<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Kemikaliedetektiven &#187; fetma</title>
	<atom:link href="http://kemikaliedetektiven.se/wordpress/tag/fetma/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress</link>
	<description>Hur man undviker miljögifter i vardagen</description>
	<lastBuildDate>Fri, 14 Apr 2017 17:51:19 +0000</lastBuildDate>
	<generator>http://wordpress.org/?v=2.9.1</generator>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
			<item>
		<title>FETMA AV KEMIKALIER!</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2016/05/03/fetma-av-kemikalier/</link>
		<comments>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2016/05/03/fetma-av-kemikalier/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 03 May 2016 10:23:39 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[fetma]]></category>
		<category><![CDATA[kemikalier]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=102524</guid>
		<description><![CDATA[Vardagskemikalier kan öka cellernas fettlagring!]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h2><span style="color: #0000ff;">Forskare varnar åter och ställer krav&#8230;</span></h2>
<p><strong><a href="http://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/kemikalier-kan-bidra-till-fetma">Kemikalier kan bidra till fetma.</a> </strong>Vi blir feta av miljöförstöringen, varnar forskare.<br />
Vissa vanliga kemikalier, t ex ftalater, bisfenoler och en del bekämpningsmedel kan göra att mer fett lagras i cellerna (något jag har beskrivit bl a i kap. Plufsig av Plast i boken Impotens-madrassen, se ovan, och i flera blogginlägg *)<br />
Ämnena kan också få stamceller att utvecklas till fettceller.<br />
<strong> Nu kräver ett 50-tal forskare</strong> att nya kemikalier ska genomgå mer omfattande testning innan de släpps på marknaden, mer utbildning till läkare och sjukvårdspersonal inom området samt innehållsförteckning på alla varor och produkter.<span style="color: #333333; font-family: 'Lucida Grande', Verdana, Arial, 'Bitstream Vera Sans', sans-serif; font-size: 11px; line-height: 19.8px; white-space: nowrap;"> Tagg: fetma</span><span style="color: #333333; font-family: 'Lucida Grande', Verdana, Arial, 'Bitstream Vera Sans', sans-serif; font-size: 11px; line-height: 19.8px; white-space: nowrap;"> fetma</span><span style="color: #333333; font-family: 'Lucida Grande', Verdana, Arial, 'Bitstream Vera Sans', sans-serif; font-size: 11px; line-height: 19.8px; white-space: nowrap;"> kemikalier</span><span style="color: #333333; font-family: 'Lucida Grande', Verdana, Arial, 'Bitstream Vera Sans', sans-serif; font-size: 11px; line-height: 19.8px; white-space: nowrap;"> kemikalier</span><br />
*) <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2015/10/09/hormonstord-rapport/">Hormonstörd rapport</a>! <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2015/07/09/bullig-av-bisfenol-a/">Bullig av bisfenol A!</a> <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2014/11/19/flaskig-av-flamskydd/">Fläskig av flamskydd!</a><br />
BLOGGPOSTA permalänk Fetma av kemikalier!</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2016/05/03/fetma-av-kemikalier/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>BULLIG AV BISFENOL A</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2015/07/09/bullig-av-bisfenol-a/</link>
		<comments>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2015/07/09/bullig-av-bisfenol-a/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 09 Jul 2015 17:47:58 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[bisfenol A]]></category>
		<category><![CDATA[BPA-Glucuronid]]></category>
		<category><![CDATA[BPAG]]></category>
		<category><![CDATA[fetma]]></category>
		<category><![CDATA[metabolit]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=89538</guid>
		<description><![CDATA[BPA främjar fetma på flera sätt!! ]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h2><span style="color: #a0535c;"><span style="color: #000080;"><a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2015/07/Fatmouse.jpg"><img class="alignright size-medium wp-image-91125" title="Fatmouse" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2015/07/Fatmouse-300x203.jpg" alt="" width="300" height="203" /></a>Två fetma-mekanismer!</span></span></h2>
<p><strong>Att den vanliga</strong> <strong>plast</strong>kemikalien bisfenol A (<a href="https://www.kemi.se/Innehall/Fragor-i-fokus/Bisfenol-A-BPA/">BPA</a>)<br />
främjar fetma är sedan länge känt, något man har trott beror på dess östrogenhärmande struktur.<br />
Men det tycks finnas ännu en mekanism. Det fram-går av en ny studie från den kanadensiska hälso-myndigheten, Health Canada, där man fann att<br />
kroppen omvandlar BPA till ett fettbildande ämne, som inte verkar vara östrogent. <a href="http://ehp.niehs.nih.gov/1409143/"><strong>ehp.nieh.gov</strong></a><strong>.<br />
</strong><strong>Studien är den första</strong> där forskarna har funnit<br />
att människor bryter ner bisfenol A till BPA-Glucuronid (BPAG), en biologiskt aktiv s.k. metabolit,<br />
som påverkar våra celler och gör oss feta, kanske genom att ge sig på vissa receptorer. De mus- och människoceller som forskarna utsatte för BPAG, visade på en avsevärd ökning av fett.  <br />
<strong>Människor har mer </strong><strong>BPAG</strong> än BPA i blod och urin, och vi utsätts så gott som dagligen för BPA, mest via maten (dit den kan läcka från plast och konservburkar**), men också från kvitton***, damm och vatten, och inom sex timmar har levern brutit ner hälften av inkommet BPA, varav om-kring 90 procent omvandlas till BPAG, som inom några dagar utsöndras (se <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2011/04/01/bisfenolfri-pa-3-dar/">bisfenolfri-pa-3-dar)</a>.<br />
<strong>Forskarna befarar att</strong> metaboliten även skulle kunna orsaka andra hälsoeffekter än fetma.  <br />
P.s. Bisfenol A syntetiserades redan1891, men det var först på 1950-talet som den började an-vändas på burkar och i plast. Hur mycket bidrar den till bullighetsepidemin, månntro? En studie från 2012 visar att den gör oss feta, med mera, i låga doser men inte i höga.. (<a href="http://europepmc.org/articles/pmc3886819">europepmc)</a><br />
*) Levern är kroppens filter men den neutraliserar inte alltid skadliga ämnen, den gör bara om dem till en form som kan utsöndras ur kroppen, säger en i artikeln intervjuad forskare. <br />
**) <a href="http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/konservburksplast-kan-orsaka-fetma">Svt/konservburksplast-kan-orsaka-fetma</a><br />
***) I januari i år meddelades att Regeringens <a href="http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2015/01/utredare-vill-forbjuda-bisfenol-a-i-kvitton-och-biljetter/">utredare-vill-förbjuda-bisfenol-a-i-kvitton-o-biljetter!</a> <br />
Foto: <a href="https://en.wikipedia.org/?title=Wikipedia:Featured_picture_candidates/Fat_Mouse">wikipedia/Fat_Mouse</a>. tagg: BPA-Glucuronid BLOGGPOSTA <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2015/07/06/bullig-av-bisfenol-a/">permalänk</a> Bullig av bisfenol A</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2015/07/09/bullig-av-bisfenol-a/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>MULLIG AV MOBILEN??</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2015/04/06/mullig-av-mobilen/</link>
		<comments>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2015/04/06/mullig-av-mobilen/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 06 Apr 2015 14:15:33 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[Elektronik]]></category>
		<category><![CDATA[fetma]]></category>
		<category><![CDATA[flamskyddsmedel]]></category>
		<category><![CDATA[klorerade]]></category>
		<category><![CDATA[mobiltelefon]]></category>
		<category><![CDATA[TBBPA]]></category>
		<category><![CDATA[TCBPA]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=86974</guid>
		<description><![CDATA[Dålig koll på klorerade flamskyddsmedel!]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h2><span style="color: #993300;"><a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2015/03/marsfiskmobil-045.jpg"><img class="alignright size-medium wp-image-87236" title="marsfiskmobil 045" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2015/03/marsfiskmobil-045-300x286.jpg" alt="" width="300" height="286" /></a>Fiskar blev småmulliga! </span></h2>
<p>Fiskar använder väl inte mobil, tänker du kanske. Överdrivet, tänker jag  när jag ser rubriker som<br />
<strong>&#8221;Din mobil kan göra dig fet&#8221; </strong>(<a href="http://www.chron.com/life/healthzone/article/Your-cell-phone-could-be-making-you-fat-but-6123739.php"><strong>cellphonefat</strong></a>). Hur ofta ser man smällfeta smartphonesurfare??<br />
Det handlar inte om brist på motion, utan om två flamskyddsmedel med brom respektive klor som<br />
<strong>forskare vid University of Houston</strong>, kopplar till<br />
fetma. Men har man inte tagit bort värstingmed-len? Hur vågar de misstänkliggöra människans<br />
bästis? Inte bara den visar det sig. <a href="http://www.uh.edu/news-events/stories/2015/March/030415zebrafish.php">(UH.edu/news</a>)<br />
<span style="color: #99cc00;"><strong><span style="color: #993300;">Forskarnas belägg för sin mullighetstes:</span>:</strong> </span><br />
1. <strong>Vi andas ofta in damm</strong> som innehåller flam-skyddsmedlen tetrabrombisfenol A* (TBBPA) och tetraklorbisfenol A (TCBPA), som används i datorer, mobiler, tv-apparater, surfplattor, m.m. <br />
<a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2015/03/glow-fish-genetically-engineered-fish1_norm_se-150x150.jpg"><img class="alignleft size-full wp-image-87242" title="glow-fish-genetically-engineered-fish1_norm_se-150x150" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2015/03/glow-fish-genetically-engineered-fish1_norm_se-150x150.jpg" alt="" width="150" height="150" /></a>2. <strong>Zebrafiskar som forskarna utsatte</strong> för låga doser av ämnena i 11 dagar blev tyngre och fick högre BMI än icke utsatta zebrafiskar, trots att båda grupperna åt kolesterolrik mat. <br />
3. <strong>Barn, som spenderar mycket</strong> tid på golvet (där elektronikdammet ofta hamnar), har högre halter av TBBPA och TCBPA i blodet än vuxna.   <br />
4. <strong>Ämnena är vanligt förekommande</strong>, och enligt forskarna tillverkas årligen ca 150,000 ton TBBPA och 10,000 ton TCBPA (globalt?)<br />
5. <strong>Ämnena innehåller bisfenol A, </strong>en känd obesogen, typ ett &#8221;förtjock-ningsmedel&#8221;  (kan den påverka självständigt fast den som här utgör en del av en större molekyl?) <br />
6. <strong>Mullighetsmekanismen</strong> består i att TBBPA och TCBPA aktiverar hormonreceptorn PPAR-gamma som omvandlar stamceller till fettceller. Forskargruppen, som är först med att testa detta på levande organismer, tror att flamskyddsmedlen kan vara utlösande faktor vid fetma.   <br />
<strong>Det kanske de kan vara,</strong> men man nämner inte att ämnena inte bara finns i elektronik utan även i ex. möbler och textilier**, särskilt i USA, där t o m amningskuddar kan vara bromerade* (<a href="http://www.eco-novice.com/2012/03/natural-nursing-pillows.html">npillows)</a>.<br />
<strong>2011 </strong><a href="http://www.su.se/forskning/forskningsnyheter/forskare-varnar-f%C3%B6r-bromerade-och-klorerade-flamskyddsmedel-1.6412"><strong>varnade 145 forskare</strong> för-bromerade-och-klorerade-flamskyddsmedel</a>, då de har &#8221;gemen-samma ofördelaktiga egenskaper&#8221;, så man får hoppas att de företag (t ex Apple) som numera dissar &#8221;brommisar&#8221; (typ TBBPA) inte har ersatt dem med någon mindre känd &#8221;kloris&#8221; (typ TCBPA), som inte ens Svanen Miljömärkning verkar ha koll på, se mailsvar:<br />
 <strong>&#8221;</strong><em><strong>I Svanens kriterier</strong> för TV och datorer finns denna formulering: Flamskyddsmedlet tetrabrom-bisfenol-A (TBBP-A) får inte tillsättas. TCBPA nämns inte direkt i kraven. Om TCBP-A sedan indi-rekt förbjuds genom våra kravformuleringar har vi inte kunskap om idag.</em> Mvh Brita Forsström&#8221;.<br />
*) Tetra betyder fyra. TetrabrombisfenolA betyder &#8217;fyra brom och en bisfenólA&#8217;. Hm. Rimmar (nästan) på &#8221;fyra bugg och en cocacola&#8221;. **) Kanske lossnar kemikalierna lättare från tyger o.d.?<br />
Se även <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2013/09/11/hur-gron-ar-paddan/">Hur-gron-ar-paddan?</a> BLOGGPOSTA <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2015/04/06/mullig-av-mobilen/">permalänk</a> Mullig av mobilen??</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2015/04/06/mullig-av-mobilen/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>FLÄSKIG AV FLAMSKYDD!!</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2014/11/19/flaskig-av-flamskydd/</link>
		<comments>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2014/11/19/flaskig-av-flamskydd/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 18 Nov 2014 22:25:18 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[benskörhet]]></category>
		<category><![CDATA[brom]]></category>
		<category><![CDATA[fetma]]></category>
		<category><![CDATA[flamskyddsmedel]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=81446</guid>
		<description><![CDATA[Alternativt flamskyddsmedel ger benskörhet!]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h2><a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2014/11/thumb_affarsvag.jpg"><img class="alignleft size-full wp-image-82059" title="thumb_affarsvag" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2014/11/thumb_affarsvag.jpg" alt="" width="150" height="100" /></a><span style="color: #b8860b;">Alternativt flamskydd ger benskörhet</span></h2>
<p>Att mjölk inte (längre) ger starka ben har framgått* på sistone (<a href="http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/karin-bojs-dags-att-sluta-med-mjolkpropaganda/">dn)</a>, men det  gör inte Firemaster 550 heller. Den kan få stamceller att bli fett istället för ben! Det visar en ny råttstudie  (<a href="http://ehp.niehs.nih.gov/122-A312/"><strong>ehp.niehs</strong>)</a>, och 2013 såg man att fosterexponering för medlet orsakar ångest, fetma och tidig pubertet hos råttor (<a href="http://ehp.niehs.nih.gov/122-a312/">ehp.niehs)</a>. <br />
<strong>Flamskyddsmedlet Firemaster</strong> <strong>550 (</strong>FM 550) introducerades 2003 i USA som ett ekovänligt alternativ till de skadliga bromerade flamskyddsmedlen (<a href="http://konsument.kemi.se/mer-att-lasa/fordjupningartiklar/flamskyddsmedel">kemi.se)</a> som samma företag** tidigare hade salufört. FM 550 är en hybrid som innehåller den organiska fosforföreningen, TPP, trifenyl-fosfat, som liknar organiskt tenn och kan orsaka fetma, och den bromerade ftalaten TBPH, bis(2-ethylhexyl) tetrabromoftalat, som strukturellt liknar plastmjukgöraren DEHP, som kongressen har förbjudit i barnprodukter. Nu finns ämnena i allt från husdamm till barn och <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2012/04/22/flamsakra-isbjornar/">flamsäkra-isbjörnar!</a><br />
<strong>Finns Firemaster 550 i Sverige? </strong>Inte i större skala, enligt Kemikalieinspektionen, då medlet inte är registrerat, vilket det måste vara om det tillverkas eller importeras med minst 100 kg/år av ett företag. Hm, men det skulle väl kunna finnas i importerade produkter, t ex <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2014/04/18/giftiga-gymparedskap/">giftiga-gymparedskap</a>?<br />
<strong>För övrigt har man hittat </strong>(andra) bromerade flamskyddsmedel även i mjölk. Eller var det &#8221;bara&#8221; i bröstmjölk? (<a href="http://www.nbcnews.com/id/3088008/ns/health-childrens_health/t/flame-retardant-found-breast-milk/#.VGiudTSG8VQ">nbcnews)</a> Nej, även i komjölk! Från GHANA!?? I Afrika!!? <a href="http://www.terrapub.co.jp/onlineproceedings/ec/04/pdf/PR191.pdf">(terrapub)f</a> Man tror att det kommer från importerat elektronikskrot. Användning av dylika medel kan vara motiverad i elektriska produkter, men jag har aldrig sett en soffa eller säng börja ryka av sig självt, däremot en gammal (sannolikt flamskyddad) dator.<br />
*) Mycket mjölk ökar enligt en studie risken för bl a benskörhet, men hur såg dessa försöks-personers diet och livsstil ut i övrigt? Drack de icke ekologisk, homogeniserad mjölk? Det gör inte jag som håller mig till 1-2 små latte/dag ..Klarar jag mig då? (<a href="http://www.fotoakuten.se">fotoakuten</a>)<br />
**) Nu marknadsför man ett ännu grönare brom- o. klorfritt flamskydd med hemligt innehåll&#8230;  <br />
(Se tid.inlägg: <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2014/04/07/ny-bromerad-varsting/">ny-bromerad-värsting!</a>) BLOGGPOSTA <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2014/11/17/den-flamsakra-tjockisen/">permalänk</a> Fläskig av flamskydd!!</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2014/11/19/flaskig-av-flamskydd/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>BENSKÖR AV BISFENOL A?</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2013/03/25/benskor-av-bisfenol-a/</link>
		<comments>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2013/03/25/benskor-av-bisfenol-a/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 25 Mar 2013 12:27:22 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[benskörhet]]></category>
		<category><![CDATA[bisfenol A]]></category>
		<category><![CDATA[fetma]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=52319</guid>
		<description><![CDATA[Forskning om BPA, fetma &#038; benskörhet!]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h2><a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2013/03/oktkemi-053.jpg"><img class="alignright size-thumbnail wp-image-51642" title="oktkemi 053" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2013/03/oktkemi-053-150x150.jpg" alt="" width="150" height="150" /></a><span style="color: #808000;">Fet och benskör av bisfenol A?</span></h2>
<p>Forskaren Monica Lind (se foto) fick nyligen 7,3 miljoner kronor för vidare studier av bisfenol A (BPA), fetma och benskörhet. (<a href="http://www.medfarm.uu.se/nyhet1249.html">medfarm</a>). <br />
Man visste redan på 1930-talet att BPA i viss mån ökade vikten hos foster (om det gavs till gravida), då detta var det medicinska syftet med den östrogena kemikalien. Sen kom man på att man kunde göra plast av den (<a href="http://www.forskning.se/nyheterfakta/nyheter/nyheterfranforskningse/bisfenola.5.34e154ac128d35cdad38000227.html">forskning</a>). Enligt en studie från förra året påverkar inte BPA bentätheten hos icke feta kvinnor före övergångsåldern. (<a href="http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22981830">ncbi)</a> (<a href="http://www.endocrine-abstracts.org/ea/0029/ea0029P762.htm">ea)</a> Men hur är det med feta gamlingar? Kanske får vi ett svar snart! <a href="http://osteoporosdoktor.se/kortfattat-om/patient/vad-%C3%A4r-bensk%C3%B6rhet">(Vad är benskörhet?)</a> Läs om <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=42506">Barnfetma av bisfenol A</a> <br />
BLOGGPOSTA <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=52319">permalänk</a> Benskör av bisfenol A?</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2013/03/25/benskor-av-bisfenol-a/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>FETMA &#8211; ETT MILJÖHOT!?</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2012/06/29/fetma-ett-miljohot/</link>
		<comments>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2012/06/29/fetma-ett-miljohot/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 29 Jun 2012 16:01:08 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[fetma]]></category>
		<category><![CDATA[miljöhot]]></category>
		<category><![CDATA[slangbantning]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=37910</guid>
		<description><![CDATA[Är övervikt och slangbantning ett klimathot?]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h2><span style="color: #808000;"><a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2012/06/konferens-036.jpg"><img class="alignright size-medium wp-image-38690" title="konferens 036" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2012/06/konferens-036-300x235.jpg" alt="" width="300" height="235" /></a>Är slangbantning slöseri?</span></h2>
<p>Fetma är ett miljöhot i paritet med överbefolkning. Det handlar inte bara om hur många munnar som ska mättas utan även om hur mycket fett som ska mättas och transporteras skriver bl a <a href="http://miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.454982/overvikt---det-dolda-miljohotet">Miljöaktuellt</a>. &#8221;Om alla länder hade lika stor genomsnittlig kroppsmassa som USA skulle den totala biomassan öka med 58 miljoner ton, vilket skulle motsvara ytterligare 935 miljoner människor&#8221;. <br />
<strong>Ny bantningsmetod </strong><br />
Nu ska bantare kunna äta lika mycket som förr, och sen göra sig av med överskottet <a href="http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.990632-ga-ner-i-vikt-med-slang-i-magen">via-slang-i-magen</a>! Snacka om brist på respekt för svältande människor och miljön! Men å andra sidan blir det mindre fett att transportera. Och tänk om <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=27705">miljögifter i moderlivet ökar risken för fetma!</a> Men det förutsätter väl att man har nåt att äta&#8230; (<a href="http://www.metro.se/halsa/mer-an-var-tionde-fyrararig-flicka-i-lanet-ar-overviktig/EVHlfC!Rrxpecvm0x0jM/">vilket alla feta -fyraåriga-flickor i-Stockholms län</a>, förmodligen har!) Foto från <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=37589">hormonstört seminarium</a>! (<a href="http://www.skanskan.se/article/20120629/NYHETER/120629741/-/banta-med-slang-i-magen">skansk)</a> (<a href="http://www.nsk.se/article/20120629/NYHETER/120629741/1153/-/banta-med-slang-i-magen">nsk)</a> BLOGGPOST <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=37910">permalink</a> Fetma - ett miljöhot!?</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2012/06/29/fetma-ett-miljohot/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>KNUBBIGA KINESER!</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2012/06/18/knubbiga-kineser/</link>
		<comments>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2012/06/18/knubbiga-kineser/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 18 Jun 2012 09:17:42 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[fetma]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=37032</guid>
		<description><![CDATA[Ny livsstil gör kineser fetare!l]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h2><span style="color: #dd2231;"><a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2012/06/2_2012_liten.jpg"><img class="alignright size-thumbnail wp-image-37038" title="2_2012_liten" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2012/06/2_2012_liten-150x150.jpg" alt="" width="150" height="150" /></a>Snabbmat och föroreningar orsaken?</span></h2>
<p><a href="http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/sa-mycket-vager-jordens-befolkning">Jordens-befolkning väger 287 miloner ton</a>, skriver Dn idag! Hjälp!!<br />
Feta amerikaner är en vanlig syn men inte feta kineser, så jag blir förvånad när jag ser omslaget av senaste numret av tidningen <a href="http://www.2000taletsvetenskap.nu/">2000taletsvetenskap</a>* som har en artikel om fetmaepidemin i Kina.<br />
Men flera medier rapporterar om samma sak: <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Obesity_in_China">Obesity in China</a>, och även kineser tycks numera gilla hamburgare! <a href="http://laowaiblog.com/supersized-china/">supersized-china</a><br />
<strong>Cancer och matskandaler! </strong><br />
Fetma är inte det enda som ökar &#8211; antalet bröstcancerfall har ökat med med 23 % på 10 år och drabbar allt yngre kvinnor (<a href="http://www.beijing-kids.com/blog/beijingkids/2011/03/28/China-Daily-Breast-Cancer-Hitting-Chinese-Women-at-a-Younger-Age">Breast-Cancer-Hitting-Chinese-Women-at-a-Younger-Age</a>) (samma kemikalier som förknippas med miljörelaterad cancer sätts också i samband med fetma), men det ”gröna Kina” ökar också (<a href="http://www.irishtimes.com/newspaper/innovation/2011/0325/1224292679532.html">irishtimes</a>) Och det behövs. Så här skrev <a href="http://miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.408160/kronika-darfor-ar-miljofragan-farlig-for-kinas-regim">Miljöaktuellt</a> förra året och Svt beskrev 2007 <a href="http://svt.se/2.63669/1.764982/kinas_miljoproblem_allt_akutare">Kinas miljöproblem som allt akutare</a>. Så mycket luftföroreningar som i Peking finns inte ens på Hornsgatan (<a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=10395">Cancer i luften)</a> och  matskandalerna har avlöst varandra; kemika-<br />
lien melamin hittades i babyformula och nu senast kvicksilver. (<a href="http://www.seeddaily.com/reports/China_firm_recalls_baby_formula_tainted_with_mercury_999.html">baby formula with mercury)</a><br />
*) Det finns pärlor i tidningen, men en del får man ta med en nypa salt..<br />
(<a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=29125">Tomten är illröd)</a> BLOGGGPOST <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=37032">permalink</a> Knubbiga kineser!</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2012/06/18/knubbiga-kineser/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>ÖVERVIKT &amp; MILJÖSPÖKEN!</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2012/02/28/overvikt-miljospoken/</link>
		<comments>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2012/02/28/overvikt-miljospoken/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 28 Feb 2012 14:43:20 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[fetma]]></category>
		<category><![CDATA[övervikt]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=27705</guid>
		<description><![CDATA[Miljögifter i moderlivet ökar risken för fetma.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h2><span style="color: #800080;">Miljögifter i moderlivet gör barn feta!<a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2012/02/thumb_forlossning110702-23.jpg"><img class="alignright size-full wp-image-32099" title="Bebisfot" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2012/02/thumb_forlossning110702-23.jpg" alt="" width="150" height="100" /></a><br />
</span></h2>
<p><a href="http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/hjarnan-spokar-vid-overvikt">Hjärnan-spökar-vid-övervikt</a>, skriver DN idag. Det gör även gamla miljöspöken som DDT och PCB som enligt en ny studie ökar risken för fetma hos barn som utsätts som foster. Påverkan kan vara beroende av fettintag och kön. 344 barn deltog i studien och sambandet mellan PCB och DDE (en nedbrytningsprodukt av DDT) var starkast hos flickor medan DDT endast kunde relateras till övervikt hos pojkar. <a href="http://ehp03.niehs.nih.gov/article/info%3Adoi%2F10.1289%2Fehp.1103862">ehp03.niehs.nih.gov/</a> <br />
Det finns fler fetma-relaterade ämnen, t ex ftalater (<a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=22568">Fetma av ftalater)</a>. (<a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=23748">Tjock av kemikalier</a>)<br />
<a href="http://www.fotoakuten.se">fotoakuten</a> BLOGGPOSTA  <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=27705">permalänk</a> Övervikt &amp; miljöspöken!</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2012/02/28/overvikt-miljospoken/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>TJOCK AV KEMIKALIER?</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2011/09/25/tjock-av-kemikalier/</link>
		<comments>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2011/09/25/tjock-av-kemikalier/#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 25 Sep 2011 21:17:56 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[fetma]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=23748</guid>
		<description><![CDATA[Fetas fettceller mindre villiga att göra sig av med fett - beror det på gener, kemikaliepåverkan, eller på konsumtion av fel slags fett?]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h3><span style="color: #ff0000;">Varför lagrar fetas fettceller hellre fett än gör sig av med det?<a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2011/09/normal_halsa100811-3.jpg"><img class="alignleft size-thumbnail wp-image-23516" title="Mttband" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2011/09/normal_halsa100811-3-150x150.jpg" alt="" width="150" height="150" /></a></span></h3>
<p>En ny studie visar att <a href="http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/fettceller-olika-hos-feta-och-slanka">fettceller-är olika-hos-feta-och-slanka</a> när det gäller att lagra respektive göra sig av med fetter! Har vi inte hört det förut? Hur som helst så vet man inte om oförmågan att göra sig av med fett fanns hos cellerna redan innan personen blev fet eller om den har orsakats av fetman. Kanske har den orsakats av hormonstörande kemikalier (som jag skrev om häromdan i <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=22890">Fet av tandplast</a>), den typ av fett man konsu-merar och/eller FTO? <a href="http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/32-gener-som-gor-oss-fetare">32-gener-som-gör-oss-fetare</a>. Forts. <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=23748">permalänk</a></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2011/09/25/tjock-av-kemikalier/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>FETMA AV FTALATER?!</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2011/09/13/fet-av-ftalater/</link>
		<comments>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2011/09/13/fet-av-ftalater/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 13 Sep 2011 16:22:00 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[fetma]]></category>
		<category><![CDATA[ftalater]]></category>
		<category><![CDATA[gravid]]></category>
		<category><![CDATA[övervikt]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=22568</guid>
		<description><![CDATA[Är hormonstörande ämnen som ftalater en underskattad faktor när det gäller fetma-epidemin?]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h3><strong><span style="color: #4d95b1;">Hög ftalat-exponering hos överviktiga flickor!</span></strong></h3>
<div><a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2011/09/aug21-002-150x150.jpg"><img class="alignright size-full wp-image-22634" title="aug21-002-150x150" src="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/wp-content/uploads/2011/09/aug21-002-150x150.jpg" alt="" width="150" height="150" /></a>Kan man bli fet av hormonstörande ftalater som bl a används som mjukgörare i plaster och fixerare i doftprodukter? Ja, det verkar inte bättre!<br />
En studie i New York visar ett samband mellan fetma hos små barn och hög ftalat-exponering. <a href="http://cityroom.blogs.nytimes.com/2009/04/17/child-obesity-is-linked-to-chemicals-in-plastics/">child-obesity-is-linked-to-chemicals-in-plastics/</a> <br />
<strong>Underskattad faktor!</strong><br />
De tyngsta flickorna hade de högsta halterna av nedbrytningsämnen från ftalater i urin. Enligt forskarna kan  hormonstörande ämnen vara en underskattad faktor (i förhållande till diet) när det gäller fetmaepidemin.<br />
<strong>Fler ämnen kan inverka!</strong><br />
Andra hormonstörande ämnen kan påverka på liknade sätt, läs mer i kap. Plufsig av plast i &#8221;<a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?page_id=6761">boken&#8221;</a>. Kanske något att tänka på för gravida som blir allt fetare enligt <a href="http://www.aftonbladet.se/halsa/article13613019.ab">aftonbladet/halsa/</a> <br />
Även män kan bli överviktiga av ftalater, som minskar halten av testosteron: <a href="http://www.cbc.ca/news/health/story/2007/03/15/phthalates.html">phthalates</a>.<br />
Foto: Det förekommer flera slags ftalater i plasttryck på kläder. -Mer senare!<br />
Om ADHD imorgon: <strong><em>Mammas mjukgörare</em></strong>! BLOGGPOSTA <a href="https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=22568">permalänk</a> Fetma av ftalater?!</div>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2011/09/13/fet-av-ftalater/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>
