Kommentarer till BPA TILL HAGASTADEN?

Av: GOLVAD AV GOLVLACK! | Kemikaliedetektiven

GOLVAD AV GOLVLACK! | Kemikaliedetektiven — Mon, 10 Sep 2012 11:46:19 +0000

[...] bisfenol A som finns i lacket på bilden. Precis som på insidan på läskburkar och BPA-fogar till Hagastaden. Vad innehåller de av Folksam godkända lackerna? Nån som provat? *) Läs om Perfluorerad [...]

Av: BISFENOL A I ROTEN! | Kemikaliedetektiven

BISFENOL A I ROTEN! | Kemikaliedetektiven — Wed, 06 Jun 2012 10:48:38 +0000

[...] publicerade Svd hela-listan på bisfenol-exponering. men vem kollar upp rotfyllningar, och de nya BPA-kopplingarna till Hagastaden? BLOGGPOST permalink Bisfenol A i roten! Inlagd i Okategoriserade | Tags: bisfenol A, [...]

Av: BISFENOL-EXPERIMENT! | Kemikaliedetektiven

BISFENOL-EXPERIMENT! | Kemikaliedetektiven — Mon, 21 May 2012 14:19:52 +0000

[...] (Bly i). Fast hur vet man att inte vattenverken tillför lite BPA som de ev. gör till Hagastaden. Och tänk om det är plaströr i själva huset? Med tanke på att det räcker med några [...]

Av: Nyfiken

Nyfiken — Tue, 15 May 2012 07:46:36 +0000

Inget svar, men inte så oväntat. Svenskt vatten gör pressmeddelanden med starka rekommendationer för att se duktiga ut men i de egna leden förändras ingenting utan man fortsätter att använda Bisfenol A baserade produkter till Stockholms och säkert hela Sveriges dricksvatten.

Trovärdigt, inte direkt…

Av: Nyfiken

Nyfiken — Fri, 11 May 2012 14:04:34 +0000

@Johanna

Om vi går tillbaka till frågan.

Är det enligt er ok att Stockholm vatten använder epoxy i kontakt med dricksvatten?

Av: Johanna Lindgren

Johanna Lindgren — Fri, 11 May 2012 13:10:49 +0000

Svenskt Vatten avråder från att användning av beläggningsmetoder där epoxiplaster härdas inuti dricksvattenledningar vid renoveringar eftersom vi idag saknar tillräcklig kunskap.

Vi tycker att det måste finnas en myndighet som tar ansvar för material i kontakt med dricksvatten. EU och Sverige behöver regler som säkerställer att material i dricksvattenledningar inte läcker ut ämnen som kan innebära risker för människors hälsa. Ett sådant regelverk bör bygga på försiktighetsprincipen och på omvänd bevisbörda, dvs den som tillverkar och importerar ett material har bevisbördan för att det inte innebär risker. För att detta ska fungera på ett rättssäkert sätt behöver metoderna som den enskilde tillverkaren eller importören ska använda standardiseras och regleras. Det är en myndighetsuppgift.

Av: Nyfiken

Nyfiken — Thu, 10 May 2012 13:18:13 +0000

Nu när Stockholm Vattens representant Erik verkar lämnat fältet efter att försökt intala oss att det var specialdesignade kopplingar så att vattnet inte kom åt, sen att det var cement och till sist fick krypa till korset att det var epoxy i kontakt med vatten när han blev överbevisad. Och detta trots att man svarat redan i början av året att det är ok med detta epoxybelagda material.

Då får man höra att Svenskt vatten inte tycker det är så farligt eftersom det härdats i fabrik och går tvärtemot sitt egna uttalanden.

När en epoxymolekyl bildas genom en reaktion mellan bisfenol a och epiklorhydrin så görs detta i ett tidigare sked än vid härdningen de nämner. Härdningen har inget med den reaktionen att göra, det behöver man inte alltför stora kunskaper i google att komma underfund med.

Så det är samma risk att det läcker ut bisfenol a från dessa kopplingar som vid exempelvis relining, och just därför man hittar det vid lakningstester från t ex nappflaskor som också är härdade i fabrik.

Vore kul om Lena Söderberg kunde förklara varför det är är ok i vissa fall och i vissa fall inte att använda epoxy till dricksvatten och på vilka vetenskapliga grunder och kriterier man tar de besluten?

Av: admin

admin — Thu, 10 May 2012 11:22:20 +0000

Fick ett mail igår från en journalist:
”När det gäller epoxi i rörkopplingar för dricksvattenledningar har jag
tidigare kollat vad Svenskt Vatten tycker. De ansåg inte att det
verkade så farligt eftersom kopplingarna härdas i fabrik, inte på
plats (som är fallet med relining). Jag har också sett någon
annanstans att bisfenol A läcker ut mest vid uppvärmning (från t ex
nappflaskor). Därför gjorde jag ingen artikel av det uppslaget
tidigare, men om du hittar mer information, eller någon som bedömer detta
som farligt, så återkom gärna till mig.”

Intervjun med Svenskt Vatten ägde rum i början av året och journalisten tror att det var Johanna Lindgren hon pratade med, samma person som leder ett dricksvattenseminarium nästa vecka:
http://www.svensktvatten.se/Om-Svenskt-Vatten/Om-oss/Arsmote-2012/Program/Saker-dricksvattenforsorjning/Tisdagen-den-15-maj/
Jag har mailat henne för ett klargörande. VD för Svenskt Vatten, Lena Söderberg, skrev i april att ”det enda rimliga är att införa ett moratorium för användningen av bisfenol A i dricksvattenledningar” – se länk i inlägget. Jag har mailat även henne.

Av: Lisa B

Lisa B — Wed, 09 May 2012 12:28:57 +0000

Så skall riktigt detektivarbete gå till! Heja er!

Av: BRÖSTCANCER AV BISFENOL? | Kemikaliedetektiven

BRÖSTCANCER AV BISFENOL? | Kemikaliedetektiven — Wed, 09 May 2012 10:38:11 +0000

[...] på råttor som visat på samma typ av förändringar, att man kanske inte bör bygga in BPA till Hagastaden eller i gravidas tänder – se Tandvård ovan. (ny studie apor) Tid. inlägg: Bisfenol [...]