Ingående i sak om vad jag grundar det på HÄR.

I o f s så kan jag ha fel i detta – men det kan jag ej föreställa mig att jag har.

Vad tror Du

Bland smartphones finns det två dominerande operativsystem med två stora företag bakom: Apple symboliserar de låsta produkterna- utan insyn utifrån och med full styrning av produkten och därmed priset. Bra funktion till ett högt pris.
Motsatsen till Apples låsta produkter är Googles Android- produkter med full insyn och många tillverkare- även om Google styr utvecklingen, kan tillverkare gå sina egna vägar och sätta egna priser. Lägre priser men många olika produkter att hålla reda på. Nackdelen är att tillverkarna inte alltid premierar säkerheten och uppdaterar produkterna- i alla fall inte efter en tid.

Frågan du ställer är helt relevant- Är det så smart att ha en smartphone?
Tittar man på den nya generationen som växer upp/ungdomar så har de i princip en smartphone runt sig dygnet runt. Hela deras liv kretsar runt telefonen!

Finns säkert fördelar med den nya tekniken men helt klart nackdelar. Att utsättas för en ökande mängd kemikalier, tillsatser i maten, sämre råvaror, GMO, vaccinationer och samtidigt utsättas för en ständigt ökande mängd strålning som den nya tekniken alstrar- det finns många tecken på att vi kan gå en dyster framtid till mötes!

Apple bör för övrigt bojkottas då de, enligt försäljare jag talat med, helt bestämmer vilket utpris butiken ska ta. Det tycker jag är diktatoriskt och inget som ska premieras. För övrigt är det väl idag ingen vits överhuvudtaget att satsa på Apples produkter eftersom de inte tycks vara bättre än andra.

Varför inte passa på att bojkotta smartphones överhuvudtaget när byxorna ändå är nere? Är det så smart att ha en smartphone egentligen? Får man mer tid för familjen med en sådan? Får man fler vänner? Måste man alltid vara uppkopplad på Facebook när man sitter på bussen? Bygger smartphones broar mellan folken?

Är det så smart att använda en telefon med fabriksinställda ”appar” och direktlänkar till de stora mediedrakarna? Och Facebook förstås! Får vi mer information eller får vi mindre? Får vi kanske t.o.m. enkelriktad information? Finns det ”appar” till alternativ media? Finns ”Kemikaliedetektiven.se” förprogrammerad eller får man knappa in den adressen för egen maskin?

Tyvärr har man aldrig lagt så stor vikt vid att apparater under brukningstiden avgett skadliga ämnen, utan man har fokuserat på endast tillverkningen och skrotningen av produkterna.
Tillverkningsproblemen har man löst (i västvärlden) genom att nästan all konsumentelektronik sedan många år tillverkas i Asien, och där med annan syn på arbetsmiljö!
När apparaterna har tjänat ut (eller när nya modeller lanserats) har man försökt skicka elektronikskrot till tredje världen, där arbetsmiljöregler och aktsamhet om naturen saknats.
Viss vikt har lagts på att kontrollera dem som återvinner elektronikskrotet i Sverige, och här kan man se att vissa ämnen ansamlas i de som arbetar med detta.

Man har lyckats bra med att undgå de obekväma frågorna om vad som händer under brukstiden av elektroniska produkter. Helt klart är att man i undersökningar av normala hem, runt om i världen, kan mäta upp förekomsten av flamskyddsmedel i människors omgivning.

”Äfven ur hygienisk synpunkt har griffeltaflan blifvit utdömd. Åtskilliga medicinska vetenskapsmän anse nämligen taflan vara hufvudorsaken till den dåliga kroppshållningen, emedan densammas skimrande och glansiga yta försvårar skrifvandet. Skriften framträder nämligen mindre tydligt, hvadan barnen måste böja sig mera framåt för att kunna skrifva bokstäverna. Den framåtböjda ställningen öfvergår sedan till vana och bibehålies alltjämt. De gråa punktstrecken, som griffeln bildar, utgöra äfven i och för sig en i förhållande till bläckskriften mindre tydlig skrift. Enligt undersökningar af Homer, upptagna äfven af Cohn, skulle skifferskriften förhålla sig till bläckskriften, som 3:4, alltså vara 25% underlägsen i tydlighet.”
(Holmqvist, F. ”Hvilka hygieniska fordringar böra ställas på skrifundervisningen”, Allmänna Svenska Folkskolläraremötet 1893, s 246-253.)