssyndrom-syns-i-hjarnan-1.1208668">dn.se/nyheter/vetenskap/utmattningssyndrom-syns-i-hjarnan</a> <br />
<span style="color: #993366;"><strong><span style="color: #000080;">Liknar demens &amp; kronisk trötthet<br />
</span></strong></span>Det kan vara svårt att skilja på demens och utmattningssyndrom, skriver en tidning. (Håller med.)<br />
<a href="http://www.sydsvenskan.se/sverige/article346226/Demensdiagnos-kryper-ner-i-aldrarna.html">sydsvenskan.se/Demensdiagnos-kryper-ner-i-aldrarna</a><br />
Kroniskt trötthetssyndrom är inte heller identiskt med ovannämnda men det finns vissa likheter:<a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2010/11/normal_Kattunge-i-kartong.jpg"><img class="alignright size-thumbnail wp-image-7043" title="normal_Kattunge-i-kartong" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2010/11/normal_Kattunge-i-kartong-150x150.jpg" alt="" width="150" height="150" /></a><br />
<a href="http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Kroniskt-trotthetssyndrom/">vardguiden.se/Kroniskt-trotthetssyndrom/</a> <br />
<span style="color: #000080;"><strong>Vitamin B12-brist</strong><br />
</span>Att det finns ett samband mellan B12-brist och både kronisk trötthet och demens är känt (se föreg. inlägg). Finns det ett samband även med utmattningssyndrom? Andra faktorer, t ex B12, måste beaktas, läser jag i FASS: <a href="http://www.fass.se/LIF/lakarbok/artikel.jsp?articleID=5648">fass.se/LIF/lakarbok/artikel</a><br />
Gör man slut på sitt B12 förråd när man stressar eller tvärtom? (Hade jag bränt ut mig fortare om jag inte kontinuerligt hade tagit B12-tillskott?) Hur som helst när man väl står där (eller ligger), så räcker det inte med vitaminer. <br />
Problemen kan förmodligen förvärras om man därtill utsätts för miljögifter. <br />
<span style="color: #000080;"><strong>Kemikalier &amp; stress</strong><br />
</span>Stress kan bana väg för giftiga kemikalier att ta sig in hjärnan (genom att öka genomsläppligheten hos den s.k. blodhjärnbarriären.<br />
<a href="http://www.fi.edu/learn/brain/stress.html">www.fi.edu/lean/brain/stress</a>  <a href="http://www.sciencedaily.com/releases/2004/02/040227071523.htm">sciencedaily.com/releases/2004/02/04</a> <br />
Kemikalierna kan i sig stressa hjärnan och orsaka skador på nervsystemet. Läs mer i boken Impotensmadrassen.  (Kemikalier kan även orsaka B12-brist &#8211; se inlägg nedan.) <span style="color: #ff0000;"><span style="color: #ff00ff;">PROVLÄS <span style="color: #000000;">bok</span></span></span>:<br />
<a href="http://www.adlibris.com/bookbrowser/default.aspx?culture=SV-SE&amp;isbn=9163342375&amp;shop=1">http://www.adlibris.com/bookbrowser/default.aspx?culture=SV-SE&amp;isbn=9163342375&amp;shop=1</a><br />
Foto: <a href="http://www.fotoakuten.se">www.fotoakuten.se</a></div>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2010/11/17/utmattning-vitamin-b12/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>2</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>
