<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
		>
<channel>
	<title>Kommentarer till VAD DILLAR DOM OM?</title>
	<atom:link href="http://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2013/06/10/vad-dillar-dom-om/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2013/06/10/vad-dillar-dom-om/</link>
	<description>Hur man undviker miljögifter i vardagen</description>
	<lastBuildDate>Fri, 20 Jan 2017 16:29:44 +0000</lastBuildDate>
	<generator>http://wordpress.org/?v=2.9.1</generator>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
		<item>
		<title>Av: BASF, BAYER &#38; BIDÖDEN &#124; Kemikaliedetektiven</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2013/06/10/vad-dillar-dom-om/comment-page-1/#comment-54062</link>
		<dc:creator>BASF, BAYER &#38; BIDÖDEN &#124; Kemikaliedetektiven</dc:creator>
		<pubDate>Wed, 13 Nov 2013 17:14:05 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=55969#comment-54062</guid>
		<description>[...] rätta på grund av beslutet. (Syngenta är en avknoppare till bl a AstraZeneca, läs mer &#8221;Vad-dillar-dom-om?&#8221;) Se även Frappos kommentar till den överst länkade artikeln. BLOGGPOSTA permalänk BASF &amp; [...]</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>[...] rätta på grund av beslutet. (Syngenta är en avknoppare till bl a AstraZeneca, läs mer &#8221;Vad-dillar-dom-om?&#8221;) Se även Frappos kommentar till den överst länkade artikeln. BLOGGPOSTA permalänk BASF &amp; [...]</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: GIFTFRI MIDSOMMARMAT? &#124; Kemikaliedetektiven</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2013/06/10/vad-dillar-dom-om/comment-page-1/#comment-33611</link>
		<dc:creator>GIFTFRI MIDSOMMARMAT? &#124; Kemikaliedetektiven</dc:creator>
		<pubDate>Thu, 20 Jun 2013 22:35:11 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=55969#comment-33611</guid>
		<description>[...] sund är midsommarmaten? Hm. Det beror på. Man behöver varken äta giftiga-jordgubbar eller dill med Pirimor och det finns även ekologisk färskpotatis. Men hur är det med den inlagda sillen - är inte [...]</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>[...] sund är midsommarmaten? Hm. Det beror på. Man behöver varken äta giftiga-jordgubbar eller dill med Pirimor och det finns även ekologisk färskpotatis. Men hur är det med den inlagda sillen - är inte [...]</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: admin</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2013/06/10/vad-dillar-dom-om/comment-page-1/#comment-33369</link>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
		<pubDate>Tue, 18 Jun 2013 12:09:24 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=55969#comment-33369</guid>
		<description>Nu har Livsmedelsverket svarat:

&quot;Hej Monica!
Varför produkten Pirimor inte är godkänd i USA vet jag inte, men det kan finnas många olika skäl till att ett växtskyddsmedel är godkänt i ett land men inte i ett annat. En första förutsättning för att ett växtskyddsmedel ska godkännas är att något företag är intresserat av att ansöka om godkännande för produkten i det specifika landet. När den ansvariga myndigheten i landet, i Sveriges fall  Kemikalieinspektionen, får in en ansökan görs en bedömning av växtskyddsmedlet och det verksamma ämnet i produkten innan myndigheten fattar beslut om produkten ska godkännas eller ej.

Då det gäller användning på ätliga grödor samråder Kemikalieinspektionen alltid med Livsmedelsverket innan något beslut fattas, så att Livsmedelsverket får möjlighet att yttra sig över om den ansökta användningen skulle kunna leda till resthalter i grödan som i sin tur skulle kunna orsakar skador på konsumenters hälsa eller ej. I fallet med Pirimor har Livsmedelsverket bedömt att den användning som firman ansökt om godkännande för inte leder till några resthalter i nivåer som är skadliga för oss konsumenter eller att användningen skulle leda till resthalter som överskrider de gränsvärden för pririmikarb som hela EU har enats om. Livsmedelsverkets bedömning att användningen inte leder till några hälsorisker i samband med konsumtion av behandlade grödor gäller enbart för de doser som den svenska ansökan omfattar i kombination med fastställda karenstider, dvs det antal dagar som minst måste gå mellan behandling av grödan och att den skördas.

I andra länder kan myndigheterna ha bedömt anökningar som t.ex. omfattat en användning med en högre dos eller flera behandlingar än i Sverige och då kan naturligtvis bedömningen skilja sig åt mellan länderna. Ett annat skäl till att vi har olika växtskyddsmedel godkända i olika länder är att vi har problem med olika skadegörare i olika länder och därför kan behovet skilja sig åt.

Vänligen
Astrid Mårtenson
risk- och nyttovärderare  / hortonom
Livsmedelsverket.&quot;</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Nu har Livsmedelsverket svarat:</p>
<p>&#8221;Hej Monica!<br />
Varför produkten Pirimor inte är godkänd i USA vet jag inte, men det kan finnas många olika skäl till att ett växtskyddsmedel är godkänt i ett land men inte i ett annat. En första förutsättning för att ett växtskyddsmedel ska godkännas är att något företag är intresserat av att ansöka om godkännande för produkten i det specifika landet. När den ansvariga myndigheten i landet, i Sveriges fall  Kemikalieinspektionen, får in en ansökan görs en bedömning av växtskyddsmedlet och det verksamma ämnet i produkten innan myndigheten fattar beslut om produkten ska godkännas eller ej.</p>
<p>Då det gäller användning på ätliga grödor samråder Kemikalieinspektionen alltid med Livsmedelsverket innan något beslut fattas, så att Livsmedelsverket får möjlighet att yttra sig över om den ansökta användningen skulle kunna leda till resthalter i grödan som i sin tur skulle kunna orsakar skador på konsumenters hälsa eller ej. I fallet med Pirimor har Livsmedelsverket bedömt att den användning som firman ansökt om godkännande för inte leder till några resthalter i nivåer som är skadliga för oss konsumenter eller att användningen skulle leda till resthalter som överskrider de gränsvärden för pririmikarb som hela EU har enats om. Livsmedelsverkets bedömning att användningen inte leder till några hälsorisker i samband med konsumtion av behandlade grödor gäller enbart för de doser som den svenska ansökan omfattar i kombination med fastställda karenstider, dvs det antal dagar som minst måste gå mellan behandling av grödan och att den skördas.</p>
<p>I andra länder kan myndigheterna ha bedömt anökningar som t.ex. omfattat en användning med en högre dos eller flera behandlingar än i Sverige och då kan naturligtvis bedömningen skilja sig åt mellan länderna. Ett annat skäl till att vi har olika växtskyddsmedel godkända i olika länder är att vi har problem med olika skadegörare i olika länder och därför kan behovet skilja sig åt.</p>
<p>Vänligen<br />
Astrid Mårtenson<br />
risk- och nyttovärderare  / hortonom<br />
Livsmedelsverket.&#8221;</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: admin</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2013/06/10/vad-dillar-dom-om/comment-page-1/#comment-32587</link>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
		<pubDate>Mon, 10 Jun 2013 22:16:00 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=55969#comment-32587</guid>
		<description>Se svar nedan på de frågor jag ställde till myndigheten Kemikalieinspektionen om varför vi i motsats till amerikaner får äta grödor beprutade med Pirimor samt om omfattningen av tidigare användning av medlet utomhus i Sverige, mm.
&quot;Hej Monica,
När det gäller din första fråga som, såvitt jag förstår, handlar om livsmedel och konsumentsäkerhet så bör du ställa den till livsmedelsverket www.livsmedelsverket.se  livsmedelsverket@slv.se
På tilläggsfrågan så hittar du statistik om försäljning av verksamma ämnen i bekämpningsmedel, t ex pirimikarb som ingår i Pirimor, här: http://www.kemi.se/sv/Innehall/Statistik/Forsalda-kvantiteter-av-bekampningsmedel/
Försäljningen för pirimikarb har legat mellan 2,6-7,8 ton mellan åren 2007-2011. Hur många växthus man använt Pirimor i vet jag ej. Pirimor har tidigare varit godkänt på ett stort antal livsmedelsgrödor som odlas utomhus i fält, men det godkännandet upphörde för två år sedan. Pirimor är nu efter en ny ansökan bara godkänt för användning i växthus, men det finns en ansökan om dispens för att få använda produkten i vissa fältgrödor denna säsong.
Mvh
Peter Bergkvist
Kemikalieinspektionen&quot;
---------------------------------------
Min slutsats: Användningen av pirimikarb har minskat i Sverige! Dags att kontakta Livsmedelsverket!</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Se svar nedan på de frågor jag ställde till myndigheten Kemikalieinspektionen om varför vi i motsats till amerikaner får äta grödor beprutade med Pirimor samt om omfattningen av tidigare användning av medlet utomhus i Sverige, mm.<br />
&#8221;Hej Monica,<br />
När det gäller din första fråga som, såvitt jag förstår, handlar om livsmedel och konsumentsäkerhet så bör du ställa den till livsmedelsverket <a href="http://www.livsmedelsverket.se" rel="nofollow">http://www.livsmedelsverket.se</a>  <a href="mailto:livsmedelsverket@slv.se">livsmedelsverket@slv.se</a><br />
På tilläggsfrågan så hittar du statistik om försäljning av verksamma ämnen i bekämpningsmedel, t ex pirimikarb som ingår i Pirimor, här: <a href="http://www.kemi.se/sv/Innehall/Statistik/Forsalda-kvantiteter-av-bekampningsmedel/" rel="nofollow">http://www.kemi.se/sv/Innehall/Statistik/Forsalda-kvantiteter-av-bekampningsmedel/</a><br />
Försäljningen för pirimikarb har legat mellan 2,6-7,8 ton mellan åren 2007-2011. Hur många växthus man använt Pirimor i vet jag ej. Pirimor har tidigare varit godkänt på ett stort antal livsmedelsgrödor som odlas utomhus i fält, men det godkännandet upphörde för två år sedan. Pirimor är nu efter en ny ansökan bara godkänt för användning i växthus, men det finns en ansökan om dispens för att få använda produkten i vissa fältgrödor denna säsong.<br />
Mvh<br />
Peter Bergkvist<br />
Kemikalieinspektionen&#8221;<br />
&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;<br />
Min slutsats: Användningen av pirimikarb har minskat i Sverige! Dags att kontakta Livsmedelsverket!</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: admin</title>
		<link>https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2013/06/10/vad-dillar-dom-om/comment-page-1/#comment-32563</link>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
		<pubDate>Mon, 10 Jun 2013 16:51:11 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=55969#comment-32563</guid>
		<description>År vi ändå på väg åt rätt håll?
Har ställt lite frågor till Kemikalieinspektionen. Svar läggs ut snart.</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>År vi ändå på väg åt rätt håll?<br />
Har ställt lite frågor till Kemikalieinspektionen. Svar läggs ut snart.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
</channel>
</rss>
