https://www.facebook.com/kemikaliedetektiven

BLY PÅ BADSTRANDEN?!

Bly läcker från fiskeredskap!

Bly är en giftig tungmetall som bl a finns i flöten och kan göra barn bakom flötet. En analys av plastskräp vid en strand i Japan visar på förekomst av bly framför allt i PVC-plast, där bly används som stabilisator. Det som visade sig läcka mest bly var fiskesänken där PVC omger ett tyngre material, ofta en metall. (Förr var sänken ofta gjorda helt i bly eller så använde man en sten i snöre).
Lead-Plastics-Beach. Bly från plast på stranden! 
Bly ingår i sköldpaddors diet som till 13 % består av plastskräp (bild) (plastriot) som även kan hamna på din tallrik liksom viltkött med blysplitter och hur undviker man att bli bakom flötet av de 40 000 ton bly som enl. Miljöbarometern finns i Stockholm?! (vart ska jag flytta?) P.s. PVC kan även innehålla hormonstörande ftalater. fotoakut BLOGGPOST permalink Bly på badstranden?!

Both comments and pings are currently closed.

10 Kommentarer to “BLY PÅ BADSTRANDEN?!”

  1. [...] som uppmärksammades av tv-kanalen Aljazeera i somras. (Grön Islam?) Bli plastmedveten! I förra inlägget beskrivs hur plastskräp, bl a fiskeredskap, läcker bly och kolla vad jag hittade 2010. Den som [...]

  2. lasse skriver:

    Här har du ett blyfritt sänke, som tydligen ska vara tillverkat av en ”vismutlegering”:

    http://www.sportfish.co.uk/lure-fishing-tackle-and-spinning/fishing-swivels-and-accessories/lead-free-arsley-bombs-4.html

  3. admin skriver:

    Tack, såg ett annat som var tillverkat av tungsten (och det måste väl vara tungt..), men varför duger det inte med sten?

  4. Lasse A skriver:

    Du är snabbare än vinden! ;)

    Jag vågar nog påstå att industrin stora vilja till produktion urholkar stenen, om man ska uttrycka sig anekdotiskt. :)

    Grus, så fint som möjligt, skulle i så fall vara bättre i tyngre sänken eftersom sten skulle skapa en massa luftutrymmen till ingen nytta, bara göra sänket svårare att få tillräckligt tungt. Sen finns det aerodynamiska invändningar också, men den invändningen kanske vi kan kasta i sjön just nu.

    Vad jag funderar över är vad behållaren som ska förtyngas ska vara av för material? Vilket osökt återför mig till frågan jag nyss kastade i sjön eftersom sänkets form är delvis avgörande för hur långt man kan kasta. Glas skulle kanske vara det bästa, men skulle troligen bli dyrt och sannolikt en överhängande risk för glaskross, speciellt i rinnande vatten. Rostfritt stål skulle antagligen också bli dyrt.

    Sådana där påsar man understundom kan ha under ögonen torde nog vara det mest miljömässigt OCH estetiskt försvarbara… :D

  5. Lasse A skriver:

    Om vi nu måste ändra livsstil,

    http://kemikaliedetektiven.se/wordpress/?p=20033

    vilket så småningom sannolikt blir vårt enda val, så kanske vi skulle kunna dra ner till till ”turistparadisen” runt Medelhavet och beslagta lite av den sand många stulit från korallrev och använda i våra sänken?

    Den skulle kunna fraktas med båt och komma till användning för fiske på vägen norrut. På så sätt skulle en del av den exotiska fisk som nu fraktas med flyg, på ett miljövänligt sätt nå hamnar längre norrut. Skulle det gå att hitta en riskkapitalist som finansierar ett dylikt uppdrag? ;)

  6. Lasse A skriver:

    I artikeln från ”Chemical & Engineering News” står det ”Buoys, floats, and other plastic items pile up on the isolated beach.” Vilket borde betyda att det sannolikt inte kommer från fritidsfiskare som metar med flöten av en betydligt mindre storlek, och många gånger andra material, än de ”vakare” nätfiskare använder sig av för att hålla upp nätet. Den här ska mäta 15 centimeter i diameter och rubriceras som ”kula i hårdplast”:

    http://www.fiskarnas.se/fiskarnas/Products/largeproductimage.asp?ItemId=49561&

    Att jämföra med ett vanligt flöte för mete gjort av kork:

    http://www.fiskarnas.se/fiskarnas/Products/largeproductimage.asp?ItemId=18400&

    Det finns dock fortfarande sänken av bly speciellt gjorda för bottenmete samt olika former av bly för användning vid flötmete:

    http://www.fiskarnas.se/index.asp?SectionId=2322

    Dock tycks nät med blyfri sänkteln finnas:

    http://www.fiskarnas.se/index.asp?SectionId=2322

    Lusläser man Stockholms Stad Miljöförvaltnings miljöbarometer om bly finner man att den till stora delar bygger på uppskattningar från diverse olika källor och man skriver under punkt 1.3 om spridning:

    ”Blyutsläpp uppstår på olika sätt. Utsläppen kommer från så kallade punktkällor t.ex. industrier eller från användningen av varor och produkter. Den totala spridningen är omkring 6 ton bly per år.
    I bilden visas hur stor del av detta utsläpp som kommer från industri och biltvätt (de vita fälten) jämfört med de olika produkterna (färgade fält) och övriga källor (det lila fältet). I figuren framgår att den största bidraget till spridningen kommer från sänken (grönt fält) och ammunition (rött fält).”

    http://miljobarometern.stockholm.se/main.asp?mp=MG&mo=3

    Vidare i punkt 1.3.4 Sänken:

    ”I mitten på 1990-talet uppskattades denna mängd till 5000 kg, men Sportfiskarnas Stockholmsdistrikt har uppskattat att det 2008 har minskat till mindre än 500 kg. Figuren visar situationen 2002 (2500 kg).”

    Vän av ordning undrar förstås hur man kommit fram till dessa siffror (försäljningsstatistik?), inte har man väl skickat ner dykare som kollat hur mycket blysänken som sitter fast i t.ex. Stockholms ström, som sannolikt torde vara det enskilda ställe där mest bly finns? Jämför med vad som påstås under punkt 1.3.1. Industrier och biltvätt:

    ”Industriutsläpp är en liten blykälla i Stockholm idag. Värtaverket, med ett av de största utsläppen spred ca 50 kg bly (2002) till vatten. Biltvättar däremot beräknas bidra med ca 250 kg bly till reningsverket i Henriksdal (1999). Ursprunget till blyet från biltvättarna är idag oklart.”

    Att spösvingare skulle ha spridit nära 10 gånger så mycket som Värtaverket och biltvättar, eller nära fem gånger så mycket bly som från bromsbelägg, som ”beräknas” till ca 560 kg [1998], vågar jag påstå faller på sin egen orimlighet. Att Miljöförvaltningen sedan verkar oförstående till varifrån blyet från biltvättar kommer från skulle kunna tyda på att de inblandade drabbats av en liten härdsmälta. Eller varför inte blyförgiftning? De kanske sportfiskar? :)

    Med detta vill jag säga att bilden till blogginlägget blir missvisande då det lätt kan leda till tron att det är en grupp människor med ett visst fritidsintresse som är de stora miljöbovarna när det i själva verket är mest troligt att större utsläpp kommer från källor som fyrverkerier och falurödfärg, asfalt och propellerplan. Drivs helikoptrar med blybensin förresten? Sprider kanske polisen bly över oskyldiga stockholmare när de jagar bus med helikopterns hjälp, som man ser och hör relativt ofta?

  7. admin skriver:

    Tack Lasse för lusläsning och omfattande blysammanställning.
    Du har nog rätt om fotografiet, att det kan vara missvisande, men ibland blir det så att man tager vad man haver. Fast du kanske haver nåt bättre? En vakare, t ex – hur ser en sån ut??
    Jag kan ju i och för sig byta ut den mot en bild på bara en badstrand…

  8. Lasse A skriver:

    Första länken i min sista kommentar går till en bild på en vakare. Tack själv förresten för en läsvärd och innehållsrik blogg!

  9. [...] fukt? Läcker de kemikalier? Det läcker bly och kemikalier ur plastskräp och flöten i vattnet (inlägg). Läcker det mer giftiga ämnen ur uteliggande plastleksaker än ur sådana som bara används [...]

  10. Arne Jamtrot skriver:

    Blev just uppmärksammad på er diskussion om bland annat våra siffror på användning av blysänken. Därav ett kanske lite senkommet inlägg.
    Siffrorna om blysänken på Miljöbarometern kommer från Bernt Åström på Sportfiskarna. Det är han som har gjort uppskattningen av hur mycket blysänken som tappas baserat på försäljningssiffrorna. Han har beskrivit att vid fiske i strömmande vatten (som i Stockholms ström) är det mycket vanligt att man blir av med sänket. Dessa är också av en helt annan dimension än de ärtstora sänken som används vid vanligt mete. Här talar vi om blybitar stora som ett finger.
    Som framgår av siffrorna minskade användningen av blysänken med 90 procent mellan 1995 och 2008, mycket tack vare att man införde blyförbud vid vissa populära fiskevatten (t ex Älvkarleby och Mörrumsån).

    Läs mer här: http://miljobarometern.stockholm.se/content/docs/mhu/4/bly_i_stockholm_substansflodesanalys.pdf

    Hälsningar
    Arne Jamtrot, miljöförvaltningen i Stockholm

Subscribe to RSS Feed