https://www.facebook.com/kemikaliedetektiven

FÅNGNA I FRIHANDEL??

Jag vill nog hellre ha fulhandelshinder

När Chachapoya-folket i Perus bergstrakter idkade fri handel med såväl kustindianer som folk i Amazonas under åren 500-1.500 (svtplay/3) kräv-des inga frihandelsavtal (varför gör det det nu?), och jag betvivlar att man lät frakta hem sådant som redan fanns i den egna regionen (varför gör nutida folk det?). Inte heller tror jag att handeln störde inflytandet över de egna resurserna. något som påstås ske i
Colombia där det är förbjudet-att-byta-sälja-o.-lagra-egna-frön-efter-frihandelsavtal-med-USA,
och där bönderna tvingas köpa certifierade frön från ex. Monsanto? Ska det vara så vill jag hellre ha protektionism eller ett embargo. Ett sånt som Kuba har utsatts för i ett halvt sekel. Jobbigt, men kan det även ha gynnat utvecklingen av alternativa metoder inom t ex medicin och mer hållbar, kreativ användning av resurser? När jag ställde frågan 1996, ansåg någon att jag spred kommu-nistpropaganda. Vad sprider jag nu när skriver om sånt jag inte är så särskilt insatt i?  
Är det insikter som gör att många nu fruk-tar frihandelsavtalet TTIP mellan USA och EU, där
förhandlingar lär ske bakom lykta dörrar*, och som
enligt en artikel i Miljomagasinet. främst innebär frihet för globala företag? Èller är det fördomar att företag enligt avtalet kan stämma stater som vill stärka sitt miljöskydd**. Om inte vill jag nog hell-
re ha lite handelshinder, så man slipper den Tro-janska TTIP-häst som Jordens Vänner varnar för,
men som Regeringen* inte har sett.
En global-protest-mot TTIP äger rum i dag 18/4, och här finns en protestlista mot vad man kallar fulfrihandel: skiftet/kamp/ttip. Låter som ett passande ord för EUs export av subventionerade livs-medel till Afrika, som hotar den inhemska matproduktionen (Europaportal o.forumsyd/EPA)
*) EU publicerar löpande info. om TTIP, enligt Regeringen som ser positivt på avtalet.
**) Enligt Svenskt Näringsliv är detta en av 11-myter-om-ett-frihandelsavtal-mellan-EU-och-USA! 
(foto 1 fotoakuten) (protektionism vs friha?) BLOGGPOST permalänk Fångna i frihandel??

SVÅRA SEPARATIONER…

Nytänk var ångestskapande!

Den parfymerade f.d. ”då-och-då-älskaren”, som jag inte tålde, 
(se inlägget ”Parfym-som-potensmedel”) ringer oväntat.
-Du hade inte helt fel, säger han. Nähä!
-Jag har blivit mer försiktig och läser innehållsförteckningar. Jaha!
-Det var över ett år sen vi hördes vid! Ja, det var det!
En del behöver längre tid än andra. 
Deras inre GPS* tycks alltid leda dem till typ samma hylla på Ica Maxi där de alltid plockar ner typ samma stinkande familjeschampo i kundkor-gen, inte för att det är så himla bra, utan av gammal vana. Fördelen är att de slipper tänka och spar energi. Nytänk däremot kan vara mer energi-krävande. Ibland till och med ångestskapande. 
-Min separationsångest handlar inte bara om människor, säger parfym-älskaren.  -Den handlar också om vanor, ideer och prylar. (Precis vad jag misstänkte, då jag vet att han vid 8-månaders ålder blev bortlämnad i lika många månader.) 
För ett år sen ville han varken separera från mig eller från kemdofterna och föreslog därför att vi skulle fortsätta träffas på caféer eller utomhus, där man kan hålla ett lagom fysiskt avstånd (han ville  ju inte göra mig sjuk, sa han), men då hade jag redan fått nog. 
När vi ses får jag en överraskning. För första gången är han faktiskt helt parfymfri (ser piggare och lite snyggare ut, verkar mer fokuserad), och som om det inte vore nog, säger han: 
-Jag har bara några få amalgam kvar nu. Aha. han törs separera från dem också. Inte illa!
Men inte kan väl hela 50 procent av svenska konsumenter lida av separationsångest, tänker jag, när jag hör i Plånboken i Sverigesradio att det är så många som INTE ENS VILL VETA vad maten de äter innehåller och hur den påverkar hälsan och miljön!   
*) Vår inre GPS, som kan bidra till vanans makt (?), finns i hjärnans hippocampus. Se länk sist i Plågsamt-plastskrap! Foto 1: wiki/Hippocampus Foto 2: Coop Supermarket.  
BLOGGPOSTA permalänk Svåra separationer…

MULLIG AV MOBILEN??

Fiskar blev småmulliga! 

Fiskar använder väl inte mobil, tänker du kanske. Överdrivet, tänker jag  när jag ser rubriker som
”Din mobil kan göra dig fet” (cellphonefat). Hur ofta ser man smällfeta smartphonesurfare??
Det handlar inte om brist på motion, utan om två flamskyddsmedel med brom respektive klor som
forskare vid University of Houston, kopplar till
fetma. Men har man inte tagit bort värstingmed-len? Hur vågar de misstänkliggöra människans
bästis? Inte bara den visar det sig. (UH.edu/news)
Forskarnas belägg för sin mullighetstes:: 
1. Vi andas ofta in damm som innehåller flam-skyddsmedlen tetrabrombisfenol A* (TBBPA) och tetraklorbisfenol A (TCBPA), som används i datorer, mobiler, tv-apparater, surfplattor, m.m. 
2. Zebrafiskar som forskarna utsatte för låga doser av ämnena i 11 dagar blev tyngre och fick högre BMI än icke utsatta zebrafiskar, trots att båda grupperna åt kolesterolrik mat. 
3. Barn, som spenderar mycket tid på golvet (där elektronikdammet ofta hamnar), har högre halter av TBBPA och TCBPA i blodet än vuxna.   
4. Ämnena är vanligt förekommande, och enligt forskarna tillverkas årligen ca 150,000 ton TBBPA och 10,000 ton TCBPA (globalt?)
5. Ämnena innehåller bisfenol A, en känd obesogen, typ ett ”förtjock-ningsmedel”  (kan den påverka självständigt fast den som här utgör en del av en större molekyl?) 
6. Mullighetsmekanismen består i att TBBPA och TCBPA aktiverar hormonreceptorn PPAR-gamma som omvandlar stamceller till fettceller. Forskargruppen, som är först med att testa detta på levande organismer, tror att flamskyddsmedlen kan vara utlösande faktor vid fetma.   
Det kanske de kan vara, men man nämner inte att ämnena inte bara finns i elektronik utan även i ex. möbler och textilier**, särskilt i USA, där t o m amningskuddar kan vara bromerade* (npillows).
2011 varnade 145 forskare för-bromerade-och-klorerade-flamskyddsmedel, då de har ”gemen-samma ofördelaktiga egenskaper”, så man får hoppas att de företag (t ex Apple) som numera dissar ”brommisar” (typ TBBPA) inte har ersatt dem med någon mindre känd ”kloris” (typ TCBPA), som inte ens Svanen Miljömärkning verkar ha koll på, se mailsvar:
 I Svanens kriterier för TV och datorer finns denna formulering: Flamskyddsmedlet tetrabrom-bisfenol-A (TBBP-A) får inte tillsättas. TCBPA nämns inte direkt i kraven. Om TCBP-A sedan indi-rekt förbjuds genom våra kravformuleringar har vi inte kunskap om idag. Mvh Brita Forsström”.
*) Tetra betyder fyra. TetrabrombisfenolA betyder ’fyra brom och en bisfenólA’. Hm. Rimmar (nästan) på ”fyra bugg och en cocacola”. **) Kanske lossnar kemikalierna lättare från tyger o.d.?
Se även Hur-gron-ar-paddan? BLOGGPOSTA permalänk Mullig av mobilen??

ALTERNATIVT AMALGAM!!

Amalgam utan kvicksilver

VÄRLDSNYHET! Tandfyllnadsmaterialet amalgam
innehåller normalt ca 50 % kvicksilver, och är därför förbjudet i Sverige. Blir det  ändring nu? i ett mail skriver en närmast lyrisk kvicksilverforskare:
”Groundbreaking News” från Nordiska Dental. Man tillverkar nu amalgam utan kvicksilver: En-dast: Silver 43,1 %, Zink 30,8 %, koppar 26,1 %.
Se ANA2000 Hur får man ut det till massmedia?”
Hm. Hälso- och miljöproblemen torde ju vara i stort sett lösta nu när det giftiga kvicksilvret är borta. Men hur får man blandningen att hålla ihop?? Det har ju liksom varit kvicksilvrets roll. Får väl ringa företaget och fråga. Fast är det egentligen en världsnyhet? Amerikanerna har ju sedan länge fått sina s.k. ”silver fillings<” att hålla ihop?? Du kan läsa intervjun i del 2 av inlägget.
BLOGGPOSTA permalänk Alternativt amalgam!

SVT STOPPAR LAXFILM!

Norsk lax odlas med miljögifter

Norsk-laxodlingsindustri-stoppar-film-på-Svt, skriver Fiskejournalen.
”Fisken framställs som giftig och farlig att äta och kontroversiella utta-landen lämnas oemotsagda”, enligt Sverigesradio.  Ja, det är klart att båda sidor måste få komma till tals. (Även om den ena skulle råka heta David och den andra Goliath.) Att Svt har gjort kompletterande intervjuer, som skulle sändas i samband med dokumentären i kväll tycks inte räcka. 
Men det räcker för att väcka min nyfikenhet. Hittar den franska originalversionen (tror jag?). Den norska odlade laxen är en ekologisk katastrof, och rester av det kemiska bekämpningsmedlet diflubenzuron som används i odlingen finns kvar i fisken och sprids i fjordar och i havet, menar man, bl a. (2011/12/24/le-saumon-ruine-ecologique-norvege) (Ska kanske se den igen)
Även miljöorganisationen Greenpeace-är kritisk-mot-norsk-laxodling! 
Själv är jag väldigt kritisk mot den radioaktiva fisk som fransmännen har ”odlat” i Söderhavet med hjälp av sina 197 kärnvapenprover och som folk inte kan äta alls. Men snälla som de är (fransmännen alltså) skickar de kontinuerligt mat och vatten till atollen Tureia, där många är sjuka. Se svenska dokumentären ”I bombens skugga” som fick visas i Svt/dokumentutifrån
För övrigt visar tidigare tester att odlad lax innehåller lägre halter bromerade flamskyddsmedel än vild. Alltid något. Informationen hittar du via Glad-vs-giftig-lax! Undrar förresten om det är odlad lax i sushi? Då kanske man ska oroa sig mer över typ diflubenzuron än över att bli Korkad-av-kvicksilver? Mindre oroväckande vore kanske att odla sin egen lax i badkaret. Det är framtiden, tror en del, se sr.se.  BLOGGPOSTA permalänk Svt stoppar laxfilm!

VACCIN-DOKUMENTÄR!

Om biverkningar av Gardasil i TV!

DANSK TV VISAR EN DOKUMENTÄR om biverkningar hos 47 tjejer av HPV-vaccinet Gardasil som ska förebygga livmoderhalscancer.
”Det är en väldigt professionell, känslomässig och faktabaserad TV-dokumentär. Den visar allt utan att gå till överdrift”, skriver en tysk forskare i ett mail om filmen i danska TV2, som tyvärr endast finns på danska, men som eventuellt ska översättas till engelska.
Finns det fog för lovorden? Vet ej. Har inte sett den än. Tar man upp möjliga orsaker, månntro?  
.tv2.dk/2015-03-26-vi-blev-syge-efter-vaccinen-laes-47-pigers-historier
tv2.dk/2015-03-26-sundhedsstyrelsen-skjulte-vaccine-advarsler-for-tv-2
tv2.dk/2015-03-25-laeger-advarer-frygter-bivirkninger-ved-hpv-vaccine
tv2.dk/2015-03-25-grafik-se-de-vaccinerede-pigers-symptomer
P.s. Så här skriver 1177.se om Gardasil BLOGGPOSTA permalänk Vaccin-dokumentär!

NYTT HYGIENALLERGEN!

Allt fler får svåra besvär!

Norska myndigheter varnar för farligt ämne!
Hygienprodukter som konserveras med misstänkt hormonstörande parabener, ratas numera ofta av konsumenter. Därför ersätts ämnena med metyl-isotiazolinon (MI) som är starkt allergiframkallande.
Allt fler drabbas nu av svåra hudbesvär, skri-ver vg.no/forbruker. MI finns bla i produkter från Nivea, Ica och P&G, såsom schampo, flytande handtvål. duschkräm, våtservetter och diskmedel. I enstaka fall i deodoranter. mm. 
Hm, metylisotiazolinon låter lite bekant. Fanns inte det i de hemska hyllorna jag skrev om för nåt år sen? De som stank så förfärligt? Se Hyllans-hemlighet! 
P.s. Den här typen av alleriger ökar även i andra EU-länder och USA, skriver man!
Läs mer om ämnet på wiki/Methylisothiazolinone BLOGGPOST permalänk Nytt hygienallergen!

GULD UR BAJSGRUVA!

Ädla metaller ur ädla delar!

Bajs innehåller kommersiellt intressanta nivåer av guld, silver och
platina, mm. I en studie vid Arizona State University i USA beräknades att en stad med 1 miljon invånare spolar ner dyrbara metaller till ett värde av omkring 13 miljoner dollar i toilatter och avlopp varje år.
Geologer anser nu att man borde utvinna dessa metaller, läser jag i The Guardian. Om man kunde göra sig av med de skadliga metallerna i avföring som begränsar hur den kan användas på fält och i skogar och på samma gång utvinna några värdefulla metaller och andra element så vore det en win-win-situation. Utvinningen kan ske i vattenverken under kontrollerade former, föreslår man. Hm. Kanske ett sushivänligare sätt att utvinna guld än det som nämns i förra inlägget? Men hur hamnar guld i bajs, undrar du kanske.
Ädelmetaller används mer och mer i vardagsproudkter som schampo, rengöringsmedel och t o m i kläder för att motverka kroppsodör, skriver Guardian. Hm. Men de metallerna hamnar väl främst i tvättvattnet – inte i bajs (?), men jag vet andra möjliga  källor (Gissa vilka!) F.ö. noterar jag att även Expressen har skrivit om bajsguld idag. BLOGGPOST permalink Guld ur bajsgruva!

KORKAD AV KVICKSILVER!

Sänkt IQ av Sushi+vadå?

Många unga kvinnor är tokiga i tonfisk. Det fram-går av en dokumentär i Svt/vetenskap som sän-des nyligen. Sushikulturen har lett till att vi äter mer tonfisk, som är överst i fisknäringskedjan och därmed innehåller mer kvicksilver än annan fisk.
Kvicksilverhalten stiger okontrollerat i världshaven, och man bör avstå från de mest förorenade fisk-sorterna, säger kvicksilverexperten Phillippe Gran-djean, då tungmetallen kan sänka IQ-nivån några snäpp hos barn som har utsatts som foster. Som gravid bör man därför högst äta en halv tonfiskbiff per vecka.
Men ska en gravid ha amalgam i munnen? Det läcker ju också kvick-silver som snabbt hamnar i fostret (se Apan-fick-amalgam) I Svt-filmen nämns detta bara i förbigående, trots att den svenska befolkningen fort-farande går omkring med upp till 30 ton kvicksilver i sina munnar.
Något som man däremot mer än nämner är guldutvinning. Men det kvicksilvrer som används där kommer ju också från tandvården, vilket inte nämns. Är Grandjean verkligen så omedveten eller är det Svt som har klippt filmen på detta sätt? Frågar kvicksilverforskaren Lars Hylander vad han tycker. ”Tack för tipset”, skriver han.
”HÅLLER MED OM ATT MAN ”GLÖMT” TANDAMALGAM, som fortfarande är en stor källa till kvicksilverexponering i många länder. Förutom direkt exponering, speciellt vid urborrning av gamla fyllningar, så exponeras man till en mindre del vid dagligt tuggande och när man dricker varma drycker. Värre är utsläppen via fekalier till avloppsvattnet pga slitage av amalgamfyllningar, varefter kvicksilvret  ombildas till det ändå giftigare metylkvicksilvret.
En annan exponeringsväg är via rökgaserna från krematorier, där personer med amalgam-fyllningar kremeras. De flesta länder har inte rökgasrening på krematorierna pga kostnaden. Inte ens Sverige har rökgasrening på alla krematorier. Det är typiskt att man mycket hellre talar om kvicksilverutsläpp från småskalig guldutvinning långt bort i andra länder istället för vad vi själva kan göra här. Tandamalgam och kemiindustrin är största kvicksilverkällorna här. De småskaliga guld-grävarna har ofta inget alternativ men amalgamtillverkarna liksom kloralkalifabrikerna har alternativ som är tekniskt möjliga och ekonomiskt fördelaktiga.
Kvicksilverutsläpp från kolkraftverk är ca 1000 ton/år, lika mycket från guldgrävare. Till tand-amalgam används kanske hälften eller mindre men det mesta sitter kvar i munnen och läcker långsamt. Tillsammans med stora mängder kvicksilver i gamla lagningar, som också läcker kvick-silver, så blir det sammanlagt stora mängder kvicksilver som läcker från tandamalgam. Mvh Lars”
Slutsats: Amalgam bidrar alltså kraftigt till att förorena sushin.
Läs om förra årets tonfiskvarning! BLOGGPOSTA permalänk Korkad av kvicksilver!

VA FAN ÄR CELLOFAN?

Plast eller naturmaterial?

Fick nyligen presenter i ett blankt och prassligt
material som ser ut som gammaldags cellofan. 
Cellofan började tillverkas 1912 av trä, bomull,
hampa, o.d.  Kemiskt är cellofan, precis som vis-cos, rayon och cellulosa en s.k. polymer (stor mo-lekyl) av glukos och innehåller kol, väte och syre. 
På 1960-talet kom polypropylen, en syntetisk polymer (plast) som ser nästan likadan ut (?), men som inte är biologiskt nedbrytbar.
Kan jag skilja på de båda? Kan du?
Vad är det t ex för material i de påsar som jag brukar köpa ekochoklad i? Nån plaståtervinnings-symbol har de i varje fall inte. Polypropylen/polypropen (PP) har siffran 5. Det är en relativt snäll och rätt luktlös plast.  En tillverkare skriver att polypropylen, som tillverkas av råolja, är mer miljö-vänlig än cellofan. (imagepack) Är det verkligen så? Handlar det i så fall om tillverknings-processen? Företaget har köpts upp av ett annat företag, så man vet inte, säger Fredrik vid kundtjänst, och man behöver inte ange vad det är för plast i en påse på påsen, men polypropylen kallas ofta för cellofan i folkmun.. *) what-is-cellophane-wrapping wiki/Cellophane  wiki/Cellofan 
BLOGGPOSTA permalänk Va fan är cellofan?

Subscribe to RSS Feed