Läs mer här: http://miljobarometern.stockholm.se/content/docs/mhu/4/bly_i_stockholm_substansflodesanalys.pdf

Hälsningar
Arne Jamtrot, miljöförvaltningen i Stockholm

http://www.fiskarnas.se/fiskarnas/Products/largeproductimage.asp?ItemId=49561&

Att jämföra med ett vanligt flöte för mete gjort av kork:

http://www.fiskarnas.se/fiskarnas/Products/largeproductimage.asp?ItemId=18400&

Det finns dock fortfarande sänken av bly speciellt gjorda för bottenmete samt olika former av bly för användning vid flötmete:

http://www.fiskarnas.se/index.asp?SectionId=2322

Dock tycks nät med blyfri sänkteln finnas:

http://www.fiskarnas.se/index.asp?SectionId=2322

Lusläser man Stockholms Stad Miljöförvaltnings miljöbarometer om bly finner man att den till stora delar bygger på uppskattningar från diverse olika källor och man skriver under punkt 1.3 om spridning:

”Blyutsläpp uppstår på olika sätt. Utsläppen kommer från så kallade punktkällor t.ex. industrier eller från användningen av varor och produkter. Den totala spridningen är omkring 6 ton bly per år.
I bilden visas hur stor del av detta utsläpp som kommer från industri och biltvätt (de vita fälten) jämfört med de olika produkterna (färgade fält) och övriga källor (det lila fältet). I figuren framgår att den största bidraget till spridningen kommer från sänken (grönt fält) och ammunition (rött fält).”

http://miljobarometern.stockholm.se/main.asp?mp=MG&mo=3

Vidare i punkt 1.3.4 Sänken:

”I mitten på 1990-talet uppskattades denna mängd till 5000 kg, men Sportfiskarnas Stockholmsdistrikt har uppskattat att det 2008 har minskat till mindre än 500 kg. Figuren visar situationen 2002 (2500 kg).”

Vän av ordning undrar förstås hur man kommit fram till dessa siffror (försäljningsstatistik?), inte har man väl skickat ner dykare som kollat hur mycket blysänken som sitter fast i t.ex. Stockholms ström, som sannolikt torde vara det enskilda ställe där mest bly finns? Jämför med vad som påstås under punkt 1.3.1. Industrier och biltvätt:

”Industriutsläpp är en liten blykälla i Stockholm idag. Värtaverket, med ett av de största utsläppen spred ca 50 kg bly (2002) till vatten. Biltvättar däremot beräknas bidra med ca 250 kg bly till reningsverket i Henriksdal (1999). Ursprunget till blyet från biltvättarna är idag oklart.”

Att spösvingare skulle ha spridit nära 10 gånger så mycket som Värtaverket och biltvättar, eller nära fem gånger så mycket bly som från bromsbelägg, som ”beräknas” till ca 560 kg [1998], vågar jag påstå faller på sin egen orimlighet. Att Miljöförvaltningen sedan verkar oförstående till varifrån blyet från biltvättar kommer från skulle kunna tyda på att de inblandade drabbats av en liten härdsmälta. Eller varför inte blyförgiftning? De kanske sportfiskar?

Med detta vill jag säga att bilden till blogginlägget blir missvisande då det lätt kan leda till tron att det är en grupp människor med ett visst fritidsintresse som är de stora miljöbovarna när det i själva verket är mest troligt att större utsläpp kommer från källor som fyrverkerier och falurödfärg, asfalt och propellerplan. Drivs helikoptrar med blybensin förresten? Sprider kanske polisen bly över oskyldiga stockholmare när de jagar bus med helikopterns hjälp, som man ser och hör relativt ofta?

https://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=20033

vilket så småningom sannolikt blir vårt enda val, så kanske vi skulle kunna dra ner till till ”turistparadisen” runt Medelhavet och beslagta lite av den sand många stulit från korallrev och använda i våra sänken?

Den skulle kunna fraktas med båt och komma till användning för fiske på vägen norrut. På så sätt skulle en del av den exotiska fisk som nu fraktas med flyg, på ett miljövänligt sätt nå hamnar längre norrut. Skulle det gå att hitta en riskkapitalist som finansierar ett dylikt uppdrag?

Jag vågar nog påstå att industrin stora vilja till produktion urholkar stenen, om man ska uttrycka sig anekdotiskt.

Grus, så fint som möjligt, skulle i så fall vara bättre i tyngre sänken eftersom sten skulle skapa en massa luftutrymmen till ingen nytta, bara göra sänket svårare att få tillräckligt tungt. Sen finns det aerodynamiska invändningar också, men den invändningen kanske vi kan kasta i sjön just nu.

Vad jag funderar över är vad behållaren som ska förtyngas ska vara av för material? Vilket osökt återför mig till frågan jag nyss kastade i sjön eftersom sänkets form är delvis avgörande för hur långt man kan kasta. Glas skulle kanske vara det bästa, men skulle troligen bli dyrt och sannolikt en överhängande risk för glaskross, speciellt i rinnande vatten. Rostfritt stål skulle antagligen också bli dyrt.

Sådana där påsar man understundom kan ha under ögonen torde nog vara det mest miljömässigt OCH estetiskt försvarbara…

http://www.sportfish.co.uk/lure-fishing-tackle-and-spinning/fishing-swivels-and-accessories/lead-free-arsley-bombs-4.html