Jag är lärare i Finland, ska försöka hålla mig kort. Tror nog det är många delar som samverkar i detta, men det som jag/vi i personalen tänkte på efter ett besök av lärare från Sverige:

* Lärarna i Sverige fick ju knappt ge läxor (stöder inlärning i form av repetition). Här får man på åk 1 ca 1 läxa varje dag. Den ges dagligen. De svenska lärarna blev utskällda av föräldrarna om de gav läxa samma dag den skulle göras. Läxorna var alltså FÅ och skulle ges helst med en veckas förvarning!!!

* Lärarna i Sverige får knappt tala om det vi i Finland t.o.m. bedömer: UPPFÖRANDE. Vi har i de flesta fall stort stöd hemifrån om en elev betett sig störande. Alla vuxna parter vill att barnen ska lära sig vettigt beteende. I sverige verkade det som att om en lärare ringer hem om uppförande så får de antigen motstånd eller så tycker föräldern att det ju är upp till skolan att ta itu med problem. En stor del av lektionen kunde gå ut på att reda ut bråk, undervisningen hann man inte alltid med. Fick en elev tillsägelse kunde föräldrar ringa och säga att deras barn känner sig kränkt. Hota med skolbyte.

* Skolan i Finland är förankrad och håller samma linje. I Sverige är den politisk och byter mål med regering.

Nå, det var några huvudtankar såhär en sen lördagskväll.

Lärarna tänkte likadant om sitt jobb i båda länderna och våra svenska gäster tyckte nog att undervisningen i sig var rätt lika.

Och ärligt: vår fantastiska akademiska långa utbildning är teoretisk och skapar nog inte bättre lärare genom sin teori. Ska nog annat till.

Din fråga om daghemsvistelse är intressant i sammanhanget. Jag misstänker att den här aspekten kan vara viktigare än någon kommit att tänka på i debatten. Jag har sett uppgifter om att personaltätheten i de finländska daghemmen är högre än i många andra länder. Se där en viktig faktor! Eftersom utbildningsstandarden över lag är hög i Finland måste ju personaltätheten inom förskolan ha betydelse för barns skolmognad.
Så till din fråga om hur tidigt barn placeras i daghem. Jag har inte kunnat hitta andra uppgifter om det än att rätten till barnomsorg gäller direkt efter att föräldraledigheten tar slut. Först kan mamman vara ledig 105 vardagar och därefter kan föräldrarna dela på 158 dagar, det är de uppgifter jag fann på nätet. Finländska kvinnor har så länge jag minns arbetat mer heltid än kvinnorna i övriga Norden medan kvinnorna i Sverige i hög utsträckning haft deltidsjobb. Det kan möjligen också inverka på barnens skolmognad om de vistats längre tid i förskolan på grund av att föräldrarna arbetar heltid.

Och så invandrarna som har fått bli syndabockar även för de dåliga PISA-resultaten. Det har gjorts beräkningar av hur mycket antalet invandrarelever kan tänkas påverka, men vad jag kan se av seriösa artiklar i ämnet har man oftast kommit fram till att de inte påverkat resultaten i någon nämnvärd grad. Det typiska är att just de här mätningarna sällan berörs i diskussionerna på nätet där man kan läsa horribla inlägg. Under perioden 2000-2009 var antalet invandrade elever konstant i Sverige men PISA-resultaten sjönk ändå hela tiden. Det har till och med skrivits om att invandrarflickor presterar bättre än infödda elever. I Finland har man däremot sett att invandrarelever har lägre resultat än de finländska eleverna.

Intressant är att de finländska flickorna var bättre än pojkarna på att lösa de praktiska uppgifterna i den senaste PISA-undersökningen. I övriga Europa hade pojkarna bättre resultat. Eleverna i de finskspråkiga skolorna har i de senaste undersökningarna haft bättre resultat än eleverna i de finlandssvenska skolorna, även om de senare också ligger i topp.
Hur man än vänder och vrider på det här tycker jag att det står klart att det blir en skillnad om lärarna, som i Finland, har minst en femårig utbildning med magisterexamen då motsvarande krav i Sverige är fyra års utbildning och fil kand-examen.Om ens det. I varje fall är det en viktig faktor att ta i beaktande innan man börjar yra om iPads och allt vad de nya prylarna heter som orsak till dåliga PISA-resultat.
Det är att dra ner debatten om kemikalier och strålning på en låg nivå.

Och skulle då de finländska resultaten bero på att man inte använder modern teknik? Det har undgått Olle Johansson att man har samma tekniska prylar här som i Sverige. Den enda skillnaden är att finländska lärare i vissa skolor får samla in mobiltelefoner för att de inte ska störa lektioner. Poängen är ju att finländska lärare har en synnerligen gedigen och lång utbildning, de måste ju också få undervisa ibland utan att störas av mobilsignaler. Men eleverna använder nog sina mobiler under raster och fritid och när de behövs i skolarbetet.
Det är en märkligt demagogisk debattstil en del använder sig av. I stället för att seriöst lägga fram de bevis och indicier som finns om teknikens faror far de iväg och struntar i verkligheten. Ska man skylla dåliga skolresultat på tekniken får man väl ändå hitta några jämförelseobjekt där tekniken är underutvecklad men resultaten bra. Jag vet inte om såna exempel finns. Vad gäller svenska och finländska skolelever lär de utsättas för precis lika mycket kemikalier och strålning ur de tekniska prylarna. Svaret på varför de finländska eleverna har bättre resultat ligger i det pedagogiska kunnandet. Kalla Fakta var i Vasa nyligen för att spegla den finländska skolan men lyckades inte intervjua någon vid Åbo akademis filial i Vasa där man kunde ha berättat om lärarutbildningen och övningsskolan och en hel del annat, som norrmännen gjort ett utomordentligt TV-program om. Kalla Faktas reporter kunde ha intervjuat på svenska och fått värdefull information av finlandssvenska sakkunniga.

Men rikssvenskarna ska alltid sticka huvudet i sanden. En av de bästa friskolorna som finns är Gripsholmsskolan i Mariefred där 9 av 11 finlandssvenska lärare är utbildade i Vasa. Skolan har resultat över genomsnittet i Sverige. Men dit hittar inga reportrar och Olle Johansson låtsas som om den moderna tekniken är okänd i Finland. Ibland blir man så himla trött på vissa debattörer som inte tänker längre än näsan är lång.
Gunni
P.s. Du undrar om vi har fritt skolval. Man kan välja skola även här rent geografiskt, men en sak är säker: alla skolor är så likvärdiga som möjligt. Även om skolorna är kommunala finns statliga myndigheter som övervakar läroplanerna. Alla ska ha en kvalitativ undervisning och det finns mycket få friskolor, egentligen bara Waldorfskolor nånstans.

.

Det här att man kräver mer i skolorna i Finland har alla finländare vetat länge. Därför brukar folk som vill sina barn väl gärna flytta tillbaka hem när barnen blir skolmogna.